PÄ senare tid har det blivit allt vanligare att arbetsuppgifter utförs i projektform. Samtidigt Àr utbrÀndhet ett Àmne som fÄr allt mer utrymme i samhÀllsdebatten i takt med att antalet lÄngtidssjukskrivna i Sverige ökar. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka eventuella stressfaktorer i en projektmiljö. DÀrefter vill vi se hur faktorerna kan förebyggas sÄ att en eventuell koppling mellan projektarbete och utbrÀndhet gÄr att motverka. Med hjÀlp av litteratur inom omrÄdet presenterar vi arbetsformen projekt samt en projektledares roll.

Vi har utvecklat ett tidregistrerings- och faktureringssystem Ät Xeratech Systems AB i Karlstad. MÄlet med vÄrt arbete var att utveckla ett system som var mer anvÀndarvÀnligt och mer funktionsenligt Àn Xeratechs gamla system - XSIS. Huvudfunktionen med systemet Àr att kunna registrera tider som anstÀllda pÄ Xeratech arbetat pÄ olika projekt, vilket sedan ska kunna sammanstÀllas till fakturor. Vi har skrivit en kravspecifikation för systemet efter diskussion med Xeratech, och sedan implementerat tidregistreringsdelen av specifikationen. Resultatet av vÄrt arbete Àr ett vÀl fungerande system som fÄtt positiv respons vid testkörning hos Xeratech.

Denna rapport redovisar utvecklingen av en tjÀnst för att lÀttare kunna söka praktikplats och praktikanter. TjÀnsten utvecklades som ett eget projekt att senare kunna visas upp som ett förslag för intressenter av verktyg som detta. Utvecklingen har följt dagens principer för anvÀndbarhetsdesign och upplevelsedesign. MÄlet har under hela utvecklingsperioden varit att skapa nÄgot som speglar denna tids trender och applikationer för möten. Resultatet av detta projekt har landat i en hifi prototyp, grafisk profil samt konceptbeskrivning för hur tjÀnsten ska fungera och anvÀndas.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.

Stadshagen, Kungsholmen. Ett omrÄde i snabb förÀndring. Hur kan ett projekt bidra till denna förÀndringsprocess, samtidigt som det bevarar och lyfter fram de befintliga och potentiella kvalitéer som platsen rymmer? Tomtens förutsÀttningar prÀglas av tvÄ övergÄngar, gata frÄn till park och frÄn granntomternas olika relationer till dessa tvÄ element. FrÄn den fristÀllda volymen till det slutna gaturummet.

Problemet vid ROT-arbete Àr att mÄnga delar av upprustningen kan orsaka tidsfördröjning, vilket Àr extra kÀnsligt för projekt under stor tidspress. Om det handlar om att ÄterstÀlla en byggnad som inhyser en verksamhet, sÄ arbetas det mot en mycket större tidspress Àn vid ÄterstÀllande av bostadshus. Förseningar Àr nÄgot som man varken har tid eller rÄd med. Det gÀller att fÄ igÄng verksamheten sÄ fort som möjligt, dels för att inte Àgarna ska förlora inkomst och dels för att försÀkringsbolaget vill betala ut rÀtt försÀkringspengar.Examensarbetet visar de viktigaste momenten i bÄde teori och praktik. Det har gjorts en litteraturstudie inom Àmnet för att fÄ en bred kunskapsbas.

VÄr ambition med uppsatsen var att se om det finns ett orsakssamband mellan projekt InPUTs verksamhet och flyktingars förÀndrade levnadsvillkor efter ett permanent uppehÄllstillstÄnd (PUT). Uppsatsen Àr en kvalitativ studie kombinerad med kvantitativ statistik, under arbetet har vi triangulerat metoderna för att underlÀtta analysen. Vi har anvÀnt en frÄgeguide med nÄgra teman, och samlat in vÄrt material i en halvstrukturerad intervjuform. Vi har förutom nio flyktingar intervjuat fyra personal frÄn projekt InPUT samt en personal frÄn Rosengrenska Stiftelsen. Uppsatsens ska belysa vilka faktorer som pÄ individ-, grupp-, och samhÀllsnivÄ pÄverkar flyktingars liv samt söka hÀrleda om projekt InPUT Àr en av framgÄngsfaktorerna. I uppsatsen Àmnar vi Àven undersöka vad mer som samverkar för att flyktingar skall fÄ en bra tillvaro med goda levnadsvillkor i Sverige. För att kunna göra kopplingar till vÄra begrepp förÀndringsprocesser och levnadsvillkor har vi anvÀnt oss av teorier frÄn socialt arbete med inriktning mot systemteori.

