En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens grÀnssnitt mot mÀnniskan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebÀr att tömningsoperationen idag mÄste utföras av anvÀndaren med hjÀlp av en separat produkt som med hjÀlp av luft samlar restprodukterna i en pÄse.Examensarbetet genomfördes pÄ Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

Syfte: Detta examensarbete syftar till att fÄ kunskap om vad som kan bidra till ökad delaktighet för en elev mottagen i gymnasiesÀrskolan som lÀser individinkluderat inom ett nationellt program. UtifrÄn syftet har jag stÀllt frÄgestÀllningar som berör begreppet delaktighet ur olika synvinklar samt Àven hur de organiserar den vardagliga verksamheten kring eleven. Jag har Àven tittat pÄ om det gÄr att se nÄgra skillnader pÄ elevens delaktighet mellan gymnasiesÀrskolan och det nationella programmet?Teori: FÀltstudien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se i vilka sammanhang som delaktighet uppstÄr för en inkluderad sÀrskoleelev pÄ ett nationellt program inom gymnasieskolan. FÀltstudiens forskningsintresse kan dÄ beskrivas i termer av att beskriva, tolka och förstÄ hur delaktighet visar sig för eleven.Metod: Vad gÀller metod och insamling av data sÄ har inspiration hÀmtats frÄn etnografin dÄ studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod Àr deltagande observationer samt intervjuer med lÀrare och elev.Resultat: Resultatet visar att personliga egenskaper och sociala förmÄgor har stor betydelse för hur eleven upplever sig delaktig pÄ det nationella programmet.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativ intervjumetod undersöka hur 8 medarbetare upplevt deltagandet av ett hÀlsoprogram i relation till hur de upplever sin hÀlsosituation idag. FrÄgestÀllningar som undersökningen bygger pÄ Àr (i) Hur upplevde medarbetarna sin hÀlsosituation innan programdeltagandet? (ii) Hur upplevde medarbetarna programdeltagandet? (iii) Hur upplever medarbetaren sin hÀlsosituation idag i relation till programdeltagandet? Av resultatet framgÄr det att alla medarbetarna kÀnde behov av att förbÀttra sin hÀlsosituation innan de pÄbörjade programmet. De upplevde hÀlsoprofilbedömningen som bra för att nÄgon lyssnade pÄ deras hÀlsosituation. GenomgÄende var det motiverande att skriva kontrakt och sÀtta upp mÄl för att förbÀttra sin hÀlsa genom att gÄ pÄ en erbjuden aktivitet i 6 mÄnader.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad som bidragit till fyra elevers övergÄng frÄn ett individuellt program pÄ gymnasiet till ett nationellt. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod dÀr fyra elever i Äldern 16-19 Är har intervjuats. VÄrt intresse fÄngades under en praktikperiod pÄ en skola dÀr mÄnga av eleverna pÄ IV lÀste upp betygen och sökte in pÄ ett nationellt program. Detta hör enligt Skolverket inte till vanligheterna. Det gemensamma för de intervjuade eleverna Àr att en inre motivation och ett mÄl spelar en viktig roll för att komma vidare med sina studier..

Syfte:              Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt granska utformning av svenska barnprogram som har mÄlet att vara lÀrande, för att se pÄ vilket sÀtt man skapar mening och vilka strategier man anvÀnder för att göra programmen intressanta. MÄlet Àr att identifiera olika metoder och reflektera över pÄ vilket sÀtt metoderna förmedlar programmens budskap. Metod:           Vi har utfört en kvalitativ analys av tre olika barnprogram utifrÄn filmteori och semiotik.Resultat:           Vi har kommit fram till att olika program anvÀnder skilda metoder för att förmedla sitt budskap. Metoderna skiljer sig Ät beroende pÄ vilken mÄlgrupp man riktar sig, vad man har för intentioner med programmet och vad programmet handlar om.  .

I takt med den ökande globaliseringen blir det allt viktigare för organisationer att aktivt arbeta för att sÀkerstÀlla sin kompetensförsörjning. Det rÄder en brist pÄ fÀrdiga chefer och organisationer behöver dÀrför se över sin interna chefsförsörjning. Med anledning av detta har vi, med hjÀlp av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, genomfört en fallstudie av SkellefteÄ kommuns interna chefsaspirantprogram med fokus pÄ deltagarnas upplevelser av programmet och hur programmet fungerat som strategiskt verktyg i syfte att skapa fÀrdiga chefer. Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk ansats och har en kvalitativ design i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att vilja Àr nyckeln för att medarbetare ska kunna axla rollen som chef.

Koksverksgas har en carcinogen verkan och det Àr pga. sitt innehÄll av Polyaromatiska kolvÀten (PAH=PolycyclicAromaticHydrocarbons) dÀrför viktigt att begrÀnsa exponeringenför individen. Syftet med undersökningen Àr biologisk monitorering av exponering för PAH hos koksverksanstÀllda samt att ge personlig Äterkoppling. Resultaten ger de anstÀllda en möjlighet att pÄverka sin egen exponering, risk och dÀrigenom Àven minska den oro som framkallas i denna arbetsmiljö. Den valda undersökningsgruppen arbetar vid Koksverket SSAB i LuleÄ.

