Flera fall av insjuknande i legionÀrssjukan, dÀr smittan kunnat hÀrledas till bioslamsanlÀggningar vid pappers- och massabruk, har uppmÀrksammats de senaste Ären. Vid de svenska pappers- och massbruken har rekordhöga halter av legionellabakterier, som kan orsaka legionÀrssjukan, konstaterats. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturstudie skapa en kunskapsöverblick betrÀffande legionellabakterier och dess efterföljande risker kopplat till pappers- och massabruk. Vad Legionella Àr, vad det orsakar samt vilka risker som finns och hur riskerna kan ÄtgÀrdas vid pappers- och massabruk har sammanstÀllts i denna rapport.Det som konstaterats Àr att legionellabakterier Àr mycket tÄliga och att dess förmÄga till tillvÀxt har ett starkt samband med tillgÄng till protozoer. Vidare konstateras direkt smittorisk frÀmst finnas i anslutning till den biologiska reningens luftningssteg samt vid hantering av legionellahaltigt slam.

Det hÀr examensarbetets syfte Àr att ta fram en metod för att pÄ ett enkelt och effektivt sÀtt med lÄg mÀtosÀkerhet ajourhÄlla höjdkurvor pÄ platser dÀr marknivÄn har förÀndrats i en omfattning sÄ att kommunens höjdkurvor behöver revideras. Eftersom det tidigare inte har funnits en utarbetad metod för att ajourhÄlla höjdkurvor har jag fÄtt pröva mig fram till en metod som har gett tillfredsstÀllande resultat. Metoden som har tagits fram Àr lÀtt att anvÀnda och gör att man pÄ ett enkelt sÀtt kan uppdatera kommunenens baskarta med ny information. Genom att mÀta in punkter med hjÀlp av GNSS-teknik och sedan anvÀnda programmet AutoCAD Civil 3D, har det gÄtt att fÄ de resultat som efterstrÀvades. Metoden som tagits fram ger kommunen möjlighet att uppdatera mindre omrÄden i sina kartor pÄ ett enkelt sÀtt. Det som krÀvs Àr en mottagare som en person kan hantera, programmet AutoCAD Civil 3D och ett omrÄde som inte Àr större Àn att en person pÄ ett rimligt sÀtt kan mÀta in det till fots..

Radio Àr en av mÄnga plattformar och arenor dÀr offentlig debatt kan Àga rum. Och just som medium nÄr radio ut till en stor mÀngd mÀnniskor. Med den bredden kommer Àven ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna pÄ Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information sÄ att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhÀlleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det Àr bÄde intressant och relevant att kika nÀrmare pÄ Sveriges radio, och specifikt pÄ programmet P1 Debatt.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur svenskÀmnet pÄ IB-programmet regleras i styrdokumenten, hur styrdokumenten kan omsÀttas till undervisningspraktik samt vilka fördelar och nackdelar lÀrare som undervisar i bÄde IB-svenskan och de nationella svenskkurserna Svenska A och Svenska B upplever med IB-svenskan. Fallstudiens metoder Àr en hermeneutisk styrdokumentsanalys av IB-svenskans styrdokument i relation till kursplanen för Svenska B, en halvstrukturerad observation av en lektion i IB-svenska och halvstrukturerade intervjuer med de tvÄ lÀrare som undervisar i IB-svenska pÄ den undersökta gymnasieskolan. Som analysverktyg nyttjas ramfaktor- samt frirumsmodellen. De slutsatser som kan dras utifrÄn fallstudien Àr att de yttre ramarna för IB-svenskan i form av styrdokumenten Àr snÀvare Àn för kursen Svenska B. Kursplanen, betygssystemet, ?Prescribed Book List?, den tillgÀngliga tiden, elevunderlaget och gruppstorleken utgör alla ramfaktorer som inskrÀnker lÀrarnas frirum, bÄde det upplevda och reella, i utformningen av och undervisningen i IB-svenska.

