Detta examensarbete utgÄr ifrÄn en artikel i vilken en metod för att skapa holografisk video beskrivs. Syftet med arbetet Àr att Äterskapa denna metod. Metoden bygger pÄ projicering av hologram med hjÀlp av delar frÄn en projektor, en laser och nÄgra linser.Först görs en litteraturstudie för att fÄ förstÄelse över hur metoden fungerar. HÀr behandlas hur ögat ser djup och vilka olika typer av displayer det finns för att Äterge tredimensionella holografiska bilder. Vidare beskrivs skillnaden mellan optisk och datorgenererad holografi.

Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den aktuella studien var att undersöka instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos gymnasieelever i Ärskurs 2 pÄ det naturvetenskapliga programmet.? Vilka Àr de vanligaste motivationsfaktorerna till att eleverna deltar i idrott och hÀlsa?? Hur ser sambandet ut mellan elevernas instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa och motivationstyp?? Finns det nÄgra skillnader i instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa och motivationstyp mellan könen?MetodFör att samla in data till undersökningen anvÀndes en kvantitativ enkÀtmetod. MÄlgruppen bestod av 122 gymnasieelever i Ärskurs tvÄ som studerade pÄ det naturvetenskapliga programmet. Eleverna valdes ut frÄn tvÄ gymnasieskolor i Stockholm. EnkÀtsvaren behandlades statistiskt med hjÀlp av SPSS dÀr signifikansnivÄn sattes till (p<0,05).ResultatAnalysen av enkÀtsvaren visade att den frÀmst förekommande anledningen till att de motiverade eleverna deltar i idrott och hÀlsa utgörs av faktorn upplevelse.

 Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval pÄ gymnasiet. Uppsatsen Àr baserad pÄ kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval pÄ gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet pÄ frÄnfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte frÄn ett gymnasieprogram var osÀkerhet, dÄlig organisation, boende pÄ annan ort, obekvÀmt boende, Ängrat sitt yrkesval, tröttnat pÄ Àmnen pÄ programmet, ointresse, lÄgt studietempo samt otillrÀcklig kunskap om sig sjÀlv och om programmet. SkÀlen att elever bytte till ett gymnasieprogram var intressen, osÀkerhet och kamrater.

Den hÀr rapporten Àr en del av mitt examensarbete, vilket berör omrÄdet simuleringsverktyg och frilÀggninsgdiagram inom fysikundervisning, frÀmst inriktad mot fysikaliska krafter i gymnasiekurser. Arbetet grundar sig pÄ tidigare studier om varför och hur man ska utforma ett digital hjÀlpmedel till undervisningsmiljöer. Det slutliga resultatet ska inte ses som en fÀrdig produkt utan som en prototyp av en produkt av denna karaktÀr. Rapporten betonar Àven vikten av att detta program inte ensamt kan ge eleven förstÄelse utan att det Àven stÀller krav pÄ lÀrare och pÄ undervisningsmiljön. Programmet ska anvÀndas, precis som det pÄpekas i denna rapport, som ett stödverktyg för lÀrare och elever, för att underlÀtta i fysikundervisningen genom att ge möjlighet att kunna rita och prova frilÀggningsdiagram av krafter..

För att fÄ en ansvarstagande, mÄlmedveten och motiverad elev krÀvs att eleven naturligtvis har ett intresse för utbildningen. Han/hon mÄste dessutom fÄ en rÀttvis bild av det program han söker, genom sin studie- och yrkesvÀgledare.Brist pÄ motivation kan bero pÄ olika faktorer och Àr ofta individuell. SvÄrt att hinna med i undervisningen pÄ programmet och lÀxor gör att vissa elever tappar sugen. Detta faktum gör att eleven fÄr svÄrt att klara utbildningen. I vÄr teori har vi tagit till oss olika författare och skribenters Äsikter och kunskap i olika böcker och pedagogiska tidskrifter. DÀr tar de upp motivationens betydelse och hur vi lÀrare ska tÀnka för att fÄ en omotiverad elev att kÀnna det meningsfullt och kÀnna tillfredstÀllelse med sina studier.

Abstract Elisabeth Johansson: Musik vid Siljans programutbud. En undersökning av kammarmusik och folkmusik i ett musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv. - Uppsala universitet, Musikvetenskap 1997. C-uppsats 60 p.Uppsatsen handlar om sommarfestivalen Musik vid Siljan. Den beskriver kultursituationen i Sverige nÀr Musik vid Siljan startades 1969 och försöker sÀtta festivalen i ett kulturpolitiskt och musikhistoriskt perspektiv.

Den mest eftertraktade rÄvaran i svenska skogar Àr barrvirke och detta har sedan lÀnge varit vÀgledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrtrÀd har missgynnat lövtrÀden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem Àr kontinuerlig förekomst av lövtrÀd och lövdominerade bestÄnd viktigt för den biologiska mÄngfalden. Den standard skogsÀgare certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) har att följa innehÄller tvÄ lövindikatorer, 6.3.8. och 6.3.9..