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen pÄ arbetsmarknaden. Vi har anvÀnt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har lÀst pÄ Beteendevetenskapliga programmet och pÄ Programmet för VÀlfÀrdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fÄnga deras vÀg ut pÄ arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjÀlp av teorier om flexibilitet, sociala roller och kÀnslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvÄrar etableringen pÄ arbetsmarknaden, dÄ arbetsgivarna har svÄrt att veta vad utbildningarna innebÀr.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Att underhĂ„lla ett stort system som redan Ă€r ute hos produktanvĂ€ndaren stĂ€ller krav pĂ„ utvecklarna, bĂ„de i anpassningsförmĂ„ga och att snabbt hitta lösningar pĂ„ funna problem. HĂ€r gĂ€ller det rapporteringssystemet Paid som anvĂ€nds av det norska företaget Gramo. För att hitta nya lösningar och förbĂ€ttringar sĂ„ fick jag i uppdrag att gĂ„ igenom Paid systemet. Med fokus pĂ„ funktioner som anvĂ€nds vid import och matchning mot databasen.Programmet har tidigare inte givit tillrĂ€ckligt bra rapporter pĂ„ vilka fel som uppstĂ„tt och var de intrĂ€ffat. Även hanteringen av fel har inte varit tillfredsstĂ€llande dĂ„ programmet tidigare avbrutit hela processen och inte kunnat hantera fel separat.

Vilket ansvar tillskrivs mÀnniskor som bor pÄ landsbygden att lösa de problem som finns dÀr? Det Àr den frÄgestÀllning som stÄr i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet Àr att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare Àn att studera frÄgan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frÄgestÀllningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus pÄ hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sÀtta in den nuvarande situationen pÄ landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hÀnvisa mÀnniskor pÄ landsbygden till specifika subjektspositioner dÀr de ges ett visst handlingsutrymme att pÄverka sin situation.

Fiskodling har visat sig pÄverka den biologiska mÄngfalden negativt, bl. a genom ökad nÀringsbelastning och Àndrad genetisk uppsÀttning genom att man avlat den odlade fisken pÄ andra egenskaper Àn vad som Àr fördelaktigt i det vilda. Syftet med denna studie var att undersöka vilken pÄverkan inplanterad fisk har pÄ invertebratfaunan och dÀrigenom den biologiska mÄngfalden. Studien Àr utförd pÄ HökensÄsomrÄdet i VÀstra Götalands lÀn dÀr det finns ett 20-tal sjöar som ingÄr i en sportfiskeverksamhet. I studien ingÄr sju stycken sjöar; fyra som Ärligen inplanteras med fisk och tre icke-inplanterade.

Kommunikation och tillgÀnglighet som mÄlMitt program bestÄr av fem hus,630 kv var,studentsbostÀder 541 kv och ett kontors komplex,komplexet Àr i samma byggnad som t-bana hus. Alla hus Àr pÄ parken, pÄ grund av ljusförhÄllande,eftersom programmet Àr orienterad mot söder.För att komma till bostÀder gÄr man genom trappor,det finns fem nya trappor frÄn gatan till bostÀderna som har som funktion,förutom att nÄ bostÀder,att göra möjligt till alla grannar att gÄ till parken frÄn gatan sjÀlv.Programmet har ocksÄ för mÄl att skapa ett mera dynamiskt urban liv med sitt multifunktionella grannskap,vÀl dimensionerad hus och anslutna ytor,varierande boende av alla Äldrar,och utveckla ett mera aktiv förhÄllande till parken och med de nya bosÀttare.

Studiens syfte Àr att undersöka hur vÀgen till Individuella programmet (IV-programmet) har sett ut för sju ungdomar och vad de har haft för upplevelser av sin tidigare skolgÄng. Vi ville Àven fÄ en förstÄelse för hur ungdomarna anser att de har blivit bemötta i skolan. Studiens frÄgestÀllningar Àr; Hur berÀttar ungdomarna om sig sjÀlva och sin skolgÄng, vad har ungdomarna haft för förvÀntningar pÄ sig sjÀlva och sina studieresultat under sin skolgÄng samt hur beskriver ungdomarna kontakter med skolpersonal?Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med sju ungdomar pÄ ett IV-program utanför Göteborg. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebÀr att vi anvÀnde oss av en intervjuguide men kunde frÄngÄ denna dÄ det behövdes.

Sedan 2003 har alla kvinnor som Àr intagna pÄ kriminalvÄrdanstalten Sagsjön erbjudits deltagande i ett frigivningsprogram. Det Àr ett informations- och motivationsprogram som gÄr ut pÄ att tvÄ frivÄrdsinspektörer (som Àr ledare för programmet) Äker till anstalten en gÄng i mÄnaden och har ett möte med de intagna kring frivÄrdens funktion samt frigivningen och dess förberedelser. Mötet varar i ett par timmar och kvinnorna har dÄ möjlighet att stÀlla frÄgor. Mötet Àr frivilligt och det finns inga regler om att man mÄste delta ett visst antal gÄnger utan kvinnorna gÄr dit sÄ lÀnge de sjÀlva kÀnner att det behövs. Ytterligare en del i frigivningsprogrammets mÄl Àr att informera vÄrdarna om frivÄrdens roll och funktion.Studien syftar huvudsakligen till att undersöka hur de kvinnliga intagna upplever programmet och om det har hjÀlpt dem i deras frigivningsprocess.