Understanding how innovation and renewal occurs in an industry is important for how to manage technical development for individual companies. It is also important for creating a beneficial industrial context for renewal, from both a political and an industrial perspective, in which new solutions can arise and spread through the involvement of several actors of the industry. How innovation and renewal occurs in the construction industry in Sweden is however viewed differently. One challenge that has been pointed to is that most of the work performed in the construction industry is organized in projects, which in turn should affect how innovation and renewal can be achieved. The aim of this thesis is to provide an understanding of how the project organizing in the industry affects innovation and renewal. This is executed through a case study of the construction of Skandionkliniken, a proton therapy clinic, and by using an industrial network theory that challenges the traditional view of how innovation is achieved.

Syftet med studien är att förstå vilka arbetsrelaterade faktorer som kan påverkar den interna rörligheten i en organisation. Eftersom ämnet är förhållandevis oprövat (Hallqvist 2005, 2) är målet med studien också att lämna ett bidrag till forskningen inom den interna rörligheten.I avsnittet presenteras teorier och tidigare forskning om arbetsrelaterade faktorer som påverkar den interna rörligheten. Fokus läggs på faktorer som har sin grund i organisationers hantering av intern rörlighet och i organisationers uppbyggnad och struktur. Även faktorer med sin grund i organisationskultur och i incitament till intern rörlighet presenteras.Med en fallstudie åsyftades att mer ingående kunna beskriva hur det ser i ut i en specifik organisation (Jacobsen 2002, 98). Vidare användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för insamling av material och totalt genomfördes sex intervjuer med medarbetare och chefer i en organisation.Resultatet av studien tyder på att det finns ett flertal arbetsrelaterade faktorer som påverkar den intern rörligheten.

I en tid där samhällsansvar i allt högre grad präglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt där flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedläggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som ställs till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begränsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur projektledningen kan skapa förutsättningar för måluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsättningar som påverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsättningar.

Perenner har under det senaste decenniet blivit ett allt vanligare inslag i den offentliga miljön, där de används för att försköna parker och torg runt om i vårt land. På många håll ser man dock bristande anläggningar, vilket gör att både upplevelsevärden och ekonomiska resurser går förlorade. Den kunskap som behövs för att skapa långsiktigt hållbara perennplanteringar är idag otillräcklig och facklitteratur är mycket begränsad. Detta examensarbete har haft som mål att samla erfarenheter från ett antal verkliga exempel, där perenner har använts som ett centralt element med varierad framgång. I arbetet har sex perennplanterings-projekt i södra Sverige studerats, varav två bostadsgårdar och fyra parker. Genom platsbesök och intervjuer med ansvariga landskapsarkitekter eller designers, har projektens olika skeden undersökts, från projektstart till färdig anläggning. Avsikten har varit att identifiera de faktorer som är av avgörande betydelse för resultatet när man arbetar med perenner i offentlig miljö. Med de fallstudier som har gjorts, kan man konstatera att verkligheten är komplex och att varje uppdrag är en unik situation. Några viktiga slutsatser för att nå ett långsiktigt hållbart resultat är en god samorganisation mellan de inblandade aktörerna, gedigen kunskap om växtmaterialet och en pålitlig skötsel.

BakgrundEn projektledare vill kunna garantera sin kund kvalité i projektet från start till slut. När ettprojekt bedrivs i en matrisorganisation uppstår ofta konflikter mellan projektledaren ochlinjechefen. Detta gör det i många fall svårt för projektledaren att kunna garantera kundenkvalité genom hela projektflödet. Då denna problematik är återkommande och knuten tillorganisationens utformande är det relevant att se till vilka följdproblem som uppstår samt hurett konsultbolag kan arbeta för att undvika dessa.SyfteRapporten syftar till att beskriva de faktorer som kan riskera kvalitén i ett konsultprojekt.Genom att studera Cowi Management AB vill vi belysa de problem en Projektorganisation hari att kunna kvalitetssäkra hela projektförloppet. För att undersöka var problem uppstår iorganisationen kommer vi att titta på kvalitetsansvar samt olika medarbetares syn på detta.MetodVår studie är en fallstudie av beskrivande karaktär.

Projektorganisationer är en allt mer förekommande typ av organisation där det dagliga arbetet utförs nästan uteslutande i flera, temporära projekt som byter av varandra. I projekten finner vi projektdeltagarna och projektledaren. En del funktioner är inte i projektform utan finns där på permanent basis i organisationen. En problematik som återfinns i Projektorganisationer är att det råder intressekonflikter mellan projektens mer kortsiktiga och den permanenta organisationens mer långsiktiga mål. Syftet med denna studie är att utforska projektledarens betydelse förkompetensutveckling av projektdeltagarna i en organisationskontext dominerad av projekt.

Bakgrund: Projekt är en organisationsform som blivit allt viktigare ochvanligare i företag de senaste åren. I den traditionella projektstyrningen finns brister. Dels fokuserar styrningen ofta enbart på tids- och konstnadsaspekten av projekt, dels upplevs Projektorganisationer ofta ha en bristande eller obefintlig koppling till företagets strategi och affärsplan, vilket kan skapa osäkerhet kring mål och prioriteringar. Balanced Scorecard-modellen har utvecklats för att komma till rätta med denna typ av problem. Diskussionen om Balanced Scorecard har dock främst fokuserat på modellens användning och nyttain i mer statiska organisationsformer än projekt.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att studera hur Balanced Scorecard kan användas för att stödja och styra projekt.

Uppsatsen utgår ifrån Agency- och Stewardship Theory samt Project Governance som bakgrund till att beskriva hur Projektorganisationer arbetar med styrning av projekt. Studien ämnar skildra hur styrning av projekt påverkar projektbeställares och projektledares arbete i projekt vad gäller tillsyn, tillit samt kommunikation. För att göra detta är studien baserad på sju kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med respondenter som verkar inom olika branscher på arbetsmarknaden. Datan från intervjuerna bearbetades sedan med s.k. deduktiv tematisk analys för att göra den mer presenter- och hanterbar.Agency- och Stewardship Theory är nära sammankopplade med Project Governance, även om de i sig själva är helt skilda.

The aim of this thesis is to examine how the identity of the public librarianwith regard to reading is manifested in the library field. The approaches thatare taken to reading and readers are examined as well as the consequencesdifferent approaches might have. The empirical material is based on 93articles published in Swedish library journals. The theoretical andmethodological starting point is discourse analysis. The application ofdiscourse analysis according to Michel Foucault?s hypotheses reveals threediscursive formations regarding the professional identity of public librarianswithin the framework of reading promotion: The public librarian asguarantor of democracy is related to the public library's original mission offostering, cultivating and educating citizens.

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga Projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.