This thesis presents a system which has been implemented to satisfy a need in theresearch on how speech planning interacts with syntactic and Prosodic structure inspontaneous speech. The long-term purpose of the research is to provide models forautomatic parsing of spontaneous speech and for psycholinguistical modelling of speechproduction. Identification of inhalation pauses is an important step in the developmentof automatic methods for spontaneous speech parsing.Identification of inhalation pauses is considered to be a keyword-spotting speechrecognition problem. Hybrid HMM(Hidden Markov Models)/ANN(Artificial NeuralNetworks) approach is applied to this problem. Method gets 90,8% in Recall, 66,4% inPrecision and 76,7% in F-score.

Ibland används i två dialekter olika ord för samma sak. Syftet med denna studie är att visa vad somkan automatiseras i sökandet efter ord-isoglosser. Detta undersöks genom att skriva och utvärdera ettprogram som genom att analasyera bloggtext söker efter ordisoglosser i Sverige. En isogloss är engeografisk gräns mellan två olika språkliga egenskaper, till exempel Prosodi eller betoning, eller som idetta fall ord. Programmet mappar skribentens kommun till orden från bloggtexterna i en databas.

The Swedish language contains contrasts of tonal word accents, realized by change in the F0 contour. Contrasts of word accents require at least two syllables with stress on the first syllable of the word or a stressed syllable followed by a non-stressed.The purpose of the present study was to examine how five-year-old children living in Östergötland with typical language development produce and discriminate tonal word accents. In addition, it was investigated how these abilities affect each other and comparisons were made to a similar study on children living in Skåne.For elicitation of tonal word accents a set of pictures with contrastive tonal word accents was used. The children were recorded and their answers were evaluated by visual classification of their F0-curves. In a perceptual analysis of the children?s productions, 11 linguistically naive listeners evaluated 44 randomized words from the recordings.

Uppsatsen har till syfte att analysera och utvärderar fyra läroböcker i ämnet svenska för invandrare. Två problemformuleringar besvaras: vad bör en lärobok i sfi på nybörjarnivå för vuxna innehålla och vad är tecken på god kvalitet för en lärobok i sfi. Analysen visar att en lärobok i sfi på nybörjarnivå för vuxna bör innehålla ett stoff som är korrekt, aktuellt och objektivt. Stoffet ska också vara anpassat till rätt stadium och ålder för målgruppen samt presenterat på ett språk som är begripligt för den som ska ta del av innehållet. Stoffet bör vidare spegla det mångkulturella samhället, bestå av olika typer av texter samt behandla olika språkliga element som grammatik, ordförråd och ordförklaringar, uttal och Prosodi på ett varierat och autentiskt sätt.

Denna uppsats tar en närmare titt på sångens inverkan på andraspråkinlärning och hur sånger/ramsor eventuellt påverkar inläraren i en positiv bemärkelse. Utgångspunkten är unga vuxna som har relativ kort vistelsetid i Sverige och som studerar på ett introduktionsprogram i Västerbotten. Studien, som är kvalitativ, genomfördes på en skola i Västerbotten. Informanterna arbetade djupgående med tre sånger och tre ramsor. Arbetet skedde framförallt på lektionerna i svenska som andraspråk (sva) men även på musiklektionerna.

Kvittar det hur man kvittrar? Ja, det kan man fråga sig. Botaniserar man inågra olika fågelhandböcker finner man snart att lätesåtergivningarna i bokstäverskiljer sig med, i stort sett, varje författare. Ibland skriver till och medsamma författare lätena olika i olika böcker. Man kan misstänka att någonmetod för hur översättningen från läte till skrift skall göras inte existerar.Vid en undersökning av huruvida så är fallet, bekräftas misstankarna.

Uppsatsen bygger på en undersökning där ett eventuellt samband mellan svenskfödda lyssnares är upplevelse av vad som ett begripligt och lyssnarvänligt uttal hos andraspråkstalare, och durationen av de långa ljuden i betonade stavelser hos andraspråkstalare utreds. En lyssnargrupp bestående av 20 personer med svenska som förstaspråk fick lyssna på inspelningar av 6 andraspråkstalare som utifrån en bild och tio stödord skapade en berättelse. Lyssnarna betygsatte sedan talarnas uttal på skala från 1 till 6 utifrån kriterierna begriplighet och lyssnarvänlighet, och vid sidan av betygen gav de även skriftliga kommentarer om var och en av de sex talarna.           För att kunna bedöma och jämföra hur väl talarna lyckades realisera den komplementära längden användes talanalysprogrammet Praat. Undersökningen kan inte påvisa något samband mellan lyssnarnas betyg och talarnas förmåga att realisera den komplementära längden, men detta kan hänga samman med metodologiska problem.

Prosody can be characterized as the rhythm and the melody of speech. Prosodic features convey emotions, thoughts and geographic origins of each individual. Spoken language without prosody would be monotonous, without variations in loudness and rate. Children with cochlear implants perceive speech in a different way than children with normal hearing. Consequently the speech produced by a child with cochlear implants may sound different.The purpose of this study was to examine Prosodic skills in Swedish children with cochlear implants and to compare them with the Prosodic skills in Swedish children with normal hearing.