I dagslÀget Àr affÀrssystem en central del av nÀstan alla verksamheter. Kraven frÄn de olika typerna av verksamheter varierar över ett brett spektrum och affÀrssystemleverantören stÀlls inför dilemmat att systemet ska levereras snabbt och till ett lÄgt pris. Majoriteten av IT-projekt upplevs som misslyckade. Syftet med denna rapport Àr att studera hur man kan undvika bristfÀlliga systemleveranser ur ett tredimensionellt perspektiv. De tre dimensionerna innefattar perspektiven frÄn en leverantör, en bestÀllare och en anvÀndare frÄn bestÀllarens verksamhet.Vi har till en början sammanstÀllt en bakgrundsbeskrivning som lett oss vidare mot att identifiera relevanta teoriomrÄden.

I Uppsala har det inte funnits tillrÀckliga resurser för att personer med Àt- och kommunikationssvÄrigheter ska fÄ fortsatta logopedinsatser efter att de har skrivits ut frÄn den geriatriska vÄrden. Ett projekt startades dÀrför 2007 med mÄlet att utveckla modeller för logopediskt arbete sÄ att vÄrdkedjan blir komplett och rehabilitering kan fortsÀtta sÄ lÀnge vÄrdtagaren har behov av det. Projektet har riktat sig till personer över 65 Är som har Àt- och/eller kommunikationssvÄrigheter pÄ grund av stroke eller progredierande kognitiv/neurologisk sjukdom. Syftet med den hÀr studien har varit att utvÀrdera projektet efter att halva projekttiden har gÄtt. En processutvÀrdering baserad pÄ dokumentation om projektet har gjorts.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Att vara ute i naturen och utöva friluftsliv Àr bra för bÄde kropp och sjÀl och kan generera stora hÀlsovinster hos befolkningen. DÀrför Àr det extra viktigt att man planerar för friluftsliv sÄ det kan anvÀndas av befolkningen sÄ ofta de vill och att det erbjuder olika slags aktiviteter och miljöer som passar sÄ mÄnga individer som möjligt. Denna studie fokuserar pÄ att undersöka hur en organisation arbetar utifrÄn prioritering, effektivitet och hÄllbarhet för att frÀmja en kommuns friluftsliv. Tre personer som arbetar med att planera och genomföra projekt för att frÀmja friluftslivet har deltagit i studien genom att stÀlla upp pÄ intervjuer samt delat med sig av relevanta dokument som underlÀttat datainsamlingen. Organisationen som undersöks i denna studie heter Billingens ekonomiska förening och den arbetar för att frÀmja friluftslivet i Skövde kommun.

Bakgrund: Ett projekt innebÀr att en unik gruppkonstellation sÀtts samman för att under en begrÀnsad tid lösa en specifik uppgift. PÄ grund av den tidspress och osÀkerhet som ofta prÀglar arbetet Àr det viktigt att projektmedlemmarna har förtroende för varandra för att lyckas uppnÄ mÄlen och bli klara i tid. FrÄgan Àr hur detta förtroende skapas. Förtroende beskrivs traditionellt som nÄgot som tar lÄng tid att bygga upp och som krÀver gemensam erfarenhet. I ett projekt finns inte tid för en lÄngsam förtroendeprocess och mÄnga av medlemmarna har aldrig arbetat tillsammans tidigare.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss pÄ den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i nÄgon slags projektform Àr nÄgot som blir mer pÄ arbetsmarknaden. De krav som stÀlls pÄ en projektgrupp men framförallt pÄ projektledaren kan ibland strÀcka sig till att bli omÀnskliga. Genom att ha en vÀl fungerad intern kommunikation sÄ kan man förhindra mÄnga onödiga konflikter som kan uppstÄ i en miljö som krÀver hög effektivitet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att pÄvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebÀr och hur en projektledare kan vÀlja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda pÄ hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det Àr den data som ligger till grund för vÄr analys.

Detta arbete bygger pÄ en utvÀrdering av Leaderverksamheten i södra Sverige, som min kollega, Annika Jönsson, och jag genomförde under hösten 2013. UtvÀrderingen bestÀlldes av LeaderomrÄdena i Region Syd, som ville fÄ fram hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013. Syftet var att rapporten skulle ligga till grund inför det fortsatta arbetet med att utforma Leaders roll i framtiden. Leader Àr en av mÄnga metoder som bidrar till samhÀllsutvecklingen pÄ landsbygden inom EU. Metoden har fungerat bra i Region Syd och bidragit till att mÄnga nya projekt förverkligats. Leader bidrar bland annat till att gemenskapen i bygden stÀrks, innovativa idéer föds och att samarbeten över sektorer inleds. Trots sina framgÄngar skulle metoden kunna förbÀttras och utvecklas inom vissa omrÄden. SvÄrigheterna med den offentliga medfinansieringen och likviditetsproblemen hos en del av projekten gör att genomförandet försvÄras och projekt lÀggs ner i förtid.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.