AbstractAim: The aim of this study was to describe cancer patients? experiences of quality of life and wellbeing in relation to yoga practice.Method: A descriptive qualitative study with semi structured interviews was carried out during the fall of 2009 at the University of Uppsala. Informants in the study were cancer patients who were participating in the yoga/psychotherapy group at the clinic of oncology at the Akademiska hospital in Uppsala.Result: Five out of six informants experienced that their quality of life and their wellbeing improved by practicing yoga. One informant had mixed feelings which were not due to the yoga practicing, but to the place where it was practiced. For her this place was associated with illness.

Cancer är idag en vanlig sjukdom som uppstår på grund av okontrollerad celltillväxt och kan visa sig som cirka 200 olika sjukdomar beroende på vilken celltyp som drabbas. Trots dagens standardterapier med kirurgi, strålning och kemoterapi så dör årligen runt 23 000 människor av cancer i Sverige. Dödsfallen beror ofta på svåråtkomliga metastaser som bildats från ursprungstumören och sedan spridits med blod och lymfa ut i kroppen. En långt gången cancer kan även visa upp resistens mot vissa terapier, vilket försvårar behandling ytterligare.  Det är därför viktigt att nya effektiva läkemedel och behandlingsmetoder utvecklas. Ett alternativ är onkolytisk virusterapi.

With good knowledge about the disease and the treatment, the fear and worry of children and parents can be reduced. Children may be helped by painting to express their experiences. In order to have a good care, the care-personnel need to see and understand what the children need. It is important to live an as regular life as possible during the disease and its treatment. The aim of this study was to elucidate how children experience chemotherapy in conection with their cancer disease.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund. Kärnan i hälso- och sjukvården är mötet mellan vårdpersonal och patient. Det finns ett missnöje med vården bland patienter med diagnostiserad cancer. För att kunna förbättra vården är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och är medvetna om vad en diagnostiserad cancerpatient upplever som bra och dåligt vid mötet med vården. Syfte.

With good knowledge about the disease and the treatment, the fear and worry of children and parents can be reduced. Children may be helped by painting to express their experiences. In order to have a good care, the care-personnel need to see and understand what the children need. It is important to live an as regular life as possible during the disease and its treatment. The aim of this study was to elucidate how children experience chemotherapy in conection with their cancer disease.

Radon is a hazardous substance that cannot be perceived by our senses. It has long been known that exposure to high radon levels for a long period of time will ultimately cause lung cancer. The Swedish Radiation Safety Authority estimates that 500 people die annually due to this. Although most of them are smokers, even non-smokers suffer from lung cancer caused by radon. The statutory value for radon in homes today is 200 Bq/m³.

Vid behandling av kemoterapi är illamående ett vanligt och besvärligt symtom hos patienter med cancer. Illamående påverkar patientens dagliga liv genom att det ofta leder till viktminskning, dehydrering, ökade kostnader och påverkan på det sociala livet. Antiemetiska läkemedel är effektivt mot behandling av kräkningar men lite fokus har lagts vid behandling av illamående. I syfte att redogöra för kunskapsläget om icke-farmakologiska interventioner för att lindra illamående hos patienter som genomgår kemoterapi genomfördes en integrerad systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i fyra bibliografiska referensdatabaser, och fokuserades till vetenskapliga studier vilka beskrev icke-farmakologiska interventioner, hur dessa hade studerats, vilka effekter de hade samt vilka erfarenheter patienterna erhöll av interventionerna.

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt.

Cirka 300 000 individer drabbas årligen i världen av oral cancer och mer än nittio procent av alla orala cancerformer utgörs av skivepitelcancer. Den femåriga prognosen är generellt 50 % och den 5-åriga relativa överlevnaden har under en tioårsperiod förblivit densamma. Detta motiverar utvecklingen av bättre prognostiska markörer och diagnostiska metoder för att tidigt identifiera de patienter som har risk att utveckla oral skivepitelcancer för att förbättra prognosen och minska lidandet genom tidig insatt behandling. ?-catenin är en adhesionsmolekyl som är viktig för bibehållandet av cellulär integration och avvikelser i celladhesionsmolekyler tros spela en central roll när tumörceller invaderar närliggande vävnad det vill säga metastaserar till andra organ. Syftet med studien är att med hjälp av immunohistokemi undersöka om ?-catenin kan fungera som en prognostisk markör för utvecklingen av oral skivepitelcancer.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

I Sverige drabbades 1999 över 45.000 människor av cancer. Många av de insjuknade hade barn och ungdomar i skolåldern. Barn och ungdomar är de som får leva längst med sina trauman och eventuell förlust av förälder. Syftet med denna litteraturstudie var att få kännedom om och belysa barns upplevelser av att ha en förälder med cancersjukdom; deras tankar om förälderns cancer, hur de påverkas av förälderns cancersjukdom samt vad hälso- och sjukvårdspersonal kan göra för att hjälpa dem hantera situationen på bästa sätt. En analys av tio artiklar genomfördes.

This study describes how the women lived with breast cancer. The purpose with this study was to describe the womens' view on the disease and the understanding they hade on the social support they were depended on. The method was a study of literature with article reviews according to Polit et al., 2001. As theoretical frame of reference we choose Carnevalis model, Everyday life -Functional state of health. The result showed that the following four groups were formed: Support, positive and negative support off nursing staff and significant others.

Personer som lever med en cancerdiagnos behöver all hjälp och stöd de kan få för att kunna hantera sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med cancerdiagnos. I studien fanns två frågeställningar: Hur upplever och hanterar personer sin sjukdom? och Vilken kunskap och vilket stöd har personerna behov av? Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats analyserades 19 vetenskapliga och internationellt publicerade artiklar. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara i kaos, bli utmattad och förlora sin sexualitet: Att få en förändrad självbild: Att få oanade krafter och hantera sjukdomen: Att leva i ovisshet och ha behov av information: Att få stöd från andra och klara sitt uppehälle.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Bakgrund:På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden.Slutsats:Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta..