Sök:

Sökresultat:

1932 Uppsatser om Programmet för biologisk mćngfald - Sida 5 av 129

Hybrid klient till molntjÀnst

Mitt examensarbete gick ut pÄ att bygga en hybrid klient som anvÀnder sig av samma anvÀndargrÀnssnitt som Xcerions redan implementerade webbklient CloudTop. Klienten ska kunna köras utan anvÀndning av en webblÀsare och i stÀllet vara ett installerat program pÄ datorn. KÀllkoden till CloudTop, som Àr skriven i Javascript, kommunicerar nu med kod skriven i C++ med hjÀlp av en brygga som förbinder dessa tvÄ sprÄk. C++-delen hanterar XSLT-förfrÄgningar, vilket normalt hanteras av en webblÀsare. Programmet Àr Àven förberett för att utökas med kod som stödjer att programmet ska kunna köras utan tillgÄng till internet.

Varför vÀljer elever till det Estetiska programmet med inriktning bild och dans?/Why do students choose the Arts programme with concentration of art and dance?

Sandström Maud & Svahn Katrine (2006). Varför vÀljer elever till det Estetiska programmet med inriktning bild och dans? Why do students choose the Arts programme with concentration of art and dance? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi arbetar pÄ det Estetiska gymnasieprogrammet med inriktningarna bild och dans och ansvarar för att utbilda elever i bild och dans under tre Ärs tid.

RÀttslig belysning av invasiva frÀmmande arter i sjöar och vattendrag

Allt fler frÀmmande arter nÄr vÄra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla lÀnder har Àven nya spridningsvÀgar uppstÄtt för frÀmmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska omrÄden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mÄngfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi Ätagit oss att reglera introduktion av invasiva frÀmmande arter, vilket omfattar sÄvÀl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltÀckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva frÀmmande arter. Det övergripande problemet synes frÀmst bestÄ i svÄrigheten att reglera oavsiktliga introduktioner.

Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Biologisk mÄngfald i staden och dess nÀrhet : möjligheter att som landskapsarkitekt frÀmja biologisk mÄngfald

In a time of increasing urbanization the human tenure effects on the land has lead to a decrease and fragmentation of areas that are valuable to urban wildlife. These actions have had a detrimental effect on the species and habitats that exist in cities and towns.This paper investigates, through the study of relevant literature and the undertaking of interviews and field visits, the role that biodiversity plays in our society. The current attitude towards urban biodiversity and the responsibility for its promotion within the landscape architect profession has been explored.This paper includes three English case studies and a design proposal investigating how one can work to promote biodiversity on a smaller scale.This paper concludes that urban biodiversity is multi-functional ? being of ecological, social and cultural significance. The landscape architecture profession must be aware of the need to combine a variety of different factors such as economical, social and environmental aspects.

Inspiration, underhÄllning eller skrÀmsel? Tittare resonerar kring TV-programmet Du Àr vad du Àter

Media har idag ett brett utbud av olika livsstilsprogram dÀr hjÀlpmedel av olika slag presenteras för att mÀnniskor skall kunna förbÀttra sin livsstil. Ett program som uppmÀrksammats i detta sammanhang Àr Du Àr vad du Àter. Programmet har kritiserats av yrkesverksamma inom överviktsbehandling för dess moraliserande och skuldbelÀggande sÀtt att presentera mat och Àtande.Syftet med detta arbete var att undersöka hur tittare resonerar kring TV-programmet Du Àr vad du Àter. Syftet innefattade Àven att ta reda pÄ vilka motiv tittare hade för att se Du Àr vad du Àter samt hur de reflekterade över personer och situationer i programmet. Programidén och programmets metoder för viktminskning var andra aspekter som belystes.Tre fokusgruppintervjuer genomfördes dÀr tittare fick se ett avsnitt av programmet.

Det rÀttsliga skyddet för djur- och vÀxtarter: Artskyddsförordningens betydelse för skogsbruket

Uppsatsen analyserar det rÀttsliga ramverket för artskydd. UtifrÄn mÄlsÀttningen om en hÄllbar utveckling och bevarandet av biologisk mÄngfald hanterar miljörÀtten, bÄde pÄ internationell och pÄ nationell nivÄ, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras Àven viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framstÀllningen har dÀrför varit att undersöka hur rÀttsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.

En förskolans arbetssÀtt för att frÀmja sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn.

Syftet med studien Àr att undersöka förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen avICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete.  Den metod som anvÀnts i studien Àrfokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrandet varit utgÄngspunkt. Studien fokuserar pÄ respondenternasuppfattning om hur de utvecklar och anvÀnder programmet i bemötandet av barnen,vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samtderas uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra ivardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visaratt förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg medvilket det gÄr att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernasprofessionalitet och samspelskvalitén med barnen. Hinder respondenternabeskriver att de mött vid implementeringen kan ligga i hur sjÀlva implementeringensker, till exempel att den inte sker tillsammans med kollegorna i arbeslageteller individens instÀllning till förÀndring. Hur förskolechefer och pedagoger tÀnker om programmet skiljer sig dockÄt.

