Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, Àr ett redskap som anvÀnds i Sverige och 120 andra lÀnder och processen anvÀnds för att förutse miljöpÄverkan som kan komma att intrÀffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krÀvs MKB alltid för sÀrskilda projekt, sÄ som vÀgprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och Àven ge allmÀnhet och intressenter möjlighet att yttra sig och stÀlla frÄgor kring projektet. Detta kallas att hÄlla samrÄd vilket ska hÄllas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begÀr att samrÄd hÄlls under processen, men forskning kring jÀmstÀlldhet och samrÄdsförfarandet kallad JÀmSam visar att det Àr en överrepresentation av Àldre mÀn pÄ dessa möten.

Implementeringen och genomförandet av ett arkitekturbyte Àr en komplicerad procedur som alltid bör ha sin grund i en gedigen och konkret strategi. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en insyn i hur det strategiska tÀnkandet skiljer sig mellan de olika organisationerna vi valt att titta pÄ. Studien syftar ocksÄ till att fÄ en inblick i hur den strategiska planeringen förankrar sig i teorin vid ett verkligt arkitekturbyte. Vi ville ocksÄ fÄ insyn i vad olika strategier kunde generera för konsekvenser vid ett arkitekturbyte. Intervjuerna som genomfördes i tre olika organisationer, hade gemensamt att de alla gjort samma typ av arkitekturbyte.

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien Àr initierad av Socialstyrelsen och innehÄller förutom bidrag till projekten Àven delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvÀrdering av projekten.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur det Àr att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka Àr projektledarna?- Hur Àr deras arbetsklimat?- Vilka Àr deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgÄngsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervÀrden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende pÄ deras storlek, förankring i samhÀllet, ideologi och historia. Detta Àr faktorer som i hög grad pÄverkar hur projekten drivs och dÀrför ocksÄ villkoren för projektledarna.Projektledarna i den hÀr satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de stÀndigt mÄste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anstÀllningsform dÀrför ofta Àr tÀmligen osÀker.

AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Arbetet behandlar sÀkerhetstestning av webbapplikationer och CMS plattformen EPiServer. För att Know IT Dalarna ska kunna fortsÀtta leverera sÀkra webblösningar efterfrÄgar de en sÀkerhetsanalys över plattformen EPiServer men Àven över sina egenutvecklade applikationer. Syftet med arbetet var att höja sÀkerheten kring Know ITs webbaserade projekt och samtidigt göra utvecklarna mer medvetna om sÀkerheten vid utvecklingsfasen. Resultatet var att EPiServer som plattformen tillhandahÄller en fullgod sÀkerhet. De direkta brister som identifierades var upp till antingen Know IT eller kunden att ÄtgÀrda och ansvaret lades pÄ den som hade hand om driften av webbplatsen.

AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

I Sverige krÀvs ett sÄ kallat koncessionstillstÄnd för att fÄ bygga och sedan anvÀnda elektriska starkströmsledningar. Denna kandidatuppsats beskriver den svenska tillstÄndsprocessen för ledningar som krÀver linjekoncessionstillstÄnd, frÄn den tidpunkt dÄ ett beslut tas om att en kraftledning behöver byggas fram tills dess att koncessionsbeslutet slutligen meddelas. Syftet Àr dels att beskriva den svenska tillstÄndsprocessen för ledningar som krÀver linjekoncessionstillstÄnd men Àven att granska tidsÄtgÄngen för denna process. I rapporten framstÀlls prövningsförfarandet för kraftledningar med beskrivning av den specifika ledningslagstiftningen samt dÀrtill en genomgÄng av övriga prövningar som kan komma att bli aktuella beroende pÄ omstÀndigheterna i aktuellt projektet. DÀrutöver behandlas kortfattat den tillkommande markÄtkomstfrÄgan med tillhörande ersÀttningsförfarande.

Detta examensarbete har varit inriktat pÄ att studera nyttan av att omstrukturera ett mjukvarusystem till ett moderniserat system.FrÄgan som skulle besvaras av detta projekt var: vad Àr fördelarna med komponentiseringen av ett legacysystem, med avseende pÄ utvecklingstid som krÀvs för vidareutveckling av systemet? Denna frÄga besvarades med hjÀlp av en analys av forskningsfronten över Àmnet samt att en fallstudie genomfördes. Det som framkom under analysen av forskningsfronten tydde vÀldigt mycket pÄ att detta var lönsamt att göra. Trots att fallet var för en specifik aktör var det vÀldigt relevant att genomföra det för detta projekt för att pÄ sÀtt fÄ ett praktiskt exempel som hjÀlpte till att besvara forskningsfrÄgan. Genom att genomföra dessa undersökningar besvarade vi forskningsfrÄgan.

Föreliggande rapport behandlar Äsikter och instÀllningar om ackordslön pÄ Peab AnlÀggningRegion Syd, Projekt/Infra. Synpunkter frÄn hantverkare och tjÀnstemÀn har stÀllts motvarandra för att ge en objektiv bild av vad man anser om ackordslön.En förÀndring i anlÀggningsavtalet med SBAF, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, harmedfört att den nya huvudlöneformen för anlÀggare ska vara ackord. DÀrför görs dennaundersökning för att ansvariga pÄ personalavdelningen pÄ Peab AnlÀggning Region Syd,Projekt/Infra, ska fÄ en inblick i hur de anstÀllda, som Àr involverade i produktionsfasen,uppfattar ackordslön.Undersökningen har gjorts genom enkÀter och intervjuer med ett antal frÄgor gÀllandeackordslön. FrÄgorna har ett brett spektra och behandlar sÄvÀl arbetsförhÄllanden somlöneuppfattningar. De som medverkat i undersökningen har varierande erfarenheter omackord.SBAF menar att ett prestationslönesystem som ackord Àr det mest rÀttvisande och utvecklandeför hantverkarna.

Syftet Àr att studera produktutvecklingsprocessen hos Findus Sverige AB, för att utreda vilken roll marknadsföraren har och hur detta pÄverkar projektets resultat..

Compared to all existing ethnic groups in Sweden, the integration of Somali women has failed the most within the aspect of employment. This bachelor?s thesis investigates the obstacles in the integration of Somali women by focusing on one case, a project named ?Kvinnokraft?, partly financed by the European Socialfund.By interviewing eight key actors, opinions about obstacles in the project have been identified. A theoretical framework that incorporates integration, project research, multi-level governance and intersectionality contributes to explaining difficulties in integrating Somali women.The empirical findings show that there are individual, social and institutional holdbacks. Stereotypical perceptions were common amongst officials, which contributes to a creation of an inferior position in the structures of the society for Somali women.

SammanfattningDetta projekt har genomförts i samarbete med Volvo Construction Equipment (VCE), enav de ledande tillverkarna av anlÀggningsmaskiner. Syftet med detta projekt var attundersöka om huruvida det Àr möjligt att estimera lastande moment pÄ motorn i enhybridhjullastare som orsakas av dem sekundÀra hydrauliska pumpar som Àr anslutnatill den, detta med hjÀlp av dem tillgÀngliga sensorer som Àr monterade pÄ maskinen.Der estimerade momentet skulle sedan anvÀndas för att förbÀttra motornsvarvtalsregulator och för att för ge en bÀttre arbetspunktreferens för motorn som skötsav ett energi manegement system.Projektet kan delas upp i tre delar. Den första delen var att ta fram en matematiskmodell som beskriver sambandet mellan pumpens lastande moment och demtillgÀngliga sensorn signaler. Andra delen bestÄr av att vÀlja och implementera enlÀmplig skattningsmetod för att estimera det lastande moment. Och slutligen enimplementerings del dÀr man tillÀmpar det skattade momentet för att förbÀttra motornshastighetsreglering.En estimeringsalgoritm har utvecklats och testats i hjullastaren som har visat enförbÀttring av motorns varvtalsreglering.

Syfte ? Syftet med detta examensarbete Àr att skapa ytterligare förstÄelse för och kartlÀgga de utmaningar som projektorganisationen stÀlls inför nÀr brukarnas och slutanvÀndarnas behov skall fÄngas, tillvaratas och föras vidare via kravspecifikationen i det tidiga projektskedet.Metod ? Examensarbetet Àr utfört i form av en explorativ, abduktiv, kvalitativ inbÀddad fallstudie. Data kommer frÄn insamlad dokumentation och explorativa samt semi-strukturerade intervjuer. Tre olika projekt har undersökts och totalt genomfördes ca 15 intervjuer. Insamlad data kodades, tematiserades och kategoriserades genom s.k.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.

Denna C-uppsats behandlar omrÄdet fotorealism i datorgenererade bilder. FrÄgestÀllningen och grundpelaren i min rapport har varit ? Vilka tekniker finns för att vid rendering uppnÄ fotorealism i datorgenererade bilder och hur anvÀnder man sig av dessa tekniker? Jag har undersökt och testat pÄ ett flertal olika tekniker och metoder för att rendera fotorealistiska bilder. Rapporten grundar sig i ett antal testprojekt dÀr jag uteslutit olika delar av en förenklad produktionspipeline. I varje projekt har jag flyttat fokus frÄn helheten till specifika delar av processen och genererat en kort film och/eller ett antal bilder.