In recent decades, public relations and news management have become increasingly important in organizations? communication efforts. This thesis aims to show how the Kalmar municipality works with this type of strategic communication to build the Kalmar brand and how their communication efforts can be improved. The thesis is mainly based on theories concerning Public relations and News Management but also the medias impact on forming opinion. An important issue throughout the thesis is that all theories must be related to the fact that the study concerns an organization in the public sector and the obligations that comes with that fact.

Sedan mitten av 1900- talet har användningen av arbetssättet projekt ökat i bådeprivat och offentlig sektor. I och med ökningen blir frågor om hur projekt i störreutsträckning kan nå sina mål allt mer intressanta. En av projektets utmaningar äratt hantera den osäkerhet som finns naturligt i arbetssättet. För att hanteraprojektets osäkerhet har undersökningen identifierat två perspektiv inomforskningen av risk- och osäkerhetshantering. Det första perspektivet,argumenterar för användningen av olika analysmetoder för att identifiera ochåtgärda risker som projektet kan utsättas för.

Syfte: Syftet med detta arbete är att försöka skapa förståelse kring hierarkiska och byråkratiska strukturer i plattakunskapsintensiva organisationer. Ambitionen är inte attpolarisera begreppen till den grad att organisationer kanplaceras in i antingen eller fack, utan att föra en djuparediskussion kring hierarkiska och byråkratiska strukturer. Detblir således möjligt att tala om grader och former av byråkratioch hierarki. Metod: Kvalitativt tolkande fallstudie med semistruktureradedjupintervjuer. Ett hermeneutiskt tillvägagångssätt.

Informationsteknologins utveckling under de senaste decennierna har möjliggjort en utveckling mot en allt mer global värld. Marknaden internationaliseras och geografiskt avstånd väger inte längre lika tungt när ett samarbete ska etableras. Genom att lösningar för elektronisk kommunikation blir mer spridda, lättillgängliga och billiga, och i takt med att teknikmognaden i organisationer och hos medarbetare ökar, har inte bara den teoretiska organisationsbilden utan även vardagen i många företag börjat präglas av en ny geografisk bredd.Den här studien fokuserar på hur projektledare arbetar med lag- eller teamkänsla i projektgrupper som verkar i en miljö där de fysiska mötena är få eller helt saknas. Undersökningen fokuserar på de praktiska verktyg och arbetssätt som projekt­ledaren har och kan använda i projektet för att skapa lag- eller teamkänsla.Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta projektledare i Sverige. De representerar olika branscher inom offentlig och privat verksamhet och arbetar med distribuerade team av olika typ och storlek.

En uppsats gällande Hushållningssällskapets projekt mellan 1870-1910. Kvalitativt om skördeutfall, kreatursutfall, och förändrade metoder inom jordbruket som förväntades ge högre avkastning i Örebro län. Samt kvantitativt om befolkningsmängd, kreaturshållning, jordägare och jordbrukare i Askersunds landsförsamling, Viby- och Lerbäck socken..

Den här uppsatsen handlar om projektledning av projekt som tar stöd av agila systemutvecklingsmetoder. Från början skapades de agila metoderna, av utvecklarna själva, som ett svar på de traditionella metodernas rigiditet och, i deras mening, övertro på en dokumenterad process. Ordet ?agil? betyder lättrörlig och kärnan i de agila metoderna är att göra utvecklingen mer flexibel och lättare att manövrera. Det finns andra värderingar som är grundläggande i agil systemutveckling som påverkar projektledaren och dennes arbete för ett agilt projekt.

Uppsatsen syfte är att utreda om man bör generalisera nationell kultur efter nationella gränser. Uppsatsens slutsats är att nationell kultur inte bör generaliseras, men att man kan använda nationell kultur som en referensram till att skapa förståelse för kulturellt relaterat beteende..

Uppsatsen behandlar två av Sveriges mest framstående och välkända entreprenörer och företagsledare, Ingvar Kamprad och Jan Wallander. Syftet är att identifiera och analysera gemensamma nämnare som utgör en del av förklaringen till Kamprad och Wallanders entreprenöriella framgång och förmåga att genomdriva förändring..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka rådande praxis bland konsultföretagen vad det gäller redovisningen av projekt som löper över mer än en redovisningsperiod. Vi vill klargöra hur successiv vinstavräkning går till samt varför företagen redovisar de pågående projekten på det sätt de gör. För att få en så bra bild som möjligt vill vi jämföra olika konsultbranscher och företag i olika storleksklasser för att eventuellt kunna finna likheter och skillnader i dessa variabler. Metod: För att uppfylla vårt syfte med uppsatsen och för att kunna svara på vår problemställning började vi med att studera det som var skrivet inom området. Dock fanns det inte tillräckligt med information att finna.

Uppsatsen behandlar problematiken om när ett varumärke ses som en symbol för produkten eller för en image, t.ex. en livsstil. Berör ett företags mission och vision, symboler och tecken, varumärkets image och konsumentens image samt produktens och varumärkets livscyklar..

ABSTRACTThe purpose of our study was to examine how four different organizations cooperate on rehabilitation of people to get them back to employment. More specifically our aim was to investigate how different organizations in a project, involving workrehabilitation, looks at cooperation. Our main questions were vague at the beginning of our study, but finally our focus became clear. The questions were formed with help from the research of Hjortsjö (2006) and Fridolf (2000): Which possibilities and hindrances identify the different organizations which cooperate? What does cooperation mean to the representatives from the different organizations which are included in KARB? Our result shows that the respondents mostly think positive of the project KARB.

Vid studier av den litteratur som finns om projektarbete så står det i flera böcker och projektmodeller att varje projekt ska följas upp och utvärderas. Men hur, när eller vad detta ska leda till står sällan konkret formulerat.Det finns flera saker att beakta vid ett projekts uppföljning och utvärdering. Rapportens fokus låg på att försöka formulera en metod som kan generera tillfredställande kunskapsöverföring mellan olika projekt inom en organisation.Vid genomgång av den teori som finns kring kunskapsöverföring uppmärksammades ett antal områden som är av större betydelse för frågan. Det var områden som tyst och explicit kunskap, kunskapsöverföring, kommunikationsvägar och en öppen miljö. Dessa ämnen behandlas och det som är av vikt för vår fråga presenteras i rapporten.

Vi har genomfört en undersökning som visar hur börsföretagen i Sverige påverkas av olika grad av ägandekoncentration i aktieägandet. Undersokningen grundar sig på årsredovisningar från alla de tjugofyra största börsbolagen i Sverige under tre år. Med störst avser vi enligt börsvärde. Vi har sedan genomfört en statistisk undersökning på företagen..

More than 90 % of all business activity in the world market consists of small and midsized companies today. Recent studies have shown that there has been an increase in small companies? certification to ISO's management standards. Smaller organizations tend to have more limited amounts of resources at their disposal than larger ones. This can result in difficulties during the implementation process of ISO 9001.

Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften.Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda.Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt.