Denna studie Àmnar nÄ kunskap om bakomliggande orsaker till elevers val av studie- respektive yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. Studien baseras pÄ intervjuer med Ätta elever frÄn bÄde studie- och yrkesförberedande program. De teoretiska utgÄngspunkter som analysen bygger pÄ Àr Bourdieus begrepp habitus samt Hodkinson & Sparks teori om karriÀrval. Studien visar att det framförallt Àr elevens intresse som styrt gymnasievalet. Vidare kan det urskiljas att familjen haft en viss implicit pÄverkan pÄ eleven, nÀr denne gör sitt gymnasieval.

Syftet med studien Àr att försöka förstÄ hur vi kan lÀra ut, och vad som pÄverkar lÀrandet av praktiska handgrepp vid automationsutbildningen pÄ gymnasieskolans el-program. Följande frÄga stÀlls, vilka uppfattningar om lÀrande har en grupp lÀrare pÄ gymnasieskolans el-program? InlÀrningsteorier har förekommit i alla tider och resultaten vid vÄra gymnasieskolor sÀgs bli sÀmre och sÀmre. Varför dÄ? Beror det pÄ undervisningen, eller kan det vara sÄ att eleverna har tappat stinget? Min förhoppning var att hitta en lÀmplig inlÀrningsmetod att anvÀnda vid praktisk utbildning vid elprogrammet. Studien Àr kvalitativ i sin utformning med en fokusgruppsundersökning i ett lÀrarlag som bas och en litteraturstudie som komplement och bekrÀftelse till undersökningen. Slutligen diskuteras resultatet som pekar pÄ anpassning av undervisning till gruppen snarare Àn att anvÀnda sig av en speciell metod..

Syfte ? Att skapa en djupare förstÄelse för det psykologiska kontraktet mellan trainee och organisation.Metod ? Kvalitativ fallstudie med induktiv ansats dÀr semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in empirisk data. Analys av data genom innehÄllsanalys.Resultat ? Ett antal teman som kan bidra med en djupare förstÄelse för det psykologiska kontraktet mellan organisation och trainee identifierades. Identifierade teman som organisation och trainee har förvÀntningar inom under pÄgÄende program; Eget ansvar, Utveckling, Stöd, Engagemang och Leverans.

A geographical position and its social, cultural and political context as well as climate and specific physical characteristics define the scope for a landscape design project. This has become clearer for us in our master project where we have made a Design Program for the outdoor environment of Wollo University in Dessie, Ethiopia and analysed and reflected on the work and process. The aim for the project has been to design an attractive and functional outdoor environment for the Campus, based on the inventories and the needs and wishes of clients and users. But, the aim has also been for us as landscape architect students to gain a greater knowledge about landscape architecture and the design process by position ourselves outside our usual context. The method has been open and seeking where the site, literature studies, dialogues with people and our own experiences from the field study in Ethiopia has influenced the work. Wollo University is situated 400 kilometers north of Addis Ababa, in a mountainous landscape. It faces problems of heavy rainfall during the summer, soil erosion, a lack of essential facilities, and is still a construction site with empty spaces in-between buildings and infrastructure.

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer pÄ yrkes- respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika orter ser pÄ sin framtid. VÄra forskningsfrÄgor löd: Vilken syn pÄ framtiden har gymnasietjejer pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader gÄr att skönja i den syn pÄ framtiden som tjejer pÄ studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstÄ dessa eventuella skillnader? Svaret pÄ forskningsfrÄgorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för Àmnet. HÀr har frÀmst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det frÀmst finns skillnader mellan programmen och att det gÄr att förstÄ de hÀr tjejernas olika syn pÄ framtiden genom att titta pÄ deras bakgrund.

Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete var att undersöka hur fyra sÄnglÀrare frÄn tre olika gymnasieskolors estetiska program, inriktning musik, resonerar kring bedömning i kursen SÄng 2. Vidare önskade jag ta reda pÄ om de olika lÀrarna har överensstÀmmande uppfattningar om vad som Àr viktigt att lÀra sig i det centrala innehÄllet i kursen och om de anvÀnder sig av liknande pedagogiska aktiviteter för lÀrande. Jag ville ocksÄ undersöka om de har ett gemensamt sÄnglÀrarsprÄk, i termer och begrepp, dÄ de talar om bedömning och musikaliska prestationer. Den teoretiska ansatsen utgick frÄn John Deweys utbildningsfilosofiska idéer och som metod anvÀndes en halvstrukturerad fokusgruppsintervju. I studiens resultat framkom att gymnasiesÄnglÀrarna önskar tydliggöra innebörden i kunskapskraven tillsammans med bÄde kollegor och elever och dÀrmed utveckla ett gemensamt professionellt sprÄk för termer i sÄngundervisning, samt sÀkerstÀlla likvÀrdig bedömning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program arbetar med bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt hur dessa lÀrare arbetar för att eleverna ska kunna synliggöra sina kunskaper. Studien baseras pÄ sju halvstrukturerade intervjuer med lÀrare som undervisar i svenska pÄ gymnasiesÀrskolan.  Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för att skaffa underlag för  kunskapsbedömning. Samtal, observationer och dokumentation Àr nÄgra exempel. LÀrarna arbetar tÀtt ihop med eleverna och ger konkret, tÀt Äterkoppling för att synliggöra kunskapsutvecklingen bÄde för eleven och sig sjÀlva. Eleverna behöver mycket stöttning och repetition för att utveckla kunskaper och sjÀlvstÀndighet i arbetet.

