Syftet var att undersöka hur unga kvinnors brottslighet framställs i dagspress ur ettgenusperspektiv. Materialet bestod av artiklar från tidningarna Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, publicerade under åren 1990-2009. Någonavgränsning till en viss brottstyp gjordes inte, för att också se om och hur det skiljer sig iframställningen av den unga kvinnan beroende på brottstyp. Frågeställningarna var;1. Hur stor del av dagspressens skildringar av ungdomsbrottslighet handlar om ungakvinnors brottslighet?2.

Lehman Brothers kollaps i september 2008 förändrade världens finanssystem och därutöver påskyndade den pågående processen av maktförflyttningen från G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. Därefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgången vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska åtgärder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroområdet.Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jämför dessa med varandra med fokus på hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09.Uppsatsen använder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mål, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskränteregel, Taylorregeln.

The Swedish government ratified on May 1 2009 an amendment of marital law, resulting in same-sex marriage becoming legalized. With the rights of the Christian Swedish state church to officiate weddings originating from the same law, the church was thereby faced with two options: Either officially include same-sex couples in the Christian concept of holy matrimony and keep the right to officiate weddings; or give up the right to officiate weddings altogether. An official decision to accept the terms was reached on October 22 2009, but not without being preceded by an agitated medial debate.This research attempts to analyze the arguments of the debate in three stages: In the first stage the arguments are categorized according to their respective ideological standpoint. In the second stage these categories are examined from post-modern, social constructivist and socialization theory perspectives. Based on this, the third stage sees the arguments analyzed from a viewpoint based in the Copenhagen school concept of securization.The research concludes that the debate does not only simply feature two sides with differences of opinion; but rather that the arguments of the two opposing sides are founded in a common view of the other side as a fundamental threat to ones conception of a sound society..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en vardagshjälte definieras med utgångspunkt i de treMellan åren 2007 och 2009 har tre galor hållits på Cirkus i Stockholm för att hylla svenska vardagshjältar. Denna uppsats kan ses som en multipel fallstudie då fokus har legat på att analysera de treUppsatsen visar att det går att dela in vardagshjälten i tre kategorier. Dessa har döpts tillSvenska Hjältar-galorna som sänts mellan år 2007-2009. Vardagshjälten är verklig, den finns i vardagen, på våra gator och i våra hem. Den beskrivs i galorna som en vanlig person men som hyllas för att ha gjort något ovanligt, något som utmärker personen och skiljer den från majoriteten av oss människor.

Syftet med denna undersökning är att mäta och identifiera eventuella förändringar över tid, vad gäller arbetsmiljön och måluppfyllelsen, under implementeringen av Quadriceps-pedagogiken på Ekhammarskolan. Arbetsmiljö definieras i denna studie som mål vilka Quadricepspedagogiken vill uppnå. Med måluppfyllelse menas niornas meritvärden och andelen elever som når alla målen i nian.Studiens metod utgår från en kvantitativ longitudinell utvecklingsstudie genomförd som en survey-undersökning där resultaten tolkas med en ansats som lutar åt skoleffektivitetsforskning. Resultatet kvantifieras till ett antal positiva och negativa förändringar över tid. Mätningen av arbetsmiljön gjordes utifrån frågeställningar där man vill uppnå det arbetssätt som Quadricepspedagogiken förespråkar.

Den första januari 2009 ändrades Förmånsrättslagen och bankerna har återigen fått särskild förmånsrätt med 100 procent vid utmätning och konkurs. Den lagändring som genomfördes 2004 innebar endast 55 procent och allmän förmånsrätt för bankerna och fick inte den effekt som regeringen önskat och det blev svårare för företag att låna pengar från banken. De alternativa finansieringsformerna ökade då bankerna inte längre hade samma säkerhet vid konkurser utan då fanns istället säkerheten i objektet. Genom de undersökningar som gjorts där resultat visat de negativa effekterna beslutades om att återställa bankernas förmånsrätt. Frågan är om återgången kommer att förändra bankernas kreditgivning.

Background: The background explains different financial crises and the effect those crises had on the Swedish acquits regarding variable compensation. The resent discussion regarding variable compensation and the main problems with bonuses is also explained. Our theories for this essay is mainly based on the new directions from Finansinspektionen FFFS 2009:6,7 and stakeholder theory. Other theories used are agency theory, stewardship theory and economic man.Purpose: The purpose of this essay is to analyze the new directions for variable compensation and to investigate if these new directions can lead to a more long-term thinking for managers in banks. Method: We used semi-structured interviews with open questions for our survey.

Syftet med den här uppsatsen var att utforma ett kursupplägg till A-kursen i historia på gymnasiet som utgår från perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sådant upplägg kunde uppnå kursmålen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupa historiemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var två centrala teoretiska begrepp i utformandet och utvärderingen av upplägget. I kursupplägget arbetar vi oss framåt genetiskt från år 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden 1900-2009 delades in i 10 arbetsområden, där viktiga händelser och skeenden behandlades, och utifrån vilka genealogiska kopplingar gjordes.

