Anledningen till att jag valde att skriva om valet till gymnasiet Àr att jag blev nyfiken pÄ vad som pÄverkar elevernas beslut och vad det Àr som tilll slut gör att de vÀljer som de gör. Nyfikenheten uppkom efter att jag sjÀlv varit i valet och kvalet nÀr jag skulle vÀlja program pÄ gymnasiet. Mitt syfte Àr att genom en enkÀtundersökning och efterföljande intervjuer försöka fÄ vetskap om vad som pÄverkar elevernas val till gymnasiet. Jag vill Àven försöka undersöka överhuvudtaget varför man vÀljer som man vÀljer. Jag har valt att koncentrera mig extra pÄ det Naturvetenskapliga programmet och Àr dÀrmed nyfiken pÄ vad högstadieeleverna tror krÀvs av dem som vÀljer detta program.Jag vill Àven ta reda pÄ vad för slags information om detta program man fÄtt och frÄn vem denna har kommit.

Detta arbete tar upp olika överföringstekniker för att uppdatera ett program pÄ en mÄlmiljö. De tre överföringstekniker som analyseras Àr moduluppdelning, patchning och komprimering. En litteraturstudie har genomförts för att ta fram för- och nackdelar med de olika teknikerna och för att beskriva hur de fungerar. En praktisk applicering av överföringsteknikerna har Àven gjorts pÄ ett specifikt PLC-system för att se vad dessa kan göra för uppdateringstiden i denna miljö. Resultatet av arbetet visade att moduluppdelning Àr att föredra i de fall dÀr uppdelning av programmet Àr möjlig.

Syftet med studien Àr att studera det sociala mediet Instagram och hur Instagram utgör ett identitetsskapande verktyg för sjÀlvrepresentation hos studenter frÄn medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet (MKV) samt statsvetenskapliga programmet (SVEP) pÄ Högskolan i Halmstad. .

Att planera för ett hÄllbart samhÀlle blir allt viktigare och att som landskapsarkitekt kÀnna till olika verktyg som stödjer ett sÄdant planeringsarbete Àr dÀrför relevant. Grönytefaktor Àr ett planeringsverktyg som anvÀnds vid utformning av gÄrdsmiljön i Stockholm stads nya miljöstadsdel Norra DjurgÄrdsstaden dÀr den anpassats till att stödja omgivande naturvÀrden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka verktyget och presentera en anpassning för RosendalsfÀltet i Uppsala. För att fÄ ökad förstÄelse för hur Grönytefaktorn Àr uppbyggd och hur verktyget kan platsanpassas undersöks Stockholms stads version Norra DjurgÄrdsstaden Grönytefaktor Hjorthagen. HÀr beskrivs en platsanpassad version av verktyget.

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en iPhone app och ett serverprogram till Mac. Programmet Àr tÀnkt att anvÀndas av besökare pÄ festivaleroch liknande evenemang. SÄ de kan dela med sig av vad de ser med andrabesökare. Appen anvÀnder den inbyggda kameran för att ta bilder som sedanautomatiskt laddas upp till en lokal server om en finns tillgÀnglig. Serverprogrammet sparar bilderna och visar dem sedan pÄ en skÀrm eller med envideo projektor eller nÄgot liknande.

Syftet med studien Àr att undersöka förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen avICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete.  Den metod som anvÀnts i studien Àrfokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrandet varit utgÄngspunkt. Studien fokuserar pÄ respondenternasuppfattning om hur de utvecklar och anvÀnder programmet i bemötandet av barnen,vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samtderas uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra ivardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visaratt förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg medvilket det gÄr att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernasprofessionalitet och samspelskvalitén med barnen. Hinder respondenternabeskriver att de mött vid implementeringen kan ligga i hur sjÀlva implementeringensker, till exempel att den inte sker tillsammans med kollegorna i arbeslageteller individens instÀllning till förÀndring. Hur förskolechefer och pedagoger tÀnker om programmet skiljer sig dockÄt.

Ett generellt problem i dagens svenska gymnasieskola Àr att elever ofta anvÀnder vardagliga förklaringar istÀllet för vetenskapliga nÀr de ska förklara naturvetenskapliga teorier och begrepp. NÀr elever ska förklara orsaken till att biologisk evolution sker, uppkommer olika alternativa idéer, idéer som inte Àr förenliga med vetenskapliga förklaringar. Denna studie beskriver vilka alternativa idéer som elever ger nÀr de skriftligt besvarar en uppgift innehÄllande ett evolutionsbiologiskt fenomen. De förklaringar eleverna ger pÄ uppgiften diskuteras och utvecklas i intervjuer, för att öka kunskapen och förstÄelsen för vilka uppfattningar gymnasieelever har om biologisk evolution. Den vanligaste alternativa idén som framkommer nÀr den skriftliga uppgiften löses Àr att evolution drivs för att ett behov finns(giraffen behöver utvecklas för att klara sig).

