De flesta metoder, verktyg och arbetssätt som används vid traditionell projektledning har använts under en lång tid trots att de yttre förutsätt-ningarna har förändrats. Systemutvecklingsbranschen upplevde de traditionella metoderna att driva projekt som oerhört statiska och tröga, därför utvecklades mer lättrörliga metoder som kom att kallas agila systemutvecklingsmetoder. Fram till år 2007 fanns inte en strukturerad process för hur valet och implementeringen av en agil systemutveckl-ingsmetod bör gå till. Det finns idag några ramverk som beskriver hur val och implementering av en agil metod kan bedrivas. Inget av dessa ramverk tar dock i beaktande eller utgår ifrån en organisations strategi eller vikten av strategisk passform.

Enligt statistik från The Standish Group?s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell? I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen.

In a global economy it is important to understand what project management is and how it functions in a contemporary company. This report includes an empirical case study of a project flow, which was conducted in the department Packaging Concept (PC) which is a part of Stora Enso. As all of PC´s customer enquiries are unique and must be considered an individual project, PC continuously works in projects. An analysis of the project flow was conducted based on interviews at and visits to PC as well as relevant documents distributed by the department. The report gives an understanding and analysis of how PC works in projects.

Föreliggande rapport är ett examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik och design vid Kungliga tekniska högskolan i Haninge och gjordes på uppdrag av Siljeströms AB. Rapporten har till syfte att ge en översiktlig bild beträffande kostnadsstyrning i byggprojekt, med en tyngdpunkt i projekteringens riskhantering. Att kostnadsstyra är något som är viktigt att göra, desto tidigare i projektet det görs ju bättre resultat har detta för projektets totalkostnad. Kostnadsstyrningen har sin grund i tre viktiga parametrar: tid, kostnad och kvalitet, de måste styras på rätt sätt och tillsammans för att inte skapa obalans i projektbudgeten. En annan faktor som också påverkar kostnadsstyrningen är entreprenadform. Denna rapport kommer att bygga på totalentreprenad, generalentreprenad och delad utförandeentreprenad. Fördelar och nackdelar tas upp med respektive metod. Produktionskostnad är också något som påverkar den totala projektkostnaden trots att den största kostnadsstyrningen görs i början av ett projekt.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.

Titel: Samverkan mellan byggherre och byggentreprenör? hur ökad samverkan påverkar byggprocessenFörfattare: Hanna LjungqvistAnna WesslingHandledare: Civ.ing. Jerker Lessing, Industridoktorand Tyréns AB och avd. för Projekteringsmetodik LTH.Civ.ing. Christoffer Persson, Entreprenadingenjör Peab Sverige ABProblemformulering: Hur ter sig samverkan mellan en byggherre och byggentreprenör och hur kan ökad samverkan påverka byggprocessen? Hur arbetar Peab Sverige AB för att skapa ett förtroende och ett ökat mervärde idag och hur kan de förändra det arbetssättet på lång och kort sikt?Syfte: Syftet med rapporten är att genom studier och analyser kartlägga arbetssättet mellan en byggentreprenör och en byggherre i ett samverkansprojekt.

Two elementary schools are now being built in Gråbo (in the municipality of Lerum),Röselidsskolan and Ljungviksskolan, which are both designed with solar thermalcollectors for the schools domestic water heating. During the summer while thelargest amount of solar heat can be generated, the activity hence the domestic wateruse in the schools are heavily reduced. Both schools are connected to the local districtheating system which makes it possible to use the solar collectors to deliver heat tothe district heating.The purpose of this thesis is to evaluate the two systems mentioned above and todetermine which system is more suitable to apply on a school. The building whichconditions were used for this evaluation is Röselidsskolan.A solar heating plant of each system type was dimensioned from the expected andknown conditions of the building. The purpose with the dimensioning was to makethe solar plants replace the ordinary energy source as much as possible.

Hur vet man att ett projekt är på banan? Vad ska man driva och följa upp mellan gaterna för att nå gaternas specificerade kriterier i tid och med rätt resultat? Vilka mätpunkter behövs? Med vilka intervall ska framdriften mätas? Och hur visar projektledaren framdriften för intressenterna så att rätt åtgärder för att styra rätt kan sättas in om det är på väg att gå fel? En huvudfaktor för att lyckat leda projekt mellan faser och gater torde ligga i förmågan att se hur uppgifter fortskrider mellan gaterna. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur en sund framdrift mellan gaterna i projekt kan erhållas så att man vid gaterna uppfyller de kriterier som specificerats samt söka besvara hur framdriften kan kommuniceras till dess intressenter på ett framgångsrikt sätt. Följande forskningsfrågor ställdes:1. Vilka indikatorer är enligt forskning och ledande praktik lämpliga att använda för att följa framdriften i projekt mellan gaterna i projektledningsprocessen?2.