Uppsatsen handlar om ett projekt som Àgde rum pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Projektet syftade till att lÄta elever, frÄn olika kulturella bakgrunder, lÀra kÀnna varandra genom intervjuer. Fyra klasser med totalt 38 elever blev givna uppgiften att skriva ett personportrÀtt om den de intervjuade. Detta gav studenterna möjligheten att lÀra kÀnna varandra, samtidigt som de fick veta mer om respektive elevs kulturella bakgrund. Min del i detta projekt var att utvÀrdera resultatet genom att intervjua elever och lÀrare, för att se vad de tyckte om projektet. FrÄgan vÀcktes om hur eleverna upplevde att intervjua en annan elev och vad de tyckte om det de lÀrde sig om sin intervjukamrat.

Detta projekt handlar om hur vi kan bo nÀra varandra i en stad och samtidigt ha tydliga grÀnser kring de ytor vi delar. Var möts vi i staden? Var Àr vi tillsammans i bostaden? NÀr övergÄr den privata sfÀren till gemensam?Kommunikationen i dagens bostadshus har reducerats till minsta möjliga vilket helt tar över dess utformning. Att istÀllet se denna som en social yta har potential att skapa ett levande atmosfÀr dÀr mer privata funktioner delas med kommunikationen. Delandet handlar ocksÄ om de saker vi har i hemmet, Àr delning av kökmaskiner och stÀdredskap ett möjligt sÀtt att spara energi? Hur kan vi bygga för att frÀmja detta?I processen har jag försökt definiera vad som skapar ett attraktivt boende i stadskontext och se hur detta gÄr att applicera i morgondagens Stockholm.

STÖDCENTER FÖR EU-MIGRANTER I LILJEHOLMENIdag bestĂ„r den snabbast vĂ€xande gruppen hemlösa i Stockholm av arbetsimmigranter frĂ„n andra EU-lĂ€nder .Mitt projekt har som syfte att erbjuda denna grupp mĂ€nniskor med en byggnad som kan hjĂ€lpa dem integreras in i samhĂ€llet, och fungera som en lĂ€nk och mellansteg mellan livet i utanförskap och ett vĂ€rdigt liv med möjlighet till jobb, eget boende och social gemenskap..

Syfte:                           Syftet Àr att analysera intermediÀrens funktion i en svensk kontext för att öka kunskapen kring vilka roller en intermediÀr kan tillskrivas och varför de existerar. Syftet Àr vidare att analysera huruvida ett förtroende gentemot intermediÀren förelÄg och vad detta förtroende baserades pÄ. Detta för att skapa ett bidrag till befintlig forskning och öka kunskapen kring förtroendeskapande gentemot intermediÀrer.   Metod: Fallstudie av Stiftelsen Flemingsberg Science och dess projekt Kraftcentrum Flemingsberg. Semi-strukturerade intervjuer med respondenter vilka varit involverade i projekt drivna av Kraftcentrum Flemingsberg. Teori Transaktionskostnadsteori, strukturella hÄl, kunskapsöverföring, medling och förtroende.

Sammanfattning Med mÄlet att utöka antalet lyssnare för vÄr grupp, har jag undersökt hur man somartist kan gÄ tillvÀga för att etablera sig en fanbase. Genom intervjuer,seminariebesök, efterforskning pÄ internet och litteratur Àmnar jag mig Ät att finnasvar pÄ frÄgan. I samband med detta arbete har jag Àven tillsammans med minsÄnggrupp och en producent skrivit en radiolÄt, som bland annat bygger pÄ tidigarestudier i kursen ?projekt i musik och ljudproduktion B 15 hp?.  .

Syftet med detta arbete Àr att beskriva och analysera individers deltagande i det som hÀr kallas Projekt Prehab, som innebÀr en av Folkuniversitetet anordnad förberedande insats för arbetslivsinriktad rehabilitering. FrÄgestÀllningar i arbetet Àr vad det innebÀr för den enskilda individen att delta i Projekt Prehab, samt hur medverkan kan pÄverka nÀsta steg i rehabiliteringen. UtifrÄn kvalitativa intervjuer med sex deltagare och tvÄ coacher, har jag försökt besvara forskningsfrÄgorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn begrepp frÄn karriÀrvalsteorin Careership: brytpunkt, tid av rutin och handlingshorisont. Analysen grundas ocksÄ pÄ begrepp frÄn den sociologiska riktningen symbolisk interaktionism: social interaktion och rollövertagande, samt begreppen begriplighet och meningsfullhet som ingÄr i sociologen Antonovskys teori om individens kÀnsla av sammanhang.

