I LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 Àr begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgÄr tydligt att skolan ska jobba utifrÄn demokratiska grunder. Det framgÄr dock oklart hur man uppnÄr en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur mÄnga aspekter inte Àr demokratisk. Syftet med detta arbete Àr att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. UtifrÄn deras perspektiv vill jag ocksÄ ta upp skolans demokratiska roll. Hur pÄverkas elever i sitt val av utbildning? Hur pÄverkar skolan och lÀrarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de vÀljer? Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt har jag alltsÄ velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid.

Denna rapport beskriver vad asbest Àr, vad det anvÀnds till samt vilka problem som orsakas vid hanteringen. Projekter har fortlöpt under höstterminen 2009 och Àr ett examensarbete i programmet bygg och anlÀggning vid LuleÄ Tekniska Universitet..

An unpredictable global environment has resulted in high unemployment in Sweden in 2025. To ensure continued positive development of the country's GDP, it is therefore important to promote organizational diversity, as this can in turn contribute to increased innovation. However, unconscious bias among managers and recruiters can lead to distorted recruitment decisions that risk undermining diversity efforts. This study aims to increase understanding of how managers and recruiters handle unconscious bias during recruitment, as well as to identify specific methods organizations can use to improve their diversity. The study includes twelve qualitative interviews with respondents in formal managerial or recruitment roles from eight different organizations, analyzed through theories and previous research.

Tidigare studier har funnit att hÀstar som ansetts ohalta av sina Àgare och fungerat vÀl i trÀning och tÀvling har haft ett rörelsemönster som vid en objektiv mÀtning med ?Lameness Locator? har överstigit grÀnsvÀrdena för vad systemet klassar som en rörelseasymmetri. Dessa asymmetrier har varit i samma storleksgrad som hos hÀstar som utreds för lindrig hÀlta pÄ klinik. Detta examensarbete har studerat hÀstar som ansetts som ohalta av sina Àgare men som vid en objektiv rörelsemÀtning med ?Lameness Locator? befunnits asymmetriska.

Vi har under tio veckor producerat en del av Peter Martinssons film Eve. Vi har stÄtt bakom en stor del av den tekniska biten. Vi har inte deltagit nÄgot i idéarbetet och idén bakom filmen, dÀremot har vi pÄverkat det visuella resultatet genom att göra stora delar av bakgrundsmaterialet. PÄ sÄ sÀtt har vÄra idéer och vÄr konst fÄtt en stor del i filmen. Genom detta arbete har vi velat utveckla vÄra kunskaper frÀmst i programmet AliasWavefront Maya, men Àven rent estetiskt.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en analytisk modell för riktad sprÀngverkan med konisk geometri. Modellen har testats och anvÀnts i ett egenskrivet program i C som simulerar förloppet. Programmet ska kunna hantera mÄnga olika modeller av RSV. Den frÀmsta anledningen att ta fram en analytisk förenkling av problemet Àr de lÄnga exekveringstiderna i de motsvarande tre-dimensionella strömningskoderna. En annan anledning Àr att strömningskoderna ofta har svÄrigheter att simulera strÄlbildningen i en konisk RSV.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn Àr olika individer, har olika lÀrstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mÄl i skolan. Elever som inte lyckas uppnÄ mÄlen tenderar att bli föremÄl för ÄtgÀrder. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lÀrare och elever.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt Àmne Àr. Men Àven hur det Àr utformat och hur dess pedagogiska metod anvÀnds i skolan. Med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda pÄ elevers i Ärskurs 7-9 och lÀrares instÀllningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lÀrare Àr positivt instÀllda till Livskunskap, men att det krÀvs ett lÄngsiktigt arbete och vÀlförbereda lÀrare för att uppnÄ tillfredsstÀllande resultat. MÄnga elever svarade att Livskunskapen inte hjÀlpte till att fÄ en bÀttre arbetsmiljö, eftersom att mÄnga elever inte tar det pÄ allvar.

Fallstudien Àr en undersökning om hur gymnasieelever pÄ det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det Àr prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 Àr ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur tvÄ perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det Àr att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhÄllande till sitt eget skapande och lÀroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden Àr kvalitativ med vikten pÄ orden för att fÄ en förstÄelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala lÀn, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt dÀr mÄlet Àr att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset stÄr inför mÄngÄriga ombyggnationer och för att stÀrka omrÄdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram Àr ett mÄste. VÄrt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översÀttas till praxis.Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartlÀggande, dÀr vi arbetat utifrÄn tre teman: det första handlar om projektets förutsÀttningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det fÀrdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet Àr tÀnkt att omsÀttas och översÀttas in i verksamheten.Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översÀttning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förÀndrat och kan komma att förÀndra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka ÄtgÀrder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hÀnvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok.Vidare visar resultatet att sjÀlva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig.

Campylopus introflexus is a moss species that originates from the southern hemisphere and has spread worldwide during the 20th century. Today it is classified as an invasive alien species in many countries, and it has been seen during inventories that it has become widespread in Sweden as well. The purpose of this essay is to contribute to new knowledge about how this moss affects species diversity on Calluna heathlands in Sweden. The study includes both fieldwork and an analysis of scientific literature on the subject, and the question that is answered is if C. introflexus has an impact on species richness in the heather peat.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Problem DÄ genusframstÀllningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera pÄ vilket sÀtt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner ? positiva och negativa. Genom att studera FörkvÀlls sprÄk ville vi komma fram vad innehÄllet förmedlade, vad som sÀgs varför. Syfte Uppsatsens syfte Àr att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom sprÄket i programmet FörkvÀll.Bakgrund FörkvÀll sÀnds pÄ TV4 mÄndag till fredag pÄ kvÀllstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sÀnds frÄn andra vÄningen pÄ T-centralen i Stockholm.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frÄgan Àr varför killar och tjejer vÀljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades tvÄ killgrupper och tvÄ tjejgrupper frÄn tvÄ olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det Àr mÄnga faktorer somtillsammans avgör vilket instrument en elev vÀljer. Grupperna bekrÀftade att det inte var en jÀmn fördelning mellan kön och instrument och det var företrÀdelsevis tjejer som satsade pÄ sÄng.

Syftet med denna uppsats har varit att titta nÀrmare pÄ tvÄ pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en nÀranalys av vardera program för att sedan jÀmföra de bÄda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:Bilden av islam framstÀlls i bÄda programmen genom portrÀtt av muslimer. Det första frÄn 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sÀtt att leva lÄter Nagat, en ung tjej berÀtta om islam och dÄ framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger pÄ att informera om islam och inte berÀtta om Nagat.