Detta examensarbete behandlar undervisningsmetoden infÀrgning. InfÀrgning kan beskrivas som en metod att öka intresse, motivation och förstÄelse för kÀrnÀmnen pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram. Rent konkret bestÄr metoden i att man anvÀnder kunskaper och annat som anknyter till elevernas karaktÀrsÀmnen som en del av sin kÀrnÀmnesundervisning. NödvÀndigheten av detta visar litteratur, skolverksutredning samt styrdokument pÄ. Syftet Àr att undersöka huruvida infÀrgning av Àmnet samhÀllskunskap i en klass pÄ ett yrkesförberedande program kan leda till ökat intresse, motivation och förstÄelse för Àmnet.

In motion ?a traffic program for Nacka is the result of a survey of the traffic system and transportation situation in Nacka and suggests possible development opportunities. A new traffic strategy will be developed in the municipality of Nacka the coming years, which is the reason for this study: to map the current situation, identify strengths and weaknesses, needs and opportunities. This program suggests possible development opportunities and gives an historical overview of the transportation system, the current situation and an analysis of different transportation modes. A mapping of other municipalities? traffic strategies or programs have been done and included into the program as well as a prognosis for the coming years in the municipality.

Mitt examensarbete handlar om arbetsflödet pÄ ett produktionsbolag, jag har anvÀnt Filmtecknarna som ett exempel dÄ jag utförde min praktik dÀr. Jag har valt att arbeta utifrÄn de frÄgor som jag sjÀlv vill ha svar pÄ och försökt att pÄ ett sÄ enkelt men ÀndÄ informativt sÀtt beskriva detta. Med en kvalitativ undersökning och sjÀlv deltagande i ett stort projekt har jag skaffat mig en bra bild av hur en produktion kan gÄ till i reklam/film branschen. Jag har valt att arbeta utifrÄn följande frÄgestÀllningar: - Hur gÄr det till nÀr man tar sig an ett projekt/uppdrag? - Vem bestÀmmer vad som skall göras? - Vem bestÀmmer vem som skall göra vad och i hur stora team arbetar man? - Vem bestÀmmer stilen pÄ produkten som skall levereras? - Hur lÀgger man upp budgeten för ett visst projekt? - Vilka program kommer frÀmst att anvÀndas? - Vem bestÀmmer nÀr det Àr klart? Efter min praktik kan jag dra slutsatsen att det ligger betydligt mycket mer arbete bakom en produktion jÀmfört med vad jag trodde innan jag pÄbörjade min praktik..

The purpose of this study is to examine, from a gender perspective, Utbildningsradions TV-program Hej Litteraturen! in the light of feminist literature studies conducted during the last twenty years. I want to examine if the feminist literature studies have had any impact on contemporary teaching material regarding the question of how much space in time is given to men versus women and which female authors are included in the literary canon. Hej Litteraturen! is a TV program produced in 2010 intended for high school teaching of literature history.   By conducting a content analysis in which I divide the study in a quantitative and a qualitative component, I have investigated how much space and time is given to female writers and how they are presented. My analysis draws on use Yvonne Hirdman?s theory of the gender system.   The result shows that the female authors get 37 percent of the total reference space and 42 percent of the time-space. The program has sought to describe male and female authors equally and gives them weight and relevance to the sections in a similar manner.    In conclusion, Hej Litteraturen! is a tutorial which embraces parts of the criticisms that have existed in historical literature review papers in general and literary history textbooks in particular. Hej Litteraturen! has worked on gender aspects of the program and by picking up contemporary authors as reference points for literary history in the present, the program contributes not only not only in renewing the literary canon, but also in balancing out the dominance of male writers in the history of literature..

Det finns ett stort och konstant behov av sjuksköterskor inom internationellt bistÄndsarbete. Vad en sjuksköterska gör vid uppdrag skiljer sig frÄn det svenska omvÄrdnadsarbetet. Arbetet innebÀr mycket glÀdje av att göra gott men samtidigt mÄnga tragiska upplevelser. Den hÀr studien var empiriskt förankrad med syfte att beskriva sjuksköterskors emotionella upplevelser vid internationellt bistÄndsarbete för LÀkare Utan GrÀnser. Det empiriska materialet bestod av bloggar, reseberÀttelser och intervjuer som analyserades och presenterades under kategorierna före, under och efter uppdrag.