Omorganisationen av det individuella programmet

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet pÄ alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever pÄ samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att mÄnga IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

Att hitta rÀtt fÀrg : AnvÀndbarhetsanalys och redesign av ett webbaserat program med fokus pÄ fÀrg och programmets fÀrgkod

Vi har gjort en anvÀndbarhetsanalys pÄ MiniQ, ett webbaserat datorprogram som Àr ett beslutsstöd för lÀkare och sjuksköterskor gÀllande medicinering. Vi utförde en anvÀndbarhetstest dÀr 6 deltagare utförde förutbestÀmda uppgifter i programmet. Vi upptÀckte en del problem, och pÄstÄr att orsaken för det flesta av problemen Àr en lucka mellan anvÀndarens mentala modell av programmet och hur programmet och grÀnssnittet Àr uppbyggt. Min egen mer detaljerade forskningsstudie var att tillÀmpa fÀrgteorier för att göra grÀnssnittet mer attraktivt samt göra programmets fÀrgkod mer intuitiv. Vi presenterade för företaget QPMedtech ett designförslag som vi skapat genom att följa en anvÀndarfokuserad designprocess..

Thoughts, feelings and experiences by students ? a study of motivation and mental health in the individual senior high school program

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers tankar, kÀnslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgÄr det att elever som gÄr det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohÀlsa och depressiva symtom. I undersökningen har bÄde kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkÀtundersökning har skickats ut hos eleverna och tvÄ intervjuer har gjorts, en intervju med en lÀrare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohÀlsa hos eleverna.

Vem fÄr ordet? : En studie av genus och eliter i Debatts webb-program Eftersnack

Syftet med denna studie var att undersöka vilken grupp mÀnniskor som till största del fick komma till tals i webb-programmet Eftersnack. Deltagarna i programmet valde vi att dela in i fyra grupper, mÀn, kvinnor, elitpersoner och personer frÄn allmÀnheten. Vi undersökte ocksÄ vilka typer av frÄgor som reportern stÀllde till respektive grupp. Vi analyserade om det fanns likheter eller olikheter bland frÄgorna till de olika grupperna. Av de 15 avsnitt som vi tog med i vÄr analys fick vi ett resultat som visade att mÀnnen fick mer utrymme Àn kvinnorna i webb-programmet.

MK Brinkarna

En webbapplikation har skapats Ät en motorklubb i Karlskrona vid namn Brinkarna. Webbsidans syfte Àr att sprida information till klubbens medlemmar, samt göra reklam för klubben för att kunna fÄ fler medlemmar.Applikationen Àr utvecklad i CMS-programmet Joomla! som Àr uppbyggt med programmeringssprÄket PHP. Designen och presentationen sköts med hjÀlp av CSS och XHTML, bilder med hjÀlp av programmet Photoshop CS4. .

VÀrdeskapande flöden för vÄrdtagaren

Föreliggande uppsats Àr en utvÀrdering av Operationsenheten, VÄrdavdelning 1 och Mottagningen vid Landskrona lasaretts medverkan i förbÀttringsprogrammet VÀrdeskapande flöden för vÄrdtagaren. UtvÀrderingen har utgÄtt frÄn ett mÄl- processperspektiv som kompletteras med ett medarbetarperspektiv. De tre huvudfrÄgestÀllningarna Àr: Hur har programmet implementerats? vad anser medarbetarna om programmet? och hur har samverkan mellan avdelningarna gÄtt till? Resultatet visar att förbÀttringsarbetet har genomförts av ett tvÀrprofessionellt och avdelningsöverskridande förbÀttringsteam. Programmet har innehÄllt fyra centrala metoder, vilka Àr; ProcesskartlÀggning, Fiskbensdiagram, PDSA-metodik samt Systemiskt tÀnkande.

Insektspatogena svampar för biologisk bekÀmpning av bladlöss i strÄsÀd : möjligheter och hinder

Att insektspatogena svampar har potential som biologisk bekÀmpning av bladlöss rÄder det ingen tvekan om. Försök runt om i vÀrlden visar pÄ att svamparna, under rÀtt omstÀndigheter, kan utveckla epizootier och slÄ ut stora delar av bladlössens populationer. Det stora problemet med dessa svampar Àr att dÄ de naturligt infekterar och dödar bladluspopulationer kan skada pÄ grödan redan ha skett. Den sena infektionen kan bero pÄ flera faktorer. Svamparna behöver en hög luftfuktighet för sin sporulering och för att konidierna ska kunna gro. Det finns kommersiella svamppreparat som anvÀnds inom biologisk bekÀmpning av bladlöss.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->