I kommunen X skolplan stÄr det skrivet att VÀgledande samspel Àr ett arbetsverktyg för ökad mÄluppfyllelse bland eleverna. VÀgledande samspel Àr ett program vars mÄl Àr att öka lÀrarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur lÀrare och rektorer pÄ tvÄ F-6 skolor upplevde VÀgledande samspel. Via Ätta kvalitativa intervjuer har vi fÄtt svar pÄ hur lÀrarna och rektorerna upplever VÀgledande samspel, hur VÀgledande samspel kan tillÀmpas under skoldagen och vilka begrÀnsningar som upplevs med VÀgledande samspel. Respondenterna Àr alla positivt instÀllda till VÀgledande samspel.

Vid SCA Packaging i Munksund fördes diskussioner med olika företag om att bygga en ny biorening. Munksundsfabriken Àr ett sulfatpappersbruk som tillverkar ca 360000 Ärston liner dÀr ca 30% Àr vitt papper och resten brunt papper. Pappersbruken har ca 300 st anstÀllda och ligger vid PiteÀlvens mynning. Detta examensarbete handlar om hur man ska dosera mÀngden nÀrsalter nÀr inkommande processavloppsvatten till bioreningen varierar i form av COD och flöde. Vitsen med en styrning pÄ mÀngden nÀrsalter Àr att man vill minimera kemikalieförbrukning och utslÀpp av nÀrsalter till recipient samt maximera COD-reduktion och tillgÀnglighet.

Denna kvalitativa utbildningssociologiska studie Àmnar till att skapa en inblick i likheter eller olikheter i aspekter som ligger bakom elevens val av gymnasieprogram, utifrÄn elevernas egna berÀttelser om framtid och instÀllning till vidare studier pÄ Högskola eller Universitet. Genom kvalitativa intervjuer som spelades in i en urvalsgrupp om fem stycken elever pÄ varje program i det tredje och sista Äret pÄ gymnasiet visar studien bland annat pÄ att elever som valt att studera pÄ det Naturvetenskapliga programmet motiverar sitt gymnasieval utifrÄn att de vill lÀsa ett program som underlÀttar för vidarestudier direkt efter studenten, medan elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet motiverar sitt val med att de bland annat vill skapa sig en yrkesidentitet efter studenten och att de vill ha mycket praktik, kul och roligt under studietiden. Gymnasievalet tyder pÄ en medvetenhet hos samtliga elever utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och utbildningskapital frÄn tidigare studier. Nio av tio elever totalt ger uttryck för att de nÄgon gÄng i framtiden kommer att studera vidare pÄ Högskola eller Universitet. Elever frÄn det Naturvetenskapliga programmet kommer frÄn mer studievana hem dÀr minst en av förÀldrarna har en examen frÄn Högskola eller Universitet.

Killingen is an area situated on an island called Resarö in the municipality of Vaxholm. The areais covered with forests with a varied topography and a mosaic of environments. The municipalitywants to keep the area unexploited, for recreational purposes but what are the natural values inthe forests? The survey concluded that a mosaic of nature types had high values and could behosts for vulnerable species.As part of the study, measures that will improve the quality of the paths and bathing areas for thelocal population was proposed as well as means to heighten or preserve the natural values in thearea..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers fysiska hÀlsa genom tre olika fysiktester. Undersökningen genomförs pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, HI- och IT-programmen pÄ en skola för att jÀmföra resultaten. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur eleverna sjÀlva uppfattar sin hÀlsa. FrÄgestÀllningar:Hur skiljer sig elevers fysiska hÀlsa nÀr det gÀller kondition, uthÄllighet och spÀnst?Hur upplever eleverna sin fysiska hÀlsa?Hur ser elevernas kost- och motionsvanor ut? MetodVi har gjort en kvantitativ undersökning. Vi genomförde en enkÀtundersökning bland elever frÄn de olika programmen, HI-programmet och IT-programmet.

Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De sjÀlvstÀndiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet Àr förÀnderligt och stadens myller och mÄngfald tillÄts ta plats.  .

