SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Uppsatsen undersöker synen pÄ kön, jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhetsarbete pÄ ett brandförsvar och en förskola i mellanstor svensk kommun. Det empiriska materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med sju informanter frÄn ovanstÄende arbetsplatser. De övergripande frÄgestÀllningarna Àr vilka förestÀllningar det finns om kvinnor och mÀn pÄ arbetsplatserna, hur jÀmstÀlldhet upplevs och definieras samt hur informanterna ser pÄ jÀmstÀlldhetsarbete pÄ deras arbetsplatser. De övergripande slutsatserna som vi kommit fram till Àr att jÀmstÀlldhet ses som ett icke-problem pÄ arbetsplatserna, mannen Àr den rÄdande normen pÄ bÄda arbetsplatserna samt att informanterna Àr öppna och positiva till jÀmstÀlldhet.Att jÀmstÀlldhet ses som ett icke-problem visas genom att de flesta av informanterna redan anser att deras arbetsplatser Àr jÀmstÀllda. NÄgra uttrycker Àven att det inte Àr möjligt att arbeta med jÀmstÀlldhet pÄ just deras arbetsplats dÄ den Àr enkönad eller att endast ett kön Àr representerat.

Detta examensarbeta behandlar konstruktionen av ett hÀvstÄngsdrivet system för manuella rullstolar. Systemet innefattar drivning, vÀxlar, broms, bakÄtrullningsspÀrr och andra detaljer. Arbetet har skett pÄ uppdrag av Peter Almstedt pÄ AddMobility i syfte att utveckla en produkt som underlÀttar förflyttning, manövrering och minskar den fysiska anstrÀngningen för rullstolsbrukaren. Arbetet har bedrivits enligt en viss produktutvecklingsprocess som kan delas upp i fem faser: informationsinsamling, produktbeskrivning, konceptdesign, detaljkonstruktion och slutligen diskussion. Under denna process utarbetades en konstruktion för det nÀmnda systemet fram.

Stora Enso Hylte Bruk Ă€r ett tidningspappersbruk belĂ€get i Hyltebruk.De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och1989(PM4).Produktionen 2005 frĂ„n dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.För att tillverka papper Ă„tgĂ„r stora mĂ€ngder energi i form av vĂ€rme och el, HylteBruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt frĂ„n 0 till 0,5 öre/kWh vilket leddefram till den lag som trĂ€dde i kraft den 1/1 2005, ?lag om program förenergieffektivisering? (PFE)1.ÄndamĂ„let Ă€r att frĂ€mja en effektiv energianvĂ€ndning och ger energiintensivindustri möjlighet att delta i ett 5-Ă„rigt program för energieffektivisering. Deföretag som Ă€r kvalificerade att ingĂ„ i programmet och klarar av de krav som stĂ€llsbefrias frĂ„n elskatten.Som en del av det hĂ€r programmet ingĂ„r att utarbeta en lista medelenergieffektiviseringar som ska överlĂ€mnas till Statens Energimyndighet.Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga pĂ„ Hylte Bruk ingĂ„ som en delav denna lista.Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar pĂ„PM2 genom mĂ€tning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift iupp till 32 Ă„r, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gĂ„tt mot delvisstĂ€ngda ventiler samt förutsĂ€ttningarna i form av produktion har Ă€ndrats sedan dedimensionerades.För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestĂ„ av: lĂ€gretryckhöjd, mindre flöde, pump med bĂ€ttre verkningsgrad, eller en kombination avovanstĂ„ende exempel.De förslag som har en Ă„terbetalningstid kortare Ă€n tre Ă„r ger tillsammans enenergibesparing pĂ„ 1 375 000 kWh/Ă„r, vilket motsvarar mer Ă€n ÂŒ av vadpumparna förbrukar idag.Om istĂ€llet alla de förslagen som Ă€r framarbetade och genomförbara skullerealiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/Ă„r, dettaskulle dock innebĂ€ra en större investeringskostnad vilket resulterar i en lĂ€ngreĂ„terbetalningstid..

