Bakgrund: Varje år får föräldrarna till ca 300 barn beskedet att deras barn har cancer. Trots bra vård och god forskning är cancer den vanligaste dödsorsaken för barn upp till 15 år. Efter förlusten måste föräldrarna hantera alla de psykiska och fysiska symtom som händelsen medför. Med en ökad förståelse hos sjuksköterskan kan man lindra föräldrarnas lidande och öka deras välbefinnande.Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars upplevelser i samband av att förlora ett barn i cancer.Metod: Studien utgår ifrån sju självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter förlusten av sitt barn är föräldrarna i ett stort behov av stöd. Känslor som uppstod vid bortgången var väldigt individuellt och varierade mellan lättnad och sorg.

För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad.Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdomi stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser.

Bakgrund: Att drabbas av cancer kan innebära en chock och många hamnar i en tillfällig kris. Diagnosen kan väcka många känslor som kan vara svåra att hantera. Känslan av hopp kan hos en svårt sjuk människa bli försvagad men genom att ge den näring kan hoppet återvända. Hopp har många olika dimensioner och instrument har utvecklats för att objektivt kunna mäta begreppet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur hoppet kan påverkas hos vuxna patienter med cancer.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sväljningssvårigheter hos patienter som genomgått kirurgisk behandling på grund av munhålecancer genom att undersöka vad som bidrar till sväljningssvårigheter, hur patienterna upplever sväljningen samt hur vårdpersonalen kan hjälpa dessa patienter. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet indelades utifrån vilket metodologiskt tillvägagångssätt som använts i studierna, videofluoroskopi respektive frågeformulär. Förekomst och resektion av tumör i orofarynx, särskilt tungbasen, gav större sväljningsdysfunktion jämfört med orala tumörer i flera av videofluoroskopistudierna. När frågeformulär användes för att undersöka patienternas självupplevda sväljning sågs att strålbehandling var en viktig negativ faktor för sväljningen.

Patienter som genomgått kirurgi på grund av övre gastrointestinal (GI) cancer drabbas oftast av olika postoperativa besvär som starkt påverkar patientens livssituation.Syftet: Att undersöka hur patienter som opererats för en misstänkt eller diagnostiserad övre GI-cancer upplever den tidiga postoperativa tiden i hemmet innan första återbesöket. Metod: Kvalitativ metod med tolkande fenomenologisk ansats. Tio patienter intervjuades och den transkriberade texten analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Resultat: Fem överordnade teman framträdde: mat och ätande, kroppsfunktioner, återhämtning, stöd och oro inför framtiden. Informanterna upplevde att de hade en helt ny livssituation att anpassa sig till.

Bakgrund: Antal personer som får diagnosen cancer ökar varje år. Palliativ vård innebär vård, lindring och stöd i det skede då sjukdomen inte längre går att bota. Cancer är en av de sjukdomar som kan leda till palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personens upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Syfte: Att undersöka vad personer med cancer skriver i bloggar om sina upplevelser av sin sjukdomssituation och sitt bloggande. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie omfattande tio bloggar. Strategiskt och maximalt varierat urval gällande kön, ålder, cancerdiagnos samt bot­barhet. Bloggsökning genom­fördes i sökmotorn Google. Datainsamling skedde med egenutvecklad granskningsguide omfattande två huvudfrågor med delfrågor.

The RECK gene is a relatively new discovered gene with important implications for cancer research. The research has been primarily concentrated on the human gene with the ultimate aim to identify the invasive characteristics. Up regulated RECK is linked to significantly prolonged survival rates in patients with severe forms of malignancies. RECK is normally expressed in all cells of the body and has an important role in the balance between destructive and constructive features of the extracellular matrix. The RECK protein is a membrane-bound glycoprotein that inhibit matrix metalloproteinases which has the function of breaking down the ECM. There is a significant correlation between RECK gene expression and the formation of new vessels, presumably via the mediation of VEGF which is an important and powerful inducer of angiogenesis.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva hur intravenös cytostatikabehandling vid cancersjukdom påverkar patienters ätande. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att patienter hade problem med förändrad smak och lukt, illamående och kräkning samt smärta, muntorrhet och sväljning. Dessa symtom påverkade ätandet i stor utsträckning och hade en negativ inverkan på livskvaliteten. Smakförändringarna och problem från munnen var mer besvärande och påverkade ätandet i större utsträckning än vad som kunde förutses.

