Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition.

Övergången till arbetslivet kan vara komplex och besvärlig för individer med intellektuell funktionsnedsättning som lämnar gymnasiesärskolan. För att underlätta övergången har gymnasiesärskolan ett ansvar att förbereda eleven inför etableringen på arbetsmarknaden, vilket främst sker genom praktik. Syftet med detta examensarbete är att analysera och beskriva betydelsen av praktik utifrån ett elevperspektiv. Studien bygger på intervjuer med nio elever från olika gymnasiesärskolor i södra Sverige. Empirin har analyserats utifrån teorin Känsla av sammanhang (KASAM), begreppet handlingshorisont, samt Frank Parsons vägledningsmodell som förklarar vad som behövs för att göra välgrundade studie- och yrkesval.

Verksamheter som bedriver effektivt Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) har visats ha friskare ochnöjdare arbetstagare, bättre anseende, och större monetära framgångar, än verksamheter som inte gördet. Det saknas emellertid förståelse för vilka arbets- eller förhållningssätt som bidrar eller leder till attvissa verksamheter lyckas bedriva SAM effektivt. Hitintills har fallstudier fokuserat på hur SAM bedrivsi sin helhet eller på vilka brister som finns, oavsett om företaget bedriver SAM effektivt eller inte. Kortsagt saknas relevant underlag. I detta arbete studeras en verksamhet inom äldrevården (ett yrke medöverlag bristande arbetsmiljö och stort behov av effektivt SAM) som bedriver effektivt SAM, i syfte attförstå hur och varför de har lyckats.

Fåtalet studier beskriver vårdpersonal som patientgrupp. Inga studier är funna som skildrar ambulanspersonals erfarenheter av att vårdas inom det egna yrkesområdet. Därför genomfördes en kvalitativ studie med sju informanter för att besvara frågan: Hur kan ambulanspersonal uppleva att vara patient i ambulanssjukvården? I resultatet beskriver informanterna två roller när de drabbas av akut sjukdom eller skada: en patientroll och en patientroll där yrkesrollen har inflytande. Patienter med yrkeserfarenhet inom ambulanssjukvård fortsätter tänka som vårdare och har därför svårt att komma in i patientrollen.

En studie av en arbetsplats som påverkas av många olika faktorer, där jag valt att fördjupa mig i hur vardagen ser ut för djurskötare. Studien går ut på att studera hur grisskötarens vardag påverkas av arbetsmiljön. Påverkas djurskötarens välmående av att inte kunna påverka hur dagen ser ut i och med alla händelser som ligger utanför den egna kontrollen eller är det en naturlig del i och med valet av yrke? Studien är gjord via en enkät utgiven i en grupp bestående grisskötare och förmän i grisbesättningar, som finns på Facebook. Resultatet är analyserat med hjälp av SPSS.

Kunskap gällande barn och ungdomar som har olika funktionsnedsättningar är underutvecklad både i skolsituationen och i det sociala arbetet. Därmed är syftet med studien att studera hur kunskapsläget ser ut bland kuratorer respektive lärare som arbetar i särskilda klasser för elever som har Asperger syndrom. Vidare syftar studien till att granska vilka riktlinjer som finns uppsatta för kuratorer och lärare som möter ungdomar med särskilda behov samt hur ett professionellt bemötande beskrivs och tillämpas i praktiken. En kvalitativ metod har använts och studien omfattar sju intervjuer med kuratorer och lärare från två olika särskilda gymnasier. Resultatet visar att skolpersonalen lägger ett stort fokus på bemötandet av dessa elever och detta är en central del i det sociala arbetet med eleverna.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

En revisor måste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingår flera moment där det kan tänkas att olika egenskaper behövs, på samma sätt som det är bevisat att män och kvinnor har olika egenskaper. Vårt syfte med denna uppsats är därmed att undersöka om könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vårt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgång, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vänner och bekanta.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt hur de hanterar detta. Sju kvinnliga arbetsterapeuter mellan 31-43 år som varit verksamma som arbetsterapeuter minst sex månader och var anställda inom landsting eller kommun intervjuades med ostrukturerade intervjuer. Intervjun inleddes med en övergripande frågeställning där intervjupersonerna ombads att berätta om en arbetsdag där de upplevt stress i arbetet. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier som kan kopplas till arbetsrelaterad stress: ?Att arbetsuppgifter ändras?, ?Att arbetstiden inte räcker till? och ?Att arbetet inte respekteras?.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur män respektive kvinnor framställs i tre svenska mattidningar: Elle Mat & Vin, Buffé samt Allt om Mat. Endast bildmaterial av redaktionell karaktär har undersökts. Detta har utförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalytisk metod, där ett egenkonstruerat kodschