Sök:

Sökresultat:

2551 Uppsatser om Property definition - Sida 52 av 171

Verksamhetsstyrning fo?r lokaleffektivisering inom kommunal verksamhet : ? En fallstudie av Halmstad kommun

Title: Management control of facility efficiency in municipalities - A case study of Halmstad municipalityLevel: BachelorSeminar date: 2012-05-31Authors: Markus Nilsson & Sara MattssonAdvisor: Sven-Ola CarlssonKey words: Control management in municipality, facility efficiency, management by objectives, internal rents and incentivesBackground: The public sector owns and manages a large property portfolio and in the municipalities, the properties are always a big cost item. Because of the outside world changes and the public interest, the properties should be used as efficiently as possible.Purpose: The purpose of this paper is to describe how control management of facilities looks like a municipality. The paper also seeks to explain how employees work to make the facilities more efficient in a municipality.Methodology: The authors use a qualitative method with open interviews.Theoretical perspectives: The choice of theory was made with the field of management control and facility efficiency in mind. The theory therefore includes management by objectives, internal rents and reward systems, motivation and communication within organizations.Empirical foundation: The organization has undergone a reorganization 2010/2011. There are no clear incentives to reduce facility costs.

Investeringsbedömningar i kommunala bostadsbolag

Avsikten med denna undersökning var att ta reda på om de kommunala bostadsbolagen hushåller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var också att ta reda på om de tar välgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som är rätt investeringsbeslut i en viss situation beror på en mängd faktorer men att ha ett fungerande arbetssätt och metoder för lönsamhetsberäkning är en förutsättning.Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter från sex kommunala bostadsbolag i Västsverige. Bolagen är Åmåls Kommunfastigheter AB, Kilsbostäder AB, Grums Hyresbostäder AB, Karlstad Bostads AB, Hyresbostäder i Karlskoga AB och Forshagabostäder AB.Vår undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nämligen som en åtgärd för att skapa framtida värden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stämmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering.

Värdepapperisering av samhällsfastigheters hyresflöden : En attraktiv finansierings- och investeringsmöjlighet för att bygga vård- och äldreboenden till en åldrande befolkning?

The number of elderly people has been steadily rising in Sweden for a long time and as a proportion of the population, the increase has been even greater. The population structure in the country means that in the not too distant future, there will be a sharp rise in demand for care and elderly accommodation.A tighter credit market as a consequence of new rules and regulations with a stricter capital and liquidity requirements combined with market turbulence, has made financing property developement more difficult and more expensive which has resulted in many companies using alternative sources of finance.DEmand for safe investments with low risk is high as the market is volatile and banks, pension funds, fund management and life insurance companies are looking for investments outside the stock market that can deliver a safe return in the longer term. There has also been a debate about whether institutional investors as the AP pension funds really should own properties directly.As properties for care and elderly accommodation are definable assets with predictable payment flows, long leases and often a local authority as tenant that would not risk cancelling payments, these would be highly appropriate for securitisation, i.e. to issue bonds or other tradable securities based on the cash flows from the assets.In other words, the securitisation of rent flows would offer the opportunity to create an attractive investment product of the type being demanded, well suited to institutional investor requirements, while at the same time, it can provide an attractive financing opportunity to meet the need for more care and elderly accommodation..

Dedekinds snitt definierar de reella talen

Uppsatsen riktar sig till personer som har läst minst en termin matematik på universitetet.Det var först på mitten av 1800-talet som man kunde ge en godtagbar definition för de irrationella talen, typ roten ur 2. Dessa hade sedan länge använts ändå bland annat i Babylonien, Indien och Kina.Uppsatsens inledningskapitel ger en snabb historielektion i form av en genomgång av räkningen och användandet av främst roten ur 2.Huvuddelen av uppsatsen är en redogörelse för metoden Dedekinds snitt, vilken är den mest kända av de metoder som definierar de irrationella talen.Utan de irrationella talen skulle det vara omöjligt att använda supremumegenskapen och de, inom matematiken, klassiska satserna som mellanliggande värde..

Etologens yrkeskodex

Etologi betyder per definition läran om djurens beteende och orsakerna till det. Dengenerella definitionen av en etolog är således en person som har kunskap om djurensbeteende och orsakerna till det. Definitionen är öppen för tolkning och allmänheten harliten eller ingen kännedom om etolog som profession. Dessutom är inte titeln etologskyddad vilket innebär att i princip vem som helst kan kalla sig etolog. Kunskaps- ochkompetensnivån etologer emellan kan således variera, vilket bidrar till gemene mans dåligakännedom om etologer samt en något splittrad yrkeskår.

God redovisningssed och Rättvisande bild : En jämförelse

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

Verkligt värde : implementation of IAS 40 in quoted real estate companies on the Stockholm stock exchange, and effect on the company key ratios

Background: Within real estate companies assets according to IFRS/ IAS 40 should be valued at fair value, to compare with previous valuation criteria according to which real estate should valued at cost. Two models can be used within IAS 40, these are value at cost and fair value. When valued at cost the real estate value in the balance sheet should be specified at cost. The method chosen by the company should be used for all real estate within the company except for the premises used by the company. Purpose: The purpose of the study is to analyse and evaluate how real estate companies experienced the problems that arose when converting to IAS 40, and to analyse the effects on the companies key ratios as a result of the change of accounting method.

Metaforer : När ordet betraktas som metafor

The metaphor has been among us since a very long time, but despite over 1.000 years of reflection it is still uncertain how one should understand the concept. There are few, if any, doubts how to understand the definition of metaphor, but is it possible to find a real distinction between the metaphorical and the non-metaphorical? In this essay I seek an answer to when a metaphor is a metaphor or when it is instead a generally accepted concept of how something actually is. I will use previous research on the topic from Aristotle, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur and George Lakoff and Mark Johnson. These persons have given me a wide perspective and approach to the metaphor ? and when a word should be considered as a metaphor or not.

Ett rikare språk med bildmunta : Vad är ett rikt språk och kan bildskapande stimulera till ett rikare språk

A richer language when painting before speaking? ? What is a rich language and can painting stimulate towards a richer language?In this work I seek to answer two questions. What may a ?richer? language mean and does it become richer when the informants, as a preparation, paint what they are going to talk about in front of the class, than when they do not paint? This I try to do by studying earlyer research about how to measure the richness in languages and by analysing video recordings of speeches when the students in an sfi-class (Swedish for foreigners) painted or did not paint before the speech, and by analysing the richness in their language. The result is my own definition of what rich language is in this context, and a conclusion that painting stimulates the students to use more words and to use specific words that they need to bring the audience their message..

PATIENTERS OCH VÅRDTAGARES ERFARENHETER AV HUR TRYCKSÅR PÅVERKAR LIVSKVALITETEN

Bakgrund: Med dagens välutbildade vårdpersonal och den evidensbaserade sjukvård som bedrivs, är det anmärkningsvärt att något så basalt som trycksår fortfarande förekommer inom vården. Syfte: Att belysa patienters och vårdtagares erfarenheter av hur trycksår påverkar livskvaliteten. Metod: Litteraturstudie genomförd med visst systematiskt tillvägagångssätt innehållande tio artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär kvalitetsgranskade efter ett standardprotokoll. Resultat: Ur patienternas upplevelser framkom fyra teman med tillhörande undergrupper baserade på WHOs definition av livskvalitet: fysisk ohälsa, psykisk ohälsa, självständighet och sociala förhållanden. Konklusion: Patienter och vårdtagare med trycksår upplevde en negativ påverkan på sin existens, med en generellt sämre livskvalitet som följd..

Miljö- och Handelsgåtan : Intellektuella egendomsrätter och dess implikationer i en globaliserad verklighet

This paper seeks to discern the political factors that determine the results of negotiations in international cooperation. On the one hand, it makes a contribution to the broader theoretical debate on international regimes by combining regime theory and theories on globalisation into an integrated framework for the analysis of international policy results, or in this case treaties (theoretical objective). More generally, globalisation theory will help us understand why it has become important to initiate international cooperation, and regime theory to elucidate how these international cooperations emerge. To many observers, it is the large transnational corporations of the rich North, which have done best out of free trade. Through the huge influence they wield over governments at the WTO (World Trade Organisation), these corporations have won the freedom to move around the globe without restriction, making use of cheap labour, and locating wherever they can best tap into the largest and most lucrative markets.

Passivhus på småhusmarknaden : - En marknadsundersökning

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

Vad menar de egentligen? : En komparativ semantisk textanalys av nationella och lokala uppnåendemål i moderna språk i grundskolan

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna språk år nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i fråga om kravnivå. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förändring i betydelse och till förändrad kravnivå för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att lokala målformuleringar är problematiska..

Eller så tar man pq-regeln : En studie av gymnasieelevers resonemang när de löser integraluppgifter

Studiens syfte är att undersöka vilka resonemang som gymnasieelever använder när de löser integraluppgifter efter Lithners (2008) ramverk för matematiska resonemang. Fyra elevers resonemang har undersökts genom en kvalitativ analys av videobservationer där eleverna individuellt löser integraluppgifter. Majoriteten av resonemangen i studien kategoriserades som imitativa och saknade ofta matematisk grund. Matematiska resonemang som kännetecknas av matematisk grund och en rimlig argumentation förekom i mycket begränsad utsträckning. Ett av resonemangen som urskiljdes i analysen kunde inte kategoriseras inom Lithners ramverk för matematiska resonemang.

Kulturkompetens på gott och ont En kvalitativ studie om vad kulturkompetens är och hur det används i det sociala arbetet på ett familjecenter i Västra Götaland.

Studien syftar till att undersöka hur personal och ledning på ett familjecenter definierar begreppet kulturkompetens och hur de använder det i arbetet med barnfamiljer och eller barn, oftast av utländsk härkomst, som kommer till centret på uppdrag från Socialtjänsten. Avsikten är att belysa fördelar och nackdelar, som i studien kallas för framgångar och fallgropar, relaterat till att använda sig av kulturkompetens i arbetet. Avslutningsvis lyfter studien fram respondenternas tankar och idéer för ett förbättrat arbete med kulturkompetens i framtiden. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att det inte finns en entydig definition kring begreppet kulturkompetens.

<- Föregående sida 52 Nästa sida ->