Sökresultat:
8361 Uppsatser om Projektledare och samarbete i projekt - Sida 43 av 558
Lärande i projektintensiva verksamheter : När projekten är större än organisationen
Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften.Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda.Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt.
Riskhantering: studie av riskhantering inom några byggföretag
i Norrbotten
Byggverksamhet innehåller vanligtvis många och varierande osäkerheter, som både kan uppfattas som risker och som möjligheter. Byggföretagen har oftast en stark bild av hur riskhanteringen ska genomföras och har verktyg i form av checklistor och annat till hjälp för projektledningen. Nu när fler och fler företag blir ISO certifierade så blir riskhanteringen en allt viktigare del av verksamheten. Syftet med rapporten var att kartlägga hur några byggföretag i Norrbotten inom utvalda projekt sköter riskhanteringen med avseende på uppställda mål och krav. Arbetet började med en litteraturstudie för att få insikt i ämnet.
Splittring eller samarbete? Förutsättningar för EU:s energipolitik gentemot Ryssland
För att öka energisäkerheten och garantera en rättvis och trygg energiförsörjning för alla medlemsländer har EU försökt skapa en gemensam energipolitik gentemot Ryssland. I empiridelen av vår kvalitativa fallstudie har vi dock kommit fram till att EU-ländernas olika relation till Ryssland försvårar för EU att hålla enad front gentemot Ryssland.Vi har valt att använda oss av teorierna neofunktionalism och intergovernmentalism för att analysera förutsättningarna för en gemensam europeisk energipolitik gentemot Ryssland. Vi har funnit att båda dessa teorier hjälper till att förklara samarbetets utfall hittills och hur samarbetets framtida förutsättningar ser ut.Vår slutsats är att EU kan lyckas med ambitionen om en gemensam energipolitik gentemot Ryssland om fler av medlemsstaterna, speciellt de större och mer inflytelserika, är villiga att engagera sig i frågan. Om hotet om energibrist skulle bli mer överhängande eller om Rysslands beteende i energifrågan skulle bli mer oberäkneligt ökar också chanserna för ett lyckat samarbete..
Mötet mellan själavård och psykoterapi : ur ett själavårdsperspektiv
Denna uppsats har behandlat skillnaderna mellan själavård och psykoterapi. Den har klargjort vad som kännetecknar de båda människostödjande insatserna, kristen själavård och profan psykoterapi. Den övergripande frågeställningen har varit om själavården kan utvecklas och berikas i mötet med psykoterapin samt om de båda professionerna ömsesidigt kan berika varandra? Är ett ökat samarbete mellan själavård och psykoterapi önskvärt? Vilka möjliga vägar syns i så fall för ett samarbete mellan dessa två? För att söka svar på min frågeställning har jag genomfört djupintervjuer enligt kvalitativ metod av fyra företrädare för själavården och fyra företrädare för psykoterapin. Svaren visade att det finns ett ömsesidigt intresse och öppenhet för varandras arbetsfält och kompetens.
Earned Value Management - Ett projektstyrningsinstrument mellan FMV och Kockums -
Sammanfattning Uppsatsens titel: Earned Value Management ? Ett projektstyrningsinstrument mellan FMV och Kockums. Seminariedatum:2007-06-05 Ämne/Kurs:FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare:Dennis Andersson, Anders Ellström, Viktor Tornberg Handledare:Per Magnus Andersson, Olof Arwidi Nyckelord:Projektstyrning, projekt, Earned Value, Earned Value Manage¬ment, EVM. Syfte:Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera Earned Value Management (EVM) som projektstyrningsinstrument mellan Försvarets materielverk (FMV) och Kockums vid halvtids¬moderniseringen (HTM) av minröjningsfartyg Landsort. Metod:Kvalitativa intervjuer har gjorts med respondenter som har ledande projektbefattningar inom FMV och Kockums.
Erfarenheter från programutveckling åt externkund
Denna rapport handlar om projektgruppens samlade erfarenheter om hur det är att arbetamed ett större mjukvaruprojekt. Fokus för detta ligger på erfarenheter inom gruppdynamikoch kundinteraktion. Rapporten lyfter även fram hur användandet av Essence Kernel Alpha:spåverkade gruppens arbete. Rapporten försöker också undersöka och ge förslag påfinansieringsmodeller för projekt med öppen källkod. Det som iakttogs var att planering ochöppen kommunikation i stor del påverkar ett projekts utveckling.
Regelverk för mindre bolag - Vilket föredrar banker?
Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov.
Tid att Vara Lean? : En fallstudie av införandet av Lean i Vara kommun
I denna fallstudie av Vara kommun har vårt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus på äldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt två fokusgrupper med medarbetare. Vårt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan på såväl resultatenhetschefer som medarbetare inom äldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsättningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean.Resultatet visar att Vara Lean är ett tanke- och arbetssätt för att försöka finna ständiga förbättringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, värdeflödeskartläggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssätt.