Detta Àr ett examensarbete inom textdesign, som har undersökt hur anvÀndarinformationen för tvÄ specifika datorprogram bör utformas. Slutsatserna har dragits utifrÄn vilka problem anvÀndarna stöter pÄ i programmen, riktlinjer för informationsdesign och teknikinformation, samt anvÀndartester.En slutsats blev att behovet av teknikinformation för det ena programmet, EDI-systemet Edionet, redan var tillfredsstÀllt. En lÀmplig lösning för det andra programmet, publiceringssystemet Readyonet, var att skapa en kort lathund vid sidan av den utförliga handledning som finns integrerad i programmet. Ett utkast av lathunden utformades utifrÄn insamlad empiri, och testades och reviderades..

Reading Recovery (RR) programmet Àr en kompenserande lÀs- och skrivutvecklingsmetod frÄn Nya Zeeland som utvecklats av Marie M Clay. Vi har under 5 veckor studerat RR programmet genom observationer och intervjuer av elever, förÀldrar och lÀrare pÄ en skola i Nya Zeeland. Detta med syftet att uppmÀrksamma om och i sÄ fall vilka för- och nackdelar som finns i programmet och vad vi skulle vilja anvÀnda oss av i vÄr roll som blivande lÀrare. Vi har valt att avgrÀnsa och fokusera vÄr studie enbart kring för- och nackdelar eftersom detta Àr sÄdant vi ser relevant till vÄrt gÀllande syfte. VÄr studie visar pÄ sÄvÀl fördelar som nackdelar vid anvÀndandet av programmet.

Reading Recovery (RR) programmet Àr en kompenserande lÀs- och skrivutvecklingsmetod frÄn Nya Zeeland som utvecklats av Marie M Clay. Vi har under 5 veckor studerat RR programmet genom observationer och intervjuer av elever, förÀldrar och lÀrare pÄ en skola i Nya Zeeland. Detta med syftet att uppmÀrksamma om och i sÄ fall vilka för- och nackdelar som finns i programmet och vad vi skulle vilja anvÀnda oss av i vÄr roll som blivande lÀrare. Vi har valt att avgrÀnsa och fokusera vÄr studie enbart kring för- och nackdelar eftersom detta Àr sÄdant vi ser relevant till vÄrt gÀllande syfte. VÄr studie visar pÄ sÄvÀl fördelar som nackdelar vid anvÀndandet av programmet.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka nÄgra elevers Äsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandÄr, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget gÄr igenom ska ett preparandÄr erbjudas pÄ grundskolenivÄ till de elever som inte uppfyller kunskapsmÄlen för ett nationellt program pÄ gymnasiet, men som har förutsÀttningar att nÄ mÄlen under ett tionde Är pÄ grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet Àr organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gÀllande det individuella programmet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning genom tvÄ olika fokusgrupper med sju elever frÄn Ärskurs nio, samt sju elever frÄn det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades Äsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförstÄelse frÄn dem som den politiska reformen gÀller.

MÀngden död ved i brukade skogar har minskat med ungefÀr 90 %jÀmfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mÀngden ytterligare. Att lÀmna naturhÀnsyn vid avverkning Àr ett viktigt steg för att bevara biologisk mÄngfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhÀnsyn tas bort efter slutavverkning. PÄ 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhÀnsyn tagits bort, mestadels vindfÀlld tall.

Projektet gÄr ut pÄ att konstruera ett dataprogram som hjÀlpmedel för att koreografera olika dansrutiner till musik. Programmet Àr skrivet i Java och lÄter anvÀndaren bestÀmma hur olika dansare ska röra sig. Dansrutinen beskrivs med hjÀlp av tvÄ textfiler. Dansarna illustreras pÄ bildskÀrmen i form av cirklar och trianglar. Programmet spelar upp musiken och dansarnas rörelse i den musiktakt anvÀndaren valt.

Projektets syfte var att undersöka en nyframtagen vÀrmevÀxlarpanels kyl- och vÀrmeeffekt. Arbetet utfördes Ät företaget Panelito i en av Chalmers Fastigheters lokaler dÀr paneler monterades. Vid testerna mÀttes temperaturer och flöden pÄ luft och vatten in och ut ur systemet under en timmes tid per test.AvgrÀnsningar som gjordes var att testerna inte utfördes enligt ISO-standard, vilket skulle innebÀra en sluten kammare, stationÀra förhÄllanden och noggrant kalibrerad utrustning med mycket smÄ mÀtfel. Det togs heller inte hÀnsyn till tryckskillnader i luftsystemet.Kyleffekten blev som bÀst 83.0 W och vÀrmeeffekten blev som bÀst 211.9 W. Resultaten jÀmfördes med en annan typ av vanligt kylsystem, kylbafflar.

Arbetet Àr en undersökning om hur och varför skola och nÀringsliv samverkar nÀr det gÀller arbetsplatsförlagd utbildning pÄ HP-programmet..