Dagens svenska samhÀlle har förÀndrats frÄn att ha varit av kollektivistiskt karaktÀr till att bli mer individualistiskt dÀr fokus numera ligger pÄ individen och hans/hennes fria val. FrÄgan Àr hur detta individualistiska tÀnkande kan förenas med lagen om alla barns och elevers rÀtt till lika behandling oavsett, kön, etnicitet, sexualitet, religion/trosuppfattning och funktionshinder? Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys av programmen SET och Steg Vis, vilka Àr program som i grundskolan anvÀnds för att frÀmja socialt och emotionellt lÀrande hos elever för att i förlÀngningen motverka vÄld och diskriminering. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilken vÀrdegrund programmen förmedlar och hur de förhÄller sig till den svenska kontemporÀra utbildningspolitiska diskursen. Det som till synes verkar vara tvÄ liknande program har under analysen visat sig vila pÄ, till viss del, olika vÀrdegrunder.

Syftet med studien var att identifiera och beskriva massmediala diskurser kring diagnosen ADHD samt analysera hur dessa diskurser förhÄller sig till varandra. Vidare studerades hur diskursernas dialektiska samspel med den omgivande sociala praktiken kan förstÄs. Studien Àr en kritisk diskursanalys av en artikelserie i den svenska dagstidningen Sydsvenska Dagbladet bestÄende av Ätta delar med sammanlagt tretton artiklar som belyser olika aspekter av diagnosen ADHD. Studien genomfördes pÄ tvÄ nivÄer dÀr den första, makrodiskursiva nivÄn, belyser hur diagnosen ADHD och de svÄrigheter den stÄr för förklaras. TvÄ huvudsakliga diskurser identifierades, en biologisk diskurs och en miljödiskurs.

Tallskogarna i Norrland har genomgÄtt en strukturförÀndring det senaste Ärhundradet. Minskningen av skogsbrÀnder tillsammans med ett intensivare skogsbruk har gjort dagens tallskogar homogena, enskiktade och död ved har blivit en bristvara. StrukturförÀndringarna har lett till minskad biologisk mÄngfald i skogarna. En del i SCA:s naturvÄrdsarbete för att gynna den biologiska mÄngfalden Àr öppnandet av mÄngfaldsparker. En mÄngfaldspark Àr ett omrÄde pÄ minst 500 ha dÀr halva arealen avsatts för naturvÄrd.

The interest in the subject of this study was raised during our education when we read about thedifficulties for young people to find a place at the labour-market.The aim of this study was to find out what the view of the possibilities to find a place on the labourmarketis for young people, 16 - 18 years old, who don't follow a national program but follow theindividual program.Both quantitative and qualitative methods have been used through a survey questionnaire and agroup-interview. The results show that young people know that education is important to get a jobbut at the same time the majority says that they would leave school if they got a job-offer. Theyoung people think that they have a relatively good knowledge about the labour-market but at thesame time they can't describe what it imply. This could mean that there is a gap between school andworking life. .

SammanfattningI min undersökning har jag haft som syfte att undersöka lÀroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 och dÀr visa pÄ hur Àmnet ensemble beskrivits i styrdokumenten mot bakgrund av tidigare forskning. DÀrtill har jag genom fyra kvalitativa intervjuer undersökt hur de intervjuade lÀrarna sÀtter upp mÄl, tolkar undervisningens syfte och planerar undervisningen i jÀmförelse med vad som stÄr i lÀroplanen. FrÄgestÀllningarna var: Hur har ensemble beskrivits som aktivitet/Àmne i styrdokumentet Lpf 94 mot bakgrund mot traditioner som funnits i tidigare lÀroplaner? Hur planerar, lÀgger fokus, sÀtter upp mÄl och tolkar lÀrarna ensembleundervisningens syfte i jÀmförelse med vad som stÄr i lÀroplanen? Det som framgÄr i Lpf 94 Àr bristen pÄ en tydlig anvisning om hur mycket/lite, ensemble som ska ingÄ i musikundervisningen vid gymnasieprogrammen. Endast Estetiska programmet inriktning musik beskrivs ensemblelektionernas riktlinjer och innehÄll lite tydligare.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att försöka förstÄ varför elever vÀljer ett medieprogram och vad som pÄverkar deras val. Arbetet kan anvÀndas i utveckling av programmet, som en riktlinje för att en skola ska kunna tillfredstÀlla de behov, förvÀntningar och önskemÄl eleverna har. För att nÄ syftet har vi gjort en enkÀtundersökning som omfattar 78 elever frÄn Ärskurs ett pÄ tvÄ olika medieprogram. Resultatet av vÄr undersökning visar att eleverna frÀmst vÀljer medieprogrammet för att medieÀmnena intresserar dem och för att de vill arbeta kreativt. Slutsatsen i vÄr undersökning Àr att ungdomar söker sig till Medieprogrammet för att nya medier intresserar dem. De vÀljer inte Medieprogrammet för att de tror att undervisningen Àr lÀttare eller mer slapp Àn undervisningen pÄ andra program.

Syftet med den hÀr studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker, och pÄ sÄ sÀtt fÄ en bild av vilken syn pÄ kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör lÀsa. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀndes var teorier kring genus och teorier om lÀsning. FrÄn dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn pÄ genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. UtifrÄn syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gÀllande genus i barn- och ungdomslitteratur.