Bakgrund och problem: För att uppnå en mer jämförbar redovisning infördes nya internationella redovisningsregler av IASB. Enligt IASB är en viktig förutsättning att tillämpning sker på samma sätt och enligt samma principer för att jämförbarheten av redovisningen skall bli så bra som möjligt. Förvärvad goodwill skall i och med de nya reglerna införda år 2005 genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år och inte längre skrivas av direkt. Oavsett vilket resultat nedskrivningsprövningen ger skall företagen ge omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Flertalet studier har gjorts genom åren där resultatet visar på en förbättring gällande redovisningen av upplysningskraven men även att det fortfarande finns en stor förbättringspotential.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och problematisera den ideale medborgaren i Lgr11 och Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009). En kvalitativ textanalys av de båda läroplanerna har genomförts för att undersöka karakteristiska drag och färdigheter hos den ideale medborgaren, samt bakomliggande filosofier och begränsningar.De två läroplanerna och deras medborgarideal är på många sätt väldigt lika varandra, men de olika påverkansfaktorerna leder dem till olika uttryck av deras demokratiska grundtanke. Analysen visar att de båda läroplanerna ligger i linje med den internationella läroplansutvecklingen vad gäller sitt demokratiska medborgarskapsideal, men att Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009) påvisar en mer konsekvent och aktiv tolkning av den demokratiska medborgaren. De två läroplanerna är grundade i olika pedagogiker och läroplanskoder, något som påverkar elevens relation till stoffet och därmed även beskrivningen av den ideale medborgaren. Som andra läroplaner är de formulerade på ett särskilt sätt av särskilda anledningar, något som kräver en medveten hållning hos de lärare som vill utbilda demokratiska och källkritiska medborgare ? i enlighet med läroplanen!.

The Swine flu (H1N1) erupted in 2009 and wasquickly spread over the world and developed into a pandemic, with a great threat against people?s health. It was soon discovered that the H1N1?virus had a different character than the seasonal flu, since it especially affected younger individuals and the consequences from the disease were expected to be more severe. In Sweden it was decided to provide a free of charge vaccination against the H1N1-virus, and the Swedish vaccination ratiobecome relatively high compared to other countries.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och problematisera den ideale medborgaren i Lgr11 och Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009). En kvalitativ textanalys av de båda läroplanerna har genomförts för att undersöka karakteristiska drag och färdigheter hos den ideale medborgaren, samt bakomliggande filosofier och begränsningar.De två läroplanerna och deras medborgarideal är på många sätt väldigt lika varandra, men de olika påverkansfaktorerna leder dem till olika uttryck av deras demokratiska grundtanke. Analysen visar att de båda läroplanerna ligger i linje med den internationella läroplansutvecklingen vad gäller sitt demokratiska medborgarskapsideal, men att Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009) påvisar en mer konsekvent och aktiv tolkning av den demokratiska medborgaren. De två läroplanerna är grundade i olika pedagogiker och läroplanskoder, något som påverkar elevens relation till stoffet och därmed även beskrivningen av den ideale medborgaren. Som andra läroplaner är de formulerade på ett särskilt sätt av särskilda anledningar, något som kräver en medveten hållning hos de lärare som vill utbilda demokratiska och källkritiska medborgare ? i enlighet med läroplanen!.

Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har världsekonomin haft både kraftiga upp- och nedgångar, vilket givetvis har påverkat företag på olika sätt. Företag måste oavsett hur konjunkturen ser ut, välja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillväxt finansieras med endast interna medel utan måste ta hjälp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan därmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belåningsgrad är olika företag villiga att ta? Och hur ser därmed deras finansiella risktagande ut?Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förändrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan åren 1995 och 2009.

Purpose: To investigate if Altman´s Z´-score model, which calculates financial distress, can be applied on companies established in Sweden and if the financial crisis in 2008 made previously healthy companies go bankrupt.Methodology: Quantitative studies with a positivistic foundation. Empirical data will be collected in order to examine if there is generalizability among the studied objects. Conclusions will be made by comparing the empirical data with the theoretical foundation. Financial distress in firms will be measured.Theoretical perspectives: Altman´s Z´-score model, designed to predict financial distress in private firms.Empirical foundation: A selection of 93 private firms that have gone bankrupt in the years 2008, 2009 or 2010. The firms selected all have a turnover that exceeds 20 million SEK.

Med utgångspunkt i den litterära tidskriften 10TALs nummer ?Vässa kritiken!? och depåståenden som där dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvändande av så kallade ?boklistor?, är denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gångna tioårsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrågeställningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhävs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; På vilket sätt harantalet boklistor förändrats mellan år 2000 och 2009?För att besvara dessa frågor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrånRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995).