Bakgrund/Problem:Som en följd av den allt mer kundorienterade marknadssituationen har det blivit mer centralt att vÄrda sina kundrelationer. Kundernas lojalitet Àr idag av stor betydelse för det strategiska arbetet (Reinartz & Kumar 2002) och en viktig komponent i det arbetet Àr lojalitetsprogrammen (Liu & Yang 2009). Dock anses lojalitetsprogrammens verkan pÄ den lÄngsiktiga lönsamheten outforskad (Banasiewicz 2005; Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Den begrÀnsade forskningen pÄ programmens effekter har Àven lett till att det uppkommit problem med utvÀrderingen av dem (Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). SvÄrigheten Àr att programmet aldrig kan ses som en isolerad aktivitet, utan indirekt pÄverkar flera andra funktioner i företaget (Liu & Yang 2009).

Den hÀr uppsatsen handlar om hur religiösa friskolor behandlades i media efter debattprogrammet i TV "Dokument inifrÄn" som sÀndes den 8/5 Är 2003. Programmets journalist kritiserade bÄde muslimska och arabiska friskolor för att inte följa svensk skollag och den lÀroplan som finns för friskolorna samt för de allmÀnna skolorna. Journalisten kritiserade Àven Skolverket för bristande kontroll. Mitt syfte var att ta reda pÄ hur media beskrev de religiösa friskolorna och om den beskrivningen fick nÄgra konsekvenser för nÄgon av de skolor som behandlades i TV-programmet..

Previsualisation Àr en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminÀra versioner av bilder eller sekvenser. Den Àr till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation Àr en mer specifik term dÀr teknisk exakthet Àr avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lÀgger grund för diskussioner kring hur den kan anvÀndas pÄ en filminspelning.

MÄlet med detta examensarbete har varit att undersöka möjligheten att visa larmstatus frÄn en byggnad pÄ en tredimensionell VRML-modell. Modellen skall kunna visa status baserat pÄ hÀndelser frÄn larmsystemet och erbjuda viss interaktion pÄ objekt i modellen. Resultatet som jag uppnÄtt Àr ett Javafönster i vilket en tredimensionell VRML-modell Àr presenterad. För att presentera modellen anvÀnds en VRML-tolk till att ladda in modellen. Java 3D anvÀnds sedan för att presentera modellen för anvÀndaren.

Kan vi lÀra oss nÄgot av tidigare studenters syn pÄ en utbildning?Syftet med arbetet Àr att undersöka hur tidigare studenter pÄ programmet Slöjd, hantverk och formgivning idag ser pÄ sin studietid och utbildning. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer, dÀr fokus ligger pÄ personlig kontakt och dÀrmed deras enskilda syn och tanke pÄ utbildningen och studiesituationen. Som bakgrund beskriver jag delar av utbildningen för att ge en förstÄelse för vad den Àr, för att sedan gÄ över till teorin i praktiken och tvÀrt om. Undersökningen avslutas med en analys följt av en fördjupad diskussion kring informanternas syn och tanke, dÀrefter bjuder jag pÄ nÄgra egna avslutande tankar och ideer för vidare undersökning..

Avfall Sverige Àger tvÄ certifieringssystem: SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost. Dessa tvÄ certifieringssystem anvÀnds för att certifiera biogasanlÀggningar och kompostanlÀggningar. Certifieringen sÀkerstÀller att biogödseln respektive komposten har en hög kvalité och kan anvÀndas inom till exempel jordbruk. Certifieringssystemen har varit i bruk sedan 1999 och har Àn sÄ lÀnge resulterat i Ätta certifierade biogasanlÀggningar och tre certifierade kompostanlÀggningar. Det Àr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som genomför besiktningarna ute hos de olika anlÀggningarna samt ansvarar för utfÀrdandet av certifikaten.Denna rapport föregicks av en inlÀsning pÄ certifieringsreglerna SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost, samt genomgÄng av samtliga besiktningsrapporter frÄn 2005 och framÄt.