I denna tolkande studie undersöks samhÀllskunskapslÀrares förstÄelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag pÄ gymnasieskolan. Styrdokumenten sÄsom skollag, lÀroplaner och kursplaner i samhÀllskunskap ÄlÀgger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsÀttas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgÄngspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angÄende tolkningar hur detta uppdrag kan omsÀttas. Detta material och skolans styrdokument sammanvÀvs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder pÄ att de fem intervjuade samhÀllskunskapslÀrarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och vÀrdegrundarbete i termer av organisationsproblematik.

Vi som arbetar i skolan har ett demokratiskt uppdrag; vi ska förmedla demokratiska grundprinciper och i demokratins anda ska sĂ„lunda eleverna fĂ„ vara med och pĂ„verka sin studiekontext med allt vad den innebĂ€r i form av miljö och utbildningsinnehĂ„ll. I skolan handlar det om att eleverna ska fĂ„ utöva inflytande pĂ„ sin skolas fysiska miljö men ocksĂ„ sin utbildning och sitt lĂ€rande. En litterĂ€r studie har gjorts för att fĂ„ vetskap om vad som stĂ„r att lĂ€sa i bland annat styrdokument och forskning om elevinflytande. Att lĂ„ta eleverna vara med och pĂ„verka sin skolgĂ„ng Ă€r en sjĂ€lvklarhet vilken regleras i skollag, skolförordning och lĂ€roplan. Även i de kommunala och de lokala styrdokumenten regleras elevinflytande.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ vilka faktorer som pÄverkar modersmÄlslÀrares möjligheter att genomföra sitt uppdrag i förskoleverksamhet. I studien utgick vi frÄn tre modersmÄlslÀrares samt deras rektors perspektiv i en kommun i norra Sverige. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och syfte har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av intervjuerna visade att det finns nÄgra faktorer som starkt pÄverkar modersmÄlslÀrarnas möjligheter att genomföra sitt uppdrag och som kan verka hÀmmande pÄ elevernas lÀrande. De faktorerna var bristande kunskap och förstÄelse hos personalen i förskolan kring modersmÄlslÀrares uppdrag, bristande interkulturell kompetens, lÀrmiljön-lokalproblem, interaktion och kommunikation mellan modersmÄlslÀrare och förskolans personal samt en eventuellt bristande ekonomi.

There are many factors in a building project that has to collaborate with one another in order to reach the desired end result, how you work with moisture issues in timber is a very important one. While constructing Varbergs Hospital, the building company Skanska came in contact with the issue of extra high demands on the moisture content in timber. What they requested from us was a moisture program in which you clearly could follow the routines regarding work with moisture in timber. The aim is to use this program as a help during the work, in order to achieve a good result.We have developed this study in addition to the moisture program. The aim is that this study will give you a deeper understanding of the important factors to consider.

In year 2000 the Swedish Public Service television started a new series of programmes named Mediemagasinet. The purpose was to expose the work of journalism through the eyes of a journalist. The programme showed different types of tasks and problems that have to do with journalistic reporting. The form of Mediemagasinet wasn?t anything new but the content was presented as the very first of its kind.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som frÀmst aktualiseras vid skadestÄndstalan nÀr bÄda bolagsorganen pÄ nÄgot sÀtt varit inblandade. ABL uppstÀller en ansvarsfördelning som anger att styrelsen Àr ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har Àven till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhÄllande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsomrÄden framgÄr av 8 kap 4 § ABL. Revisorn dÀremot, som Àr ett oberoende organ i förhÄllande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

SammanfattningDet hÀr examensarbetet handlar om Àmnet samhÀllskunskap, demokratibegreppet och dÀrtill kommer vi Àven att undersöka hur gymnasielÀrare arbetar med samhÀlls- och vÀrdegrundsfrÄgor.Under vÄr utbildning pÄ lÀrarprogrammet med inriktning samhÀllskunskap har vi lÀst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ?Ung i demokratin? upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sÄdan ligger mellan elever pÄ studie-, och yrkesförberedande program, dÀr den senare gruppen har nÄgot större demokratisk kompetens. Detta vÀckte en nyfikenhet hos oss för att ta reda pÄ om orsakerna till detta kan spÄras till lÀrarnas sÀtt att undervisa i demokrati och vÀrdegrundsfrÄgor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare pÄ ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/vÀrdegrunden.

The papers purpose is to examine how the Botkyrka and Huddinge municipalities implement their juvenile law offenders' programs. The paper briefly and concisely outlines the history of juvenile offenders and the social services programs dealing with them. We focus on how two municipalities?, Huddinge and Botkyrka, implement these programs. The municipalities belong to the same judicial district,?Södertörns tingsrÀtt?.