Detta arbete gjordes som avslutning på Samhällsbyggnadsprogrammet med inriktning Samhällsplanering vid Luleå tekniska universitet. Syftet med projektet var att ta reda på förbättringsområden i arbetet med projekt inom Luleå kommuns Tekniska förvaltnings arbetsområde.För att ta reda på hur projektgången fungerar hades möten med representanter från olika avdelningar på Tekniska förvaltningen samt från andra förvaltningar. Utöver det gjordes även en teoristudie för att jämföra teorin med Tekniska förvaltningens projektprocess.Projektledning och teknik hanterar en stor mängd projekt varje år från flera andra avdelningar och förvaltningar. Arbetet med projekt fungerar för det mesta bra och ett ständigt förbättringsarbete finns. Förbättringsområden har identifierats i samband med början av processen när det gäller andra förvaltningar samt projektslut..

Vi har arbetat med ett gemensamt masterprojekt på institutionen för Grafisk Design & Illustration.Vårt projekt bygger på att generera idéer, där vi använder lek- och lustbetonade workshops som en metod för kreativt skapande.Som en del av vårt projekt sammanställer vi en katalog över idéerna, tänkt att fungera som en idébank. Eftersom det inte trycks någon officiell utställningskatalog på Konstfack i år vill vi lansera denna idékatalog som "den officiella utställningkatalogen". Med hjälp av vår workshop-metod skapar vi 40-60 "masterprojekt" på sju av Konstfacks institutioner, utifrån idéen att man efter en konstnärlig utbildning kan applicera sin kreativitet på olika discipliner.Katalogen är viktig för att kunna presentera och jämföra våra projekt på lika villkor som de äkta masterprojekten. Denna jämförelse gör det möjligt för oss att väcka frågor som rör kvalitet och värde i ett projekt, i relation till besökarens upplevelse av nyssnämnda. Kommer man kunna skilja ett textilprojekt av en masterstudent på T, från ett textilprojekt av två masterstudenter på GD&I?.

Bakgrund: När projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan låta logiskt, men som vi har upptäckt så är det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt är inte något som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. Därför är det vår avsikt att utveckla detta område vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och på vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mån visa på de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem.

Turism är en av de snabbast växande industrierna i världen idag och upplevelseevenemang är en bidragande orsak till det. Städer använder ofta upplevelseevenemang för att marknadsföra sig. Samtidigt har samhällsutvecklingen inneburit ett ökat intresse för projekt med resurser från flera företag. Festivaler är sådana populära projekt i upplevelseindustrin. Vår uppsats är en kvalitativ fallstudie av Kirunafestivalen.

I takt med ökad konkurrens, växande organisationer och högre krav på effektivitet blir även vikten av metodiker, riktlinjer och modeller för att planera sina resurser allt mer betydande, så även på Volvo Construction Equipment AB Component Division. Då arbetet påbörjades fanns inga riktlinjer för hur Volvos konstruktörer uppskattade omfattningen av sin tid när olika demonstratorer (funktionsprototyper) ska tas fram, istället gjordes olika uppskattningar beroende på vem som skulle utföra dem och när detta skulle göras. Avsaknaden av en sådan metodik försvårar möjligheten att väga olika koncept mellan varandra och möjliggöra rätt prioritering av koncept då varje konstruktör uppskattar sin tid annorlunda och resultaten således inte blir likvärdigt jämförbara. Syftet med examensarbetet är att utveckla en modell för att uppskatta resursbehov och omfattning av konstruktionsarbete när en demonstrator ska tas fram, genom att ta till vara på erfarenheter från genomförda projekt och input från olika konstruktörer. Krav på modellen är att den ska vara enkel, användarvänlig och pedagogisk för att lätt kunna tillämpas på olika tekniklösningar inom avdelningen för drivlineutveckling.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militära hade för uppfattningar av ett hälsofrämjande projekt som genomförts på deras arbetsplats. Syftet har även varit att ta reda på om dessa individer upplevde att detta projekt påverkat deras arbetsmiljö och hälsa, och i så fall hur. Arbetsplatsen är en stor och viktig arena för hälsofrämjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid på arbetet vilket gör att det finns möjlighet att påverka ett stort antal individers hälsa genom projekt och andra typer av hälsofrämjande arbete inom denna arena. Det har även visat sig att det inte i någon större utsträckning forskats angående projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i.

