Syftet med vårt arbete är att få insyn i fem unga kvinnors upplevelser av att vara instrumentalist i ensemblespel vid ett musikestetiskt program. Vi har valt att intervjua fem unga kvinnor vid ett gymnasium i norrland. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ordagrant. Svaren från intervjuerna sammanställdes och bearbetades i förhållande till fyra rubriker som täcker vårt syfte. Resultatet har vi sedan jämfört med tidigare forskning inom området.

I denna studie undersöks vad som händer då två högstadieelever i särskilda utbildningsbehov i matematik erbjuds intensivundervisning. Syftet är att analysera vilket lärande som skett under undervisningstiden samt om undervisningsformen påverkat elevernas ordinarie undervisning. I studien analyseras även om elevernas attityd till ämnet matematik förändrats. Studien är en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. I en triangulering har deltagande observationer, intervjuer, samtal samt tester använts.

National and international studies, such as PISA and TIMSS, which are part of the national evaluation system, are carried out continuosly. Skolverket, in collaboration with researchers, are responsible for the implementation, evaluation, and analysis of the studies. National results show an increasing percentage of pupils who do not reach the goals in mathematics. The last completed international studies PISA 2009 and TIMSS 2007 show an impaired trend of knowledge, in international comparison. Moreover, studies also show that the differences between schools and also within the same school in Sweden have increased.

The law of 2006 about Equal treatment, has been put in place to stop discrimination of students, example based on their gender. The law has an important function to increase the equality of opportunity between girls and boys in school. Therefore the teacher has an imported roll for raising the equality of opportunity between girls and boys in school. That?s why it?s imported to work gender awareness.

Friluftsliv och utevistelse är idag en central del i kursplanen i ämnet Idrott och hälsa men utvärderingar visar att det inte får så stor plats i realiteten. Detta har jag tyckt varit väldigt intressant och jag har därför haft som syftet med studien att undersöka hur en grundskola, med inriktning på friluftsliv och utevistelse, väljer att arbeta med kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse genom årskurs 1-9. Vidare vill jag undersöka hur en inriktning på friluftsliv och utevistelse påverkar elevernas intresse och kunskapsnivåer. Jag har använt mig en av en kvalitativ metod med sex individuella- samt gruppintervjuer. Resultatet visar hur lärare och elever uppfattar innehållet i undervisningen och hur det, genom en genomtänkt Progression från årskurs 1-9, på ett positivt sätt har renderat i ökat intresse och kunskapsnivåer hos eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns grundläggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhållningssätt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. Jämförelsen fokuserar på lärare med respektive utan formell musiklärarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen där de med respektive utan examen representerats av två personer var. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det är mer som förbinder än som skiljer de fyra pedagogerna åt.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige.

Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ?tyst?.? Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas Progression under kemilaborationer.

Through discourse analysis of twelve Library and Information Science theses, covering the period between 1975 and 2007, this thesis examines representations of homosexuality and homosexual identities. By using queer theory as a point of reference aspects such as essence/construct, equality/difference, notions of gender and views on the historical and contemporary situation of homosexuals are brought to the fore in the analysis. It is shown how the material unequivocally posits the contemporary situation of homosexuals favourably in comparison to a past signified by prejudices and oppression. This can be seen as an implicit essentialism in the texts, though ambivalences open up the possibility that it in some cases may be only strategically used while explicitly adhering to constructionist views. In linking concepts of a homosexual difference to prejudices, frequently involving notions of inverted gender performances or sexual ?extremes?, the discourse of Progression posits normalcy and assimilation as positive values.

Bakgrunden till den här studien har grundats i ett allmängiltigt intresse kring det samspel som uppstår i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhållande som uppkommer då lärare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att påverka elevers Progression inom skolan, både för det kunskapsmässiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsättningar lärare skapar i samspelet med elever i klassrummet utifrån tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstämmighet. Fokus har lagts på läraren och hur man i sin lärarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger på kvalitativa studier med utgångspunkt i direkt observation genomförda i två klassrum fördelat på två olika skolor och fokusgrupper genomförda på två olika skolor med tre lärare i varje grupp.

I denna uppsats undersöks två lärobokstexter i samhällskunskap, en för årskurs 6 och en för årskurs 9. Uppsatsens syfte är att utröna om det finns några skillnader eller likheter mellan böckerna och i så fall vilka dessa är. Fokus ligger på text-bindning och röst samt en undersökning av texternas vokabulär. Något som ock-så diskuteras i uppsatsen är didaktiska perspektiv på läroboken.Materialet för undersökningen består av ett kapitel ur två läroböcker i sam-hällskunskap för årskurs 6 respektive årskurs 9: Samhälle idag 6 och Samhälle idag 9, båda utgivna av förlaget Natur & Kultur. Textmassan omfattar 10?12 sidor per bok, varav ett kortare avsnitt från vardera kapitlet har analyserats mer ingående utifrån disposition, referensbindning och konnektivbindning.Jämförelsen mellan de två lärobokstexterna visar att det finns fler likheter än skillnader mellan böckerna samt en viss Progression mellan årskurserna vad gäller lexikon.

The aim of this Master thesis is to delineate the ideology behind the public library politics in Gothenburg, during 1945-50. The study is an archive survey. To be able to account for the public library politics in Gothenburg during the period, the author has studied documents in the archive of the public library board in Gothenburg. The description of the politics is the source for the research papers analysis. The thesis principal issue, is on what ideological basis the public library politics has been formulated in Gothenburg, during the period of interest? The concept of ideology is defined as a coherent system of norms and values.

Purpose: The purpose is to present a greater understanding of the Progression of innovation capital in a technology transfer and biotech start-up context. The findings offer technology transfer professionals, entrepreneurs and academia an overall perception and mental framework of the technology transfer practice and the embracement of a promising invention, building upon its hidden value. Methodology: The thesis was conducted using a qualitative case study, executed with the help of interviews, in order to answer the research question: How is an embryo of innovation capital continuously cultivated in a technology transfer and biomedical start-up process? Conclusions: A technology transfer entity provides the means to establish a platform where an entrepreneur can build its own human capital, structural capital, and relationship capital. The forms of capital interact and thus create value, herein considered as innovation capital.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagogerna på fritidshem främjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska främja utveckling hos individer, men sällan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet är grupporienterat är också verksamheten styrd utifrån bland annat antalet barn och personalgrupp. Därför blir det intressant att försöka förstå hur pedagoger jobbar för att främja alla individer och hur de ser på sin roll i att främja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling är många till antalet, men inte så många som berör fritidshemmet specifikt.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka matematiska förmågor enligt Krutetskiis teori som synliggörs hos elever i skolår 5 som arbetar gruppvis med problemlösning. Dessutom undersöktes vad läraren uppmärksammar som matematisk förmåga och hur läraren organiserar sin undervisning för att utveckla matematisk förmåga. Krutetskii (1976) har definierat de matematiska förmågorna genom en studie som gjordes 1955-1966. Dessa tolkades och analyserades från en översatt version av hans verk. Med inspelat material från två observationer synliggjordes flera matematiska förmågor hos eleverna.