Jag beundras av barns sÀtt att se pÄ vÀrlden. Deras Àrlighet, nyfikenhet och förmÄga att sÀga precisvad de tycker och tÀnker. Hur barn ser pÄ allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting pÄ det mest sjÀlvklara sÀtt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi blirÀldre, men det Àr nÄgonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförstÄelse av begrepp till objekt och produkter..

Detta projekt handlar om ett applikationsutvecklingsprojekt för Androidplattformen vilket innefattar Androids uppbyggnad, Javaprogrammering, design i XML miljö, grunder i Eclipse samt publicering pÄ Google Play (före detta Android market). Projektet resulterar i en Androidapplikation i form av ett enkelt Pongspel med olika funktioner som highscorelista samt att uppsatsen beskriver det man behöver kunna för att utveckla applikationer för Android..

Perenner har under det senaste decenniet blivit ett allt vanligare inslag i den offentliga miljön, dÀr de anvÀnds för att försköna parker och torg runt om i vÄrt land. PÄ mÄnga hÄll ser man dock bristande anlÀggningar, vilket gör att bÄde upplevelsevÀrden och ekonomiska resurser gÄr förlorade. Den kunskap som behövs för att skapa lÄngsiktigt hÄllbara perennplanteringar Àr idag otillrÀcklig och facklitteratur Àr mycket begrÀnsad. Detta examensarbete har haft som mÄl att samla erfarenheter frÄn ett antal verkliga exempel, dÀr perenner har anvÀnts som ett centralt element med varierad framgÄng. I arbetet har sex perennplanterings-projekt i södra Sverige studerats, varav tvÄ bostadsgÄrdar och fyra parker. Genom platsbesök och intervjuer med ansvariga landskapsarkitekter eller designers, har projektens olika skeden undersökts, frÄn projektstart till fÀrdig anlÀggning. Avsikten har varit att identifiera de faktorer som Àr av avgörande betydelse för resultatet nÀr man arbetar med perenner i offentlig miljö. Med de fallstudier som har gjorts, kan man konstatera att verkligheten Àr komplex och att varje uppdrag Àr en unik situation. NÄgra viktiga slutsatser för att nÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart resultat Àr en god samorganisation mellan de inblandade aktörerna, gedigen kunskap om vÀxtmaterialet och en pÄlitlig skötsel.

Titania köpte hösten 2010 in programvaran Revit för att skapa möjligheten att kunna BIM-projektera sina ROT-projekt. En övergÄng frÄn 2D-projektering har Ànnu inte skett dÄ den allmÀnna synen inom företaget Àr att projekten innehÄller för mÄnga komplexa delar i utförandet och dÀrför bör lösas pÄ plats. Idag sÀljer Titania sina rÄvindslÀgenheter nÀr dessa stÄr fÀrdiga men de har som mÄl att tidigarelÀgga försÀljningen av sina projekt, om detta ska kunna ske mÄste företaget ha mer material att lÀmna till sina mÀklare som de i sin tur kan presentera för kunden.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka skillnader BIM skulle kunna skapa för produktionen, hur BIM kan implementeras pÄ arbetsplatsen samt att visa hur Titania kan anvÀnda sig av BIM till försÀljningen av sina projekt.Examensarbetet Àr baserat pÄ en fallstudie, intervjuer samt litteraturstudie rörande typprojektet ByggmÀstaren, ett rÄvindsprojekt i Solna.Under arbetet med fallstudien upptÀcktes en del problem i den nuvarande projekteringen, nÄgra av de problem som upptÀcktes var bland andra; avvikelser mellan ritningar, kollisioner mellan byggdelar och mÄtt som inte stÀmmer överrens med varandra. Detta Àr nÄgot som Àven uppmÀrksammades i vÄr intervju med platschefen för ByggmÀstaren och dessa problem Àr nÄgot som i slutÀndan kan skapa svÄrigheter och fördröjningar i produktionen. I fallstudien undersökte vi Àven vad som saknades i det nuvarande materialet för att kunna tidigarelÀgga försÀljningen av lÀgenheterna, det som framkom var bland annat: ljusinslÀppet i lÀgenheterna samt tydligare visualiseringar.I resultatdelen presenteras funktioner i BIM som kan vara alternativa lösningar till de problem och efterfrÄgningar som vi upptÀckte.Slutsatsen för detta examensarbete Àr att Titania bör övergÄ till att projektera med BIM.

