Inflyttningen till städer idag är mycket stor och nybyggnationen av bostäder anses vara ett måste i de större städerna. Tanken om den täta staden med små förflyttningar och områden som är multifunktionella tar större och större plats i staden och då främst i de centrala delarna. I dessa skeden är det oftast park och naturmark som tas i anspråk. Men har inte de gröna områdena någon funktion för staden och för dess invånare? Det är detta jag undersöker i denna uppsats.

När en stad växer måste man ta ställning till hur det ska ske. Idag är biltrafiken dominerande i Göteborg och i framtiden skulle spårbunden trafik och utbyggd pendeltågstrafik i regionen kunna innebära mer hållbara tranporter. En pendeltågsstation har ett relativt begränsat omland och behöver för fullt utnyttjande bebyggas nära inpå. Den spårbundna trafiken kan dock innebära störningar och risker. Jag undersöker i mitt examensarbete hur en ny stadsdel utanför Göteborg kan byggas ut kring en tänkt pendel­tågs­station.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur skolelever i Nässjö stad uppfattar innebörden av våldtäkt samt hur detta förhåller sig till tidigare forskning.Undersökningen som genomfördes bland niondeklassarna på två högstadieskolor i Nässjö stad 2007 var både kvantitativ i form av en enkätundersökning och kvalitativ i form av kompletterande intervjuer. Den tidigare forskning som användes under huvuddelen av studien var Stina Jeffners avhandling Liksom våldtäkt, typ ? om ungdomars förståelse av våldtäkt som publicerades 1998. Jeffner hade i sin avhandling kommit fram till en rad olika förhandlingsutrymmen som var förmildrande omständigheter kring ungdomarnas syn på vad som är en våldtäkt.Huvudresultatet visade att i förhållande till tidigare forskning finns det delar av denna studie som stämmer överens med tidigare forskning gällande ungdomarnas attityder till ämnet våldtäkt. de som deltog i denna studie stödde vissa av dessa förhandlingsutrymmen.Det fanns även delar av denna studie som inte stämde överens med tidigare forskning.

Bakgrund: Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste orsakerna till för tidig död i vårt samhälle och den största dödsorsaken runt om i världen.Syfte: Syftet med studien var att studera vilken kunskap, utbildning och beredskap i hjärt-lungräddning (HLR), som medarbetarna i primärvården anser sig ha och om det fanns skillnader i detta mellan yrkesprofessioner och mellan vårdcentraler i stad respektive landsort.Metod: Designen är en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie. En enkät användes för att få med så många respondenter som möjligt.Resultat: Resultatet baseras på svar från 144 respondenter. Av samtliga medarbetare hade 87 ­% gen­omgått en HLR utbildning det senaste året. Detta till trots ansåg sig endast 66 % ha tillräckliga kunskaper i HLR. Någon signifikant skillnad mellan yrkesprofessioner gällande kunskap i HLR gick inte att signifikant säkerställa (p = 0,107).

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

?En stad för alla? är ett välanvänt begrepp idag. Dock kan man fråga sig vad en stad för alla egentligen innebär. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på boendefrågan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar på exempel ifrån Sverige.

Turism har blivit ett globalt fenomen och det finns olika anledningar till varför människor väljeratt resa. Det är viktigt att kunna erbjuda olika aktiviteter för att locka olika målgrupper tilldestinationer. Evenemangsturismen är ett fenomen som har växt runt om i världen under desenaste åren och ett evenemangs största roll är att ge destinationen en möjlighet till att bli en platspå kartan genom turism. Inom evenemangsturism är sportevenemang och festivaler en centraldel. Denna uppsats behandlar evenemang med inriktning på marknadsföring ochdestinationsutveckling.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Människan är i allt större utsträckning urban och när städerna förtätas är det ofta friytorna som går förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss människor med livsnödvändiga ekosystemtjänster. För att åstadkomma ett hållbart stadsliv måste stadens friytor planeras på ett medvetet sätt som gör dem attraktiva och hälsosamma för människor, djur och växter. Att integrera ekosystemtjänster i planeringssammanhang är ett angreppssätt som används allt mer för att främja en hållbar stadsutveckling. I Malmö som beräknas växa med 100 000 invånare de närmsta tjugo åren finns en ambitionen om en tät och samtidigt grön stad.

Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till då, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivå. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den ämnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vår litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhälle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels på kvinnornas situation, dels på klyftorna mellan stad och landsbygd utifrån vårt civilsamhälleliga ramverk.

Sverige har 1936 tätorter (Boverket, 2006) varav flera av dem är orter med mindre än 2000 invånare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land är väldokumenterade och analyserade, planering i städer finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa är den lilla tätorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tätorten är och vilken slags planering och livsmiljö som finns där.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: János Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna på den pri-vata marknaden rättfärdigas genom att de är fattade av individerna själva efter fritt val, rättfärdigas de offentliga insatserna genom det sätt på vilket besluten har tillkommit. De frågeställningar vi vill be-svara är följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krävs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur påverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.

Sedan Plan- och bygglagen infördes år 1987 så har samtliga svenska kommuner haft översiktsplaner som fungerar som vägledande dokument för detaljplaneringen inom kommunen. Stockholms stad är vid skrivandet av detta arbete inne på sin tredje översiktsplan, men någon djupare utvärdering av de två tidigare översiktsplanerna har aldrig gjorts. Denna rapport är därför en fallstudie av Översiktsplan 99, och valet av denna plan grundar sig på att den ligger nära i tiden, men den är sedan ganska nyligen ersatt av en ny plan och är därför enkel att avgränsa tidsmässigt under åren 1999 till och med 2010. Syftet med arbetet är att kvantitativt granska den bostadsbebyggelse som har skett i Stockholms stad under planens aktualitetsperiod och de av staden uppsatta stadsbyggnadsmålen sedda från ett bostadsperspektiv. De exakta frågeställningarna i arbetet lyder:Hur pass väl har bostadsbebyggelsens utveckling följt Översiktsplan 99?Till vilken grad har de uppsatta stadsbyggnadsmålen uppnåtts?Arbetet grundar sig på ett teoretiskt underlag som hanterar olika kunskaper inom planeringens steg från idé till slutligt resultat, de processer som påverkar planeringen samt demokrati inom planeringsvärlden.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.