I det moderna samhÀllet, som tydligt prÀglats av de senaste Ärtiondenas nÀrmast explosiva utveckling av den digitala vÀrlden, kÀmpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framvÀxten av de sociala medierna och deras sÀrstÀllning som informationsspridare pÄverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmÀnheten. Mot bakgrund av detta stÀlls frÄgan huruvida svenska försvars- och sÀkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgÄng för, Försvarsmakten i dess strÀvan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehÄllsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlÀgg publicerade under en sex veckor lÄng tidsperiod under vÄren 2014 av tvÄ oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrÄn tre gemensamma nÀmnare, tidsfokus, samhÀllsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade frÄn Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de bÄda bloggarna generellt förhÄller sig vÀl till Försvarsmakten med utgÄngspunkt i de identifierade gemensamma nÀmnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

De tekniska system som tĂ€vlar om förarens uppmĂ€rksamhet i bilar och lastbilar ökar bĂ„de i antal och komplexitet. Detta kanske inte Ă€r ett problem pĂ„ en rak, lugn motorvĂ€g men minskar fokus pĂ„ sjĂ€lva körningen och om nĂ„got ovĂ€ntat skulle hĂ€nda kan konsekvenserna bli allvarliga eftersom föraren Ă€r distraherad och kan behöva ta in för mycket information pĂ„ en gĂ„ng.Syftet med projektet var att utveckla ett system för att presentera endast relevant och önskad information till förare av lastbilar och bussar i kritiska trafiksituationer. Detta för att göra det möjligt för föraren att fokusera mer pĂ„ körningen och dĂ€rigenom göra den sĂ€krare och bekvĂ€mare. Å ena sidan ska systemet upptĂ€cka vilken typ av trafiksituation lastbilen befinner sig i. Å andra sidan ska det avgöra vilken typ av information som skulle vara relevant för föraren i den situationen.Med en litteraturstudie, insamlad statistik, intervjuer och författarnas Ă„sikter som grund identifierades ett antal hĂ€ndelser (som telefonsamtal och förekommande varningar) som kan intrĂ€ffa i förarhytten pĂ„ en lastbil och hur mycket de vardera skulle öka förarens arbetsbörda (workload).

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om och i vilken grad elever, och lÀrare i ensemble och musikteori, upplever att eleverna integrerar musikteori och ensemble samt ifall bakgrund i musik- eller kulturskola pÄverkade integrationen. Jag anvÀnde mig av en kvantitativ undersökningsmetod, det vill sÀga enkÀtundersökning i mitt datainsamlande. Fyra skolor i olika storlek och olika delar av Sverige deltog i undersökning som genomfördes med ett ?emic? insider- och ?epic? outsiderperspektiv, det vill sÀga elev- och lÀrarperspektiv.I min bakgrund visar jag att musiklÀra kurs A enligt kursplanen ska ligga till grund för det egna musicerandet. Ensemblekursen har frÀmst för avsikt att ge grundlÀggande fÀrdigheter relaterade till sÄng eller instrument, men pÄvisar koppling i B-kursen.

Det har skett en stor förÀndring inom det svenska jordbruket det senaste seklet, traditionell slÄtter och beteshÀvd har nÀstan upphört helt. FörÀndrad markanvÀndning orsakar habitatförlust för mÄnga vÀxter och djur. SlÄtter och betesmarkerna som hör till de artrikaste vÀxtsamhÀllena i Sverige hotas av igenvÀxning. I denna uppsats studerar jag LÀnsstyrelsen i JÀmtlands lÀns uppföljning av den starkt hotade orkidén brunkulla (Gymnadenia nigra) som Àr en hÀvdgynnad art pÄ tillbakagÄng. Studien baseras pÄ intervjuer med anstÀllda pÄ LÀnsstyrelsen i JÀmtlands lÀn samt de inventeringsdata man samlat inom uppföljningen.

Denna rapport Àr resultatet av examensarbetet som har utförts pÄ AB Sandvik Coromant i Gimo. PÄ GV, en av tillverkningsenheterna i Gimo, tillverkas verktyg för frÀsning, borrning, svarvning samt modulÀra verktygssystem för avancerade bearbetningsmaskiner och tillverkningsceller. Uppgiften har varit att utveckla och formge en ny vagn till produktionen av verktyg pÄ GV. Syftet med projektet var att ersÀtta befintliga vagnar med en vagnstyp pÄ hela GV. Uppgiften har bestÄtt i att: kartlÀgga nulÀget gÀllandes vilka produktvarianter och lastbÀrare GV har.