The purpose of this study is to analyze how customer oriented businesses can use loyalty programs to create loyalty and how loyalty can be increased. We have in this study chosen to refer loyalty program to the loyalty program that belong to the company Jula AB. Our study is written in a qualitative method. In our method, we chose to interview people in Jula organization to get a business perspective to our study. We have also chosen to assemble a focus group of Jula-club members to also get a customer perspective on the subject.

Abstrakt HÄllö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsÀrskolans Äk 6-10 och gymnasiesÀrskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsÀrskolan Äk 6-10 samt gymnasiesÀrskolans nationella program, dÀr eleverna har intellektuella funktionsnedsÀttningar. Jag har valt en kvalitativ ansats dÀr jag anvÀnt intervju som metod för att dÀrigenom erhÄllit kunskap om frÄgestÀllningen. Resultatet visar att det Àr specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de anvÀnder sig av bÄde praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. InnehÄllet i undervisningen Àr relativt lika pÄ de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende pÄ skola Undervisningen kan bÄde frambringa svÄrigheter samt möjligheter vilket fÄr konsekvenser för eleverna.

Mitt uppdrag har bestÄtt av att undersöka möjligheterna till att utforma en ny generations gÀstsÀng pÄ uppdrag av Stram AB. Uppdraget kom i första hand att handla om att göra sÀngen mer attraktiv för kunden samt undersöka möjligheterna till att göra sÀngen mindre i frakten, eftersom detta skulle kunna innebÀra en ökad vinst för Stram AB. Den huvudsakliga faktorn till uppdragets uppkomst var att sÀngen sett likadan ut i 50Är och man vill nu undersöka om det Àr möjligt att förnya den. I det hÀr arbetet ingÄr förstudier i form av analyser och undersökningar, idégenerering och dÄ framförallt mot dem koncept som kom att vidareutvecklas. HÀr kommer Àven diskussioner kring den fÀrdiga produkten finnas.

Detta arbete tar upp olika överföringstekniker för att uppdatera ett program pÄ en mÄlmiljö. De tre överföringstekniker som analyseras Àr moduluppdelning, patchning och komprimering. En litteraturstudie har genomförts för att ta fram för- och nackdelar med de olika teknikerna och för att beskriva hur de fungerar. En praktisk applicering av överföringsteknikerna har Àven gjorts pÄ ett specifikt PLC-system för att se vad dessa kan göra för uppdateringstiden i denna miljö. Resultatet av arbetet visade att moduluppdelning Àr att föredra i de fall dÀr uppdelning av programmet Àr möjlig.

The theses discuss information seeking with a focus on Google and social networks. Students attending the librarian program in Lund have been examined by means of two methods; diaries and information horizons, where they had to solve a specific assignment. The information horizon as a method contributes to getting a structural perspective on the information search process instead of viewing information search as a procedure. Information horizons use social network analysis.The aim of the theses is to investigate the importance of the social network in information search, with a particular focus on Google as a search tool. Our hypothesis is that Google acts as a compensator to the social network when the students search for information and in the educational program.The research indicates that there is no direct correlation between usage of the social network and usage of Google.

AbstractSyftet med denna studie var att undersöka:Om delĂ€garna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning Ă€n andra skogsĂ€gare i Sverige.Hur delĂ€garna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina skogsbruksplaner.Hur entreprenörerna fĂ„r sina uppdrag.Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkĂ€t samt personliga intervjuer.Röjningsfrekvensen i Sverige Ă„r 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen.SkogsvĂ„rdsaktiviteten i Älvdalens socken Ă€r sannolikt högre Ă€n i landet i övrigt.EnkĂ€ten visar att endast cirka 38 procent av delĂ€garna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan nĂ€r beslut skall tas angĂ„ende röjning.Skogsbruksplanerna anvĂ€nds i liten omfattning.Entreprenörerna fĂ„r sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogĂ€garna kontaktar entreprenören.Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend.Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer.

The municipal forests of Sala cover an area of 6 000 hectares, starting in the vicinity of the city and reaching north. At the same time as residents make abundant use of the areas closest to the community for outdoor activities and recreational purposes, the forest is of great economic value and also worth protecting for environmental reasons. These conditions make forestry in periurban woods more complex than conventional forestry, why a good understanding of the needs and demands on the forest and silviculture program is required. The purpose of this study is to depict the usage of the forests owned by the municipality of Sala, to set forth the common view of the silviculture program implemented by the municipality and to chart the expectations the community has on the forests and forestry of the future in the municipality of Sala. The survey part of this paper consists of the interviews of thirteen individuals representing nine interest groups. As expected the views of these individuals varied widely but some results were expressed by more or less all of them.