Sulforafan är en isothiocyanat-förening som finns i stora mängder i olika kålväxter. Sulforafan har setts ha en kemopreventiv inverkan bland annat genom att inducera fas II-enzymer styrda av transkriptionsfaktorn nuclear factor E2-related factor-2 (Nrf2). Nrf2 är mycket viktig i cellers skydd mor oxidativ- och elektrofil stress och inducerar uttrycket av många olika gener, bland annat olika tranportproteiner. Breast cancer resistance protein (BCRP) är en av transportörerna som tros induceras av Nrf2. BCRP finns i stora mängder i lakterande juvervävnad men också i många andra vävnader där den transporterar läkemedel ut ur cellerna.

The health care system in most western countries is undergoing rapid changes with an increasing amount of people living with chronic cancer. These people have to deal with their disease in every day life together with working and family life. The relationship between health services and every day life has changed and raises new requirements. Earlier research has shown that maintaining every day life is important for cancer patients and their families. This study comprised patients with lymphoma receiving their diagnosis during 2003 ? 2005.

Bakgrund: En cancerdiagnos påverkar inte bara patienten, även familjens tillvaro förändras och påverkas på olika sätt. Kortare vårdtider på sjukhusen innebär bland annat ett ökat ansvar för familjen att vårda patienten i hemmet. Att en familjemedlem insjuknar i en allvarlig sjukdom som cancer kan leda till psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska konsekvenser för de närstående. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att ge familjer den omvårdnad de behöver utifrån de behov som uppstår i den nya situationen. Ett grundläggande antagande i detta arbete är att vården av familjen ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.Syfte: Syftet med studien är att belysa olika evidensbaserade former som sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden av familjer till patienter med cancer.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt över ämnesområdet baserat på elva artiklar, sju kvantitativa och fyra kvalitativa, från databaserna Cinahl och PubMed.

Cancer är av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden. Sjukdomen innebär för många smärta och minskad livskvalitet. För att bidra till ökad livskvalitet även hos personer med cancer som inte går att bota, har palliativ vård utvecklats. Denna vård syftar bland annat till att bedöma och utvärdera smärta och utifrån detta erbjuda behandling. Syftet med studien var att kartlägga hur patienter upplever cancersmärta, vilka faktorer som påverkar upplevelsen och hur patienterna upplever sjukvårdens insatser för att lindra smärtan.

Att leva med cancer innebär ett stort lidande och en människa som lider är en människa i behov av tröst. Att få uppleva tröst är centralt för att en människa ska kunna uppnå och bibehålla hälsa. Det är därför av vikt att vårdgivare känner till begreppet och kan skänka tröst till människor i fysisk eller psykisk vånda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancerpatienters upplevelse av tröst i form av kommunikation. 20 artiklar användes och granskades med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att bli lyssnad på och att andra hör det outtalade: Att beröring och samtal ger välbehag, uppmuntran och hopp: Att bli behandlad som en hel person genom att få tid och känna tillit: Att få leva som tidigare och själv ha valfrihet: Att ha närstående som lyssnar när det verkligen behövs.

Att drabbas av allvarlig sjukdom leder ofta till chock och desperation. Sjukdom kan ses som ett hot mot integriteten och känslan av värdighet och orsaka lidande hos den sjuka personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med obotlig cancer under livets sista månader. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera tio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna hopp och vilja leva, att vilja vårdas hemma, att ha behov av stöd, att inte förlora kontrollen och bli beroende av andra, och att ha en tro kan vara en styrka.