I denna uppsats har jag velat undersöka om de Prosodiska skillnaderna mellan svenskan och franskan kan förklara de avvikelser från den franska normen som återfinns hos nästan alla svenska inlärare av franska, i det närmaste oberoende av hur länge man har studerat språket. Jag ville studera om skillnaderna kunde härledas till olikheterna mellan de båda rytmiska språktyperna stress-timing och syllable-timing, där svenskan anses tillhöra den förra och franskan den senare. I hur stor utsträckning påverkar modersmålet inlärning och produktion av ett andraspråk? Den undersökning jag har gjort syftade till att se om de rytmiska olikheterna mellan svenskan och franskan har märkbara effekter på hur betoning realiseras. Förhoppningen var att skillnaderna skulle vara särskilt påtagliga vid just betoning beroende på de skiljande realiseringssätten i franskan och svenskan.

Previous research has confirmed that the ability to repeat non-words has a close connection to a child?s language acquisition (Adams & Gathercole, 2000; Gray, 2003; Sahlén, Reuterskiöld-Wagner, Nettelbladt & Radeborg, 1999). It is also known that a repetition task is aided if the word is well known to the child (Roy & Chiat, 2004; Sahlén, m.fl., 1999). A relatively under-investigated area is that of the influence of Prosodic variables on repetition of words and non-words.In the current study, 44 Swedish children between the ages of four and six years with typical language development were tested regarding word- and non-word repetition abilities. The words and non-words were matched based on stress, tonal word accent and number of syllables.

Prosody is the melody and rhythm of speech and language. Prosodic ability is of great importance for communication, and has been shown to be affected in adults with acquired brain injury. Studies have shown that Swedish children with specific language impairment have Prosodic  difficulties to a greater extent than e.g. English speaking peers. It is thereby possible that Prosodic ability is more vulnerable also in Swedish speaking adults with acquired brain injury.The aim of the present study was to assess Prosodic ability in adults with acquired brain injury, and to evaluate the Prosodic assessment procedure that was used.

Vid flertalet studier har det framkommit att ordförrådets storlek och förmågan till nonordsrepetition påvisar samband med nyordsinlärning. De Prosodiska egenskapernas inverkan vid nyordsinlärning är emellertid inte lika studerad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur barn mellan 4:5 och 6:0 år med typisk språkutveckling presterar på nyordsinlärning i relation till ordförråd och repetition av nonord samt att utforska vilken inverkan Prosodiska egenskaper har på förmågan till nyordsinlärning. I studien deltog 15 barn vilkas resultat på nyorden, ordförrådstestningen och nonordsrepetitionen uträknades. Nyordsinlärningsuppgiften bestod av sex ord vilka sammankopplades med sex olika föremål.

The capacity to process and to remember information is a basic condition for language ability and for coming reading ability. Reading ability is strongly connected to phonological awareness, receptive vocabulary knowledge and working memory capacity. In what way hearing impairment in children affects development of cognitive skills and later on reading ability is an area that has attracted minor attention for research.The aim with this study was to investigate changes in cognitive skills and reading ability in children with mild or moderate hearing impairment after one year of progress and furthermore if any connections between any increases of the abilities were to be found. Comparisons were made with results from age adequate normal hearing children. Moreover Prosodic ability on word-level was tested this year.

Dialektal medvetenhet är en förmåga som grundas i en metaspråklig förmåga, det vill säga att kunna resonera kring språk och hantera språkliga enheter. Exempel på detta är att med hjälp av Prosodi kunna utläsa information i tal såsom känslor och dialekter.Det finns relativt lite forskning angående barns dialektala medvetenhet. Däremot finns mer forskning inom metaspråklig utveckling. En god metaspråklig förmåga hör samman med god generell språkutveckling och en metaspråklig kompetens innebär ett senare stadium av språkutveckling.Resultat från tidigare studier har visat att metaspråklig förmåga börjar utvecklas vid en ålder av cirka fem år vad gäller bland annat intonation och dialektrelaterat tal. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att kartlägga dialektal medvetenhet i åldrarna fem till tolv år.

Cochleaimplantat (CI) är ett elektroniskt hjälpmedel som hjälper barn som föds döva eller med grav hörselnedsättning till förmåga att höra och därmed uppfatta talat språk och att utveckla eget tal. Tidigare studier har visat att barn med CI uppvisar en något nedsatt Prosodisk förmåga och begränsat fonologiskt arbetsminne varför dessa aspekter var intressanta att undersöka utifrån ett utvecklingsperspektiv.Föreliggande studie är en två-års uppföljningsstudie där syftet var att studera utveckling av Prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos svenska barn med CI. Inom ramen för studien undersöktes även icke-språklig receptiv Prosodisk förmåga. I studien deltog sex barn med CI mellan 5;0 och 8;7 år. Ytterligare 18 barn deltog i studien för att fungera som en kontrollgrupp, där sex av dessa barn var ålders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Resultaten visade en utveckling av Prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos barnen med CI som grupp.