Bakgrund: Finansiella mått har i alla tider använts av företag för att avläsa resultat. På senare tid har även vikten av mått på icke finansiella faktorer uppmärksammats. Som en följd har resultatmätningssystemet Balanced Scorecard vuxit fram. Balanced Scorecard sägs bland annat leda till förbättrad kommunikation och information inom organisationerna samt en ökad grad av måluppfyllelse. Trots den stora litteraturmängden rörandes Balanced Scorecard saknas information om vad som krävs för att organisationer skall kunna utvärdera om de väntade effekterna uppstår vid införandet av ett styrkort.

Since the 1970`s the Non Governmental Organisations, NGO:s, have taken an increasing responsibility in the development cooperation work. Apart from an increase in resources delivered through the NGO:s it is also obvious in various official documents that the idea of NGO:s in regards to; reaching and involving poor people in the work and as capable of delivering aid resources to a low cost, is very widely spread and commonly accepted among political decision makers and aid agencies. In addition it?s very seldom that those positive statements about the NGO:s abilities, are backed by any kind of scientific study. This study argues that the ascribed abilities are more the rhetoric of a political idea than an empirical reality.

Denna rapport behandlar intranät-projekt och det utvecklingsarbete som ligger till grund för ett intranät.I den litteratur som behandlar intranät ligger fokus ofta på det tekniska planet. Det talas ofta om dess styrka och vilka fördelar en intranät-satsning ger företag/organisationer. Detta är ett av skälen till vald inriktning på arbetet.Utgångspunkten i detta arbete har varit att tekniken i ett intranät inte ensamt löser de problem verksamheten har med sitt informationsutbyte. Tekniken är bara ett medel som skapar möjligheter för verksamheten. Hur medarbetarna tar till sig tekniken är en avgörande faktor för hur en intranätsatsning slår ut.

I dagsläget hör förändringar i organisationer till vanligheten. Den rådande lågkonjunkturen har bidragit till att allt fler organisationer har fått rationalisera sina verksamheter, där uppsägningar av personal även är vanligt förekommande. Då dessa uppsägningar kräver omfattande personalstrategier att hantera för den berörda personalen, syftar denna studie till att undersöka hur den kvarvarande personalen hanteras och påverkas i och med organisationsförändringen. Utifrån våra frågeställningar vill vi med studien kartlägga den kvarvarande personalens situation.Studiens resultat visar på att den kvarvarande personalen inte hanterasts utifrån specifika strategier under dessa förändringar, dock fanns stödsamtal tillgängliga men dessa utnyttjades inte. Kompetensöverföringen från uppsagd personal till kvarvarande, skedde mestadels genom praktiskt samarbete.

Skollagen säger att gymnasieskolans grundläggande yrkesutbildningar ska utgöra en bas för en framtida nationell, regional och lokal kompetensförsörjning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning från år 2011 av gymnasieskolor i Sverige har tydliggjort kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv. I förhållande till denna problematik har vi studerat Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur- och utbildning samt den kommunala gymnasieskolan med syftet att studera arbetssätt och organisation kring praktikverksamhet. Frågeställningarna rör hur arbetssätt och organisation ser ut i de respektive förvaltningarna samt den kommunala gymnasieskolan. Ystad kommun som helhet samt den kommunala gymnasieskolan är byråkratiska organisationer vars uppgift enligt den rationalistiska organisationsteorin är att uppfylla de för organisationerna i förväg satta målen.

Uppsatsen faller inom ämnesområdet organisation och vår undersökning handlar om kvinnor inom organisationer sett utifrån ett feministiskt perspektiv. Det feministiska perspektivet betraktar samhället som ett könssystem och med det menar vi att de strukturer som finns i samhället, liksom inom organisationer, inte är könsneutrala. Från den ståndpunkten har vi valt att studera socialisation av kvinnor och vad som kan tänkas ligga bakom den processen på en mansdominerad arbetsplats. Valet av mansdominerad arbetsplats beror på att vi tror att den kvinnliga socialisationen där blir tydligare. För att komma fram till socialisationsprocessen har vi analyserat fram arbetsplatsens organisationskultur med de normer, värderingar och ideal som råder.

Att byta jobb är kostsamt, både för individen och för företaget.Men vad är det som gör att man stannar på jobbet, är det kollegorna, lönen eller möjligheten till utveckling?Studien genomförs på en kommun, fiktivt döpt till Solrosen en organisation som är uppdelad på olika nämnder och aktiebolag. På tre olika organisationer inom Solrosens kommun har sammanlagt sju intervjuer genomförts. Fem av intervjuerna var med personer i ledarpositioner och två av dem var med medarbetare. Intervjuerna och studien har varit av en kvalitativ art.Syftet med uppsatsen är att visa hur man använder verktyg så som kompetensutveckling, se hur lärandet hos och utvecklingen av personalen på arbetsplatsen ser ut och se hur man hanterar den befintliga kompetensen.

Detta examensarbete har haft som uppgift att undersöka om framtidens utveckling av GIS-funktioner kommer att ske med XML-webbtjänster. Som ett led i denna undersökning har ett antal GIS-funktioner utvecklats som XML-webbtjänster med ESRI: s ArcGIS Server 9.0. Syftet med utvecklingen var att utvärdera ArcGIS Servers stöd för XML-webbtjänster. Med hjälp av XML-webbtjänsttekniken kan distribuerade GIS-applikationer byggas. En övergång från traditionella GIS till distribuerade GIS kan ge många fördelar.

Det finns många faktorer som kan påverka ett beslut om att adoptera en ny styrmodell. Dessa faktorer kan vara allt från internt upplevda problem till att olika externa aktörer påverkar organisationer i valet av styrmodell. Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie identifiera viktiga faktorer bakom en kommuns beslut att adoptera det balanserade styrkortet och vilka förväntningar som finns på den nya styrmodellen. Syftet med uppsatsen är även att genom en kvantitativ studie undersöka om det finns samband mellan motiven till adoption av det balanserade styrkortet och hur tillfredställda organisationer blir med den nya styrmodellen. Uppsatsen utfördes med det analytiska metodsynsättet som basmetodsynsätt och aktörssynsättet som komplementär.

Idag misslyckas en stor andel förändringsprojekt inom IT vilket är oroväckande med tanke på hur centralt IT är för verksamheter. En återkommande anledning till att så många projekt misslyckas anses vara svårigheten i att hantera människors tankar och attityder när de genomgår en förändring. Speciellt förändringar av system, som har en så påtaglig inverkan på de anställdas arbete. För att hantera dessa svårigheter förespråkar teoretiker att en användardeltagande strategi bör implementeras vid förändringsarbeten inom IT. Syftet med studien är därför att utreda hur organisationer använder sig utav användardeltagande och om det faktiskt har någon effekt på användarnas acceptans för systemförändringar.

Fokus i denna antologi kommer att ligga på individens engagemang inom fyra olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige. Vi kommer att undersöka drivkraften bakom individernas engagemang. Ämnet för denna antologi har vi valt på grund av att vi besitter en fascination för den drivkraft som engagerade individer tycks besitta. Våra gemensamma teoretiska utgångspunkter rör identitetsprocesser och socialt kapital. För att samla empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt observationer.

Det traditionella sättet att mäta resultat på är inte längre tillräckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet är ett exempel på en möjlig lösning på problemet. Försäkringskassan är ett exempel på en verksamhet där det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillämpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie ämnat att ge läsaren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan användas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts på Försäkringskassan med hjälp av fyra intervjuer. Utgångspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in både från primär och sekundärdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet är diskussion viktig för att förståelse ska skapas.

Flexibilitet är ett ledord på svensk arbetsmarknad. Flexibiliteten återfinns i anställningsformer och i organisationers behov av effektivisering av ekonomi, personal och produktion Beman- ningsföretagsanställningar är något som allt fler organisationer använder sig av för att skapa flexibilitet och tillsätta vakanta tjänster. Att arbeta som bemanningsföretagsanställd innebär att den anställde inte utför sina arbetsuppgifter i arbetsgivaren organisation. Denna studies syfte är att undersöka erfarenheterna av att vara anställd av bemanningsföretag. Till syftet hör även studiens frågeställningar: 1.

Kraven på organisationer ökar idag ständigt, global konkurrens är en faktor som skapar skiftande förutsättningar, medarbetare som efterfrågar personlig utveckling och framförallt kunder med höga förväntningar. Agria Djurförsäkringar AB (Agria) är ett av de företag som hävdar att man genom idogt arbete med kvalitet och förbättringar kan lyckas att leva upp till dessa krav. Agria är ett dotterbolag i Länsförsäkringar AB som sysslar med djur- och grödaförsäkring. Ett av bevisen på att man lyckats är att Agria, som enda organisation hittills, mottagit Utmärkelsen Svensk Kvalitet (USK) från Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) två gånger, år 1999 och 2003. Detta är en av anledningarna till att det är intressant att studera dem.

Grunden för denna uppsats utgörs av en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kvinnor i chefspositioner. De kommer från olika organisationer i olika kontexter. Syftet var att med utgångspunkt i vår tolkning av deras upplevelser analysera deras möjligheter till ledarskapsutveckling. Frågor vi ställde oss var; Hur berättar dessa kvinnor om sin egen ledarskapsutveckling? Hur ser de på hinder och möjligheter som har funnits för dem? Hur kan deras upplevelser tolkas och analyseras?Metoden som vi har använt för insamling, bearbetning och analys av empiri har varit av narrativ karaktär.