Syftet med detta examensarbete var att pÄ uppdrag av SkellefteÄ Kraft AB studera produktionsplanering för regleringsbar vattenkraft och avgöra hur vatten i ett magasin kan vÀrderas. Vidare skulle Àven en applikation skapas för att kunna berÀkna dessa vattenvÀrden. Produktionsplanering för vattenkraft visade sig oftast delas upp i tre nivÄer, i en lÄng-, sÀsong- och korttidsplaneringsdel, dÀr detaljrikedomen i modellbeskrivningarna ökar med minskande tidshorisont. Anledningen till uppdelningen Àr en följd av att bÄde noggrannhet och lÄngsiktighet önskas, tanken Àr dÀrmed att lÄta den högre nivÄn ge den lÀgre en lÄngsiktighet den annars saknat. Möjliga kopplingar mellan nivÄerna diskuterades, dÀr en priskoppling genom vattenvÀrden argumenterades för att vara den bÀsta. DÀrefter studerades metoder för vattenvÀrdeberÀkningar och matematiska villkor för optimal produktion, varvid ett eget program i Matlab kunde skrivas. Programmet berÀknar vattenvÀrden vid en enmagasinmodell utifrÄn tillrinnings- och prisprognoser, dÀr prognoserna tillÄts att delas upp i ett valfritt antal scenarion. Testkörningar av programmet visar att vattenvÀrdena gÄr ned inför en prognostiserad vÄrflod, för att pÄ sÄ vis skapa plats Ät det inkommande vattnet.

UtgÄngspunkten för studien ligger i att, efter 1-1,5 Är efter de avslutat familjeprogrammet De otroliga Ären (the Incredible Years, Webster-Stratton), undersöka och belysa förÀldrars upplevelser och erfarenheter av ? om och hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat tÀnkandet kring den egna förÀldrarollen? hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat deras eget beteende? hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat barnens beteende och ? att anvÀnda sig av programmets metoder pÄ egen hand.UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades tio förÀldrar som deltagit i och avslutat programmet i Familjemottagningen i Majornas, regi under höst- respektive vÄrterminen 200X. Under intervjun fick de Àven fylla i tvÄ strukturerade formulÀr; Eyberg Child behavior Inventory (ECBI), som anvÀnds för att uppskatta tidiga beteendeproblem och för utvÀrdering av behandling, samt ytterligare ett formulÀr som ber förÀldrarna uppskatta vilken nytta de haft av programmets metoder/tekniker i sitt samspel med barnen, nÀr det gÀller att minska deras ?oönskade? beteende. Analysen av intervjuerna och formulÀrsvaren visar att de flesta av förÀldrarnas, och barnens, beteende pÄverkas och förÀndras avsevÀrt efter deltagandet, och att man oftast lyckas bevara effekterna och de nya beteendemönstren.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare och elever anser att lÀrare inom det estetiska programmet pÄ tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn uppfyller styrdokumentens strÀvansmÄl och krav pÄ elevers inflytande över planering, utvÀrdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna sjÀlva upplever att de fÄr ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att fÄ pÄverka hur deras skolgÄng ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvÀrdering av undervisning sker pÄ lÀrarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna fÄr bekrÀfta att lÀrarens planering Àr bra, Àn att de sjÀlva fÄr pÄverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som gÄr pÄ individuella programmets (IV) sjÀlvvÀrderingar och att redogöra för hur sjÀlvbilden ser ut hos de elever som gÄtt vidare frÄn individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkÀter med slutna frÄgor. DÄ vi har anvÀnt oss av tvÄ urvalsgrupper Àr utformningen pÄ respektive frÄgoformulÀr lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. EnkÀt 1 som vÀnder sig till elever pÄ IV innehÄller totalt 20 frÄgor och enkÀt 2 som vÀnder sig till de elever som gÄtt vidare till ett annat gymnasieprogram innehÄller totalt 25 frÄgor. Vad det gÀller enkÀt 1 hade vi hoppats pÄ 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelÀmna 2 pÄ grund av att frÄgorna inte hade besvarats korrekt.