Genererar en funktionsorganisation ökat samarbete?: en
fallstudie av HSB Norr
En organisations omgivning förändras hela tiden och hårdare krav ställs på organisationer vad gäller ökande konkurrens. Förändringar är nödvändiga för att hela tiden ligga steget före konkurrenten, men då måste också förändringarna lyckas. Därför är uppföljningar ett verktyg för organisationen för att se om målen blivit uppfyllda. I den här uppsatsen har vi utgått ifrån att en implementering av en funktionsorganisation görs för att öka samarbetet inom organisationen. Vi har gjort en ansats till att undersöka om ökat samarbete kan uppnås genom en implementering av en funktionsorganisation.
Förskolans nya grind : utveckling av grind till förskolan
Detta projekt bygger på ett samarbete med Group perimeter protection AB som är en del av Gunnebos koncern. GPP levererar områdesskydd och bland dessa grindar och staket till förskolan. Samarbetet har resulterat i utvecklingen av en säker och brukarvänlig grind till förskolans utomhusmiljö. Projekt syftar till att utveckla en nytänkande användarvänlig utomhusgrind till förskolan. I dag är förskolans säkerhet ett omdiskuterat ämne i media och inom förskolan, vilket resulterat i att regeringen har tillsatt en utredning för att komma till rätta med vart det brister? Innan den utredningen gett några svar, utgår vi ifrån observationer i vardagen.
Att utse en projektgrupp : En kvalitativ fallstudie av chefer i tre byggföretag
Byggföretag arbetar traditionellt i olika projektgrupper, det vill säga tillfälliga arbetsgrupper under en begränsad tidsperiod vilket anses vara en av möjliga förklaringar till byggbranschens problem om bristande kommunikation och förnyelse. Projektgrupperna skapas och bestäms vanligtvis av en chef eller projektledare i ledningen i en organisation och med bakgrund i stora kommunikationsbristerna i branschen är det viktigt att ledningen är medveten om sitt aktiva skapande av projektgrupperna. Tidigare forskning på ämnet har fokuserat på grupprocesser i redan befintliga grupper medan mitt syfte är att förstå hur nya projektgrupper skapas i byggbranschen ur ett ledningsperspektiv. De frågeställningar som mynnades ut ur detta syfte var vilka strategier som ledningen använder sig av för att skapa projektgrupper samt vilken roll byggföretagens organisationskultur spelar när det kommer till att skapa projektgrupper. För att svara på detta intervjuades sex personer i ledningsposition på tre olika byggföretag som på olika sätt arbetade med att skapa projektgrupper.
Ung och anställningsbar? : En fråga om kommunala insatser gällande arbetslösa ungdomars identifikation, ohälsa och lärandeprocess
Undersökningar visar på samband mellan ohälsa och arbetslöshet, samtidigt som just ungdomsarbetslöshet sägs vara den mest kritiska då detta i högre utsträckning ger allvarligare konsekvenser. Det finns samtidigt ett uttalat ansvar hos kommunerna att avhjälpa detta och denna studie har därför avsett undersöka huruvida kommunala projekt lyckas förändra arbetslösa ungdomars situation. Pedagogikens område rör lärande och påverkansprocesser och i koppling till arbetslöshet och arbetsliv växer förmågan att utveckla sin identitet och anställningsbarhet fram som centrala aspekter. Frågeställningarna har därför berört de inblandades upplevelser kring deltagarnas utveckling under och efter ett sådant projekts genomförande. För att tillgodose behovet av en djupgående förståelse för ungdomarnas upplevelser har en kvalitativ studie genomförts där tre deltagande ungdomar och tre ansvariga för ett projekt intervjuats.
Hur startar man en stråkkvartett?
Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan färdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till stråkkvartetten på så kort tid är orimligt och även om hon hittade medlemmar till kvartetten så skulle det inte hålla i längden. Efter att Michelle fått erfarenhet av personer som inte hållit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lägga mer tid på att finna rätt personer. Dessutom hade alla de punkter angående mål, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska få en likvärdig respekt och förståelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.
Vad i den skapande verksamheten kan främja språkytvecklingen hos barn i yngre åldrar?
Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket.
Konkurrenter i samarbete : För en starkare reklamregion med event som utgångspunkt.
Da? reklambyra?er som a?r verksamma i mindre regioner vanligen tampas om samma kunder a?r konkurrensen mellan dem ofta ha?rd. I regel har dessa reklambyra?er fa? ansta?llda ja?mfo?rt med va?letablerade reklambyra?er i sto?rre regioner, som genom sin breda kompetens haft mo?jlighet att arbeta med stora kunder och pa? sa? vis byggt upp ett starkt varuma?rke kring sin verksamhet och region. Fo?r att mo?jliggo?ra fo?r de mindre regionernas reklambyra?er att ta upp konkurrensen med de sto?rre, kra?vs att de innehar lika bred kompetens.