Följande Àr en översikt över mitt kandidatarbete som jag arbetade med under vÄren 2009. Dokumentets första del beskriver projektets mÄl, uppbyggnad och slutresultat samt min arbetsprocess. I del II reflekterar jag över mitt arbete och vad jag har lÀrt mig. Till slut finns en ordlista dÀr en del facktermer förklaras, samt nÄgra utdrag ur designdokumentet som var en del av mitt projekt..

Under mina 10 veckor pÄ Swiss har jag fÄtt ta del av olika projekt som dom har jobbat med. Jag har fÄtt arbeta med nÀstan alla steg i pipelinen nÀr man framstÀller reklam för TV samt print. Eftersom jag inte har haft nÄgon huvudsaklig uppgift under denna tid tÀnkte jag ta reda pÄ hur det Àr att jobba som generalist för ett mindre företag som jobbar med effekter för reklam och hur det skulle vara att jobba inom ett stort företag som jobbar med lÄngfilm..

Titel: Kunskap ? nyckeln till framgĂ„ng? Seminariedatum: 2011-01-12Högskola: MĂ€lardalens Högskola VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutvecklingÄmne/kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi ? FÖA 300Författare: Linda Lycken (780131) och Rafael Vega Trujillo (870711)Handledare: Sara MelĂ©n Nyckelord: Innovation, kunskap, knowledge managementSyfte: Uppsatsens syfte Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else för den kunskap som finns pĂ„ ASSA samt att se hur kunskap pĂ„verkar utvecklingen av innovationer.Metod: Kvalitativ och deduktiv metod. En fallstudie har genomförts genom 2 semistrukturerade intervjuer pĂ„ ASSA. Teori: Teorikapitlet baseras pĂ„ vetenskapliga artiklar och böcker om innovation, kunskap och  knowledge management.Empiri: Empirikapitlet bestĂ„r av intervjuer med tvĂ„ anstĂ€llda pĂ„ ASSA, Perla Bovin som Ă€r designansvarig samt projektansvarig Jonas Herrmann. Dessutom har ASSAs webbplats och Ă„rsredovisning frĂ„n 2009 anvĂ€nts.Slutsats: Det gĂ„r att identifiera synlig och osynlig kunskap pĂ„ ASSA.

Titel: Fostran som pedagogiskt projekt. Bilden av ?problembarnet? i statens offentliga utredningar. (The bringing up of pupils as an educational project. The image of ?the problem child? in governmental committees).   This study focuses on the image of the problem child as it appears in two texts (from the 1940s and 1970s) of governmental committees on Public Health (SOU) and the new school law (Ds 2009:25, will be implemented in July 2011).

Rapporten behandlar framtagandet av en produktutvecklingsmetod för industriellt restmaterial. Studien har gjorts pÄ uppdrag av Creatables som Àr ett projekt inom företaget KAAV AB.Creatables arbetar med att ta fram konsumentprodukter genom att ta tillvara och förÀdla restmaterial frÄn industrin, dÀrav deras slogan Made from Waste.Dagens konsumtionssamhÀlle förbrukar mycket av jordens resurser och det krÀvs en effektivisering i utnyttjandet av dessa för att sÀkra tillgÄngar för framtida generationer. Creatables Àr ett ungt projekt med smÄ resurser och sÄledes har syftet med examensarbetet varit att ta fram en ny produktutvecklingsmetod för Creatables anpassad till deras arbetssÀtt och storlek.För att utreda uppgiften har arbetet delats in i tvÄ delar som sedan utvecklats parallellt med varandra. En produktutvecklingsmetod och ett flertal produkter av restmaterial har arbetets fram.Litteraturstudier, intervjuer och studiebesök har genomförts för att bygga en grund för resultatet att stÄ pÄ. Tidigare publicerade teorier om produktutveckling har studerats och informationen och resultaten frÄn dessa har i kombination med produktutvecklingsarbetet anvÀnts för att ta fram en produktutvecklingsmetod som passar Creatables.Resultatet Àr indelat i tre huvudomrÄden.