Projekt används i företag för att utföra en aktivitet. Det finns ett antal kriterier som ett projekt skall uppfylla för att bli kallat ett projekt. Vid genomförandet av ett projekt följs en projektmodell för stöd och riktlinjer så att slutmålet kan uppnås. En projektmodell har flera faser, där varje fas har sin egen understruktur av dokumentation och milstolpar.Arbetets syfte är att illustrera, genom en jämförelse, hur tre olika projektmodeller är konstruerade. Jämförelsen mellan dessa projektmodeller ger en överblick om hur modellerna är uppbyggda i förhållande till varandra.

Denna rapport beskriver det arbete vi gjorde hos Ninetech i Karlstad. Målet med vårtarbete var att skapa en applikation som hämtar information rörande resultat av automatiskabyggen i pågående projekt. Sammanställningen av olika projekt skulle visas löpande. Vårtarbete kan beskrivas som två delar, en praktisk och en teoretisk del. Den praktiska delenbestod av att skapa en applikation som visar status på de olika projekt som Ninetech förtillfället arbetar med.

In this thesis, input data for energy performance calculations on commercialpremises have been studied. In energy performance calculations, where internal heat gain parameters are unknown, template values that, in a reasonable way represent the activity in the room, are necessary. These values can be used as input data for whole-year calculations, or for calculations on shorter periods of time.The purpose of the Sveby project is to create standardized work practice in energy issues for the construction industry. The work in this thesis is conducted to correlate with the purpose of the Sveby project, with aims of contributing with information and guidelines for the continuing work with commercial premises.In this report, suggestions for template values for internal gains parameters, based on research and calculations in the field are presented. Suggestions on how these can be implemented in a user-friendly way for two energy performance calculation software are also given, VIP Energy and IDA ICE.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt.Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt.

Både offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För många av dessa är också målsättningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den här uppsatsen studeras en organisation som gått från att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgångsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter.

Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet är att utreda i hur stor utsträckning projekt utvärderas och om det föreligger några skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet är även att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvärdering och utläsa eventuella samband mellan utvärdering av projekt, lärande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning går att utläsas som en röd tråd genomgående i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkätundersökning per telefon med projektledare, från slumpmässigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gäller utvärdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher.

Enligt statistik från The Standish Group?s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell? I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen.

Att arbeta i projekt har blivit vanligare i dagens organisationer. En bransch där projekt ochprojektledare är ofta förekommande är eventbranschen, eftersom ett evenemang precis som ettprojekt, har ett tydligt start- och slutdatum. För ett framgångsrikt projekt är effektivitet viktigthos projektledaren och uppsatsen behandlar därför effektivt projektledarskap. Effektivitet ärett komplext begrepp och därmed svårt att definiera, vilket även effektivt projektledarskap är.Uppsatsens syfte är därför att få en tydligare bild av vad detta innebär inom eventbranschen.Den belyser även kompetenser och färdigheter som är av betydelse för en effektivprojektledare.Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer utgörempirin. Intervjuerna är genomförda med sju respondenter från fem olika eventorganisationersom arbetar i projekt.

 Frågeställning: Vilka nyckelaktiviteter använder sig företag av för att skapa värde tillsammansmed sina kunder i sociala interaktioner?Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka aktiviteter respondentföretagen utför i sinvärdeskapande process tillsammans med sina kunder och användare i sociala interaktioner meddessa.Metod: En kvalitativ undersöknings design där semistrukturerade intervjuer utfördes medmålstyrt urval av 7 respondenter från olika företag i olika branscher.Slutsats: Studien visar att de företagen som undersökts ägnar sig åt olika typer avnyckelaktiviteter i den värdeskapande processen med kund i sociala interaktioner. Det finns vissanyckelaktiviteter som är gemensamma för de olika företagen och vissa används mer flitigt ellerframgångsrikt än andra. Oavsett vilka aktiviteter som utförs och oavsett företag så visar studienatt det finns en grundläggande process. Denna består av att företaget skickar ut någon form avoutput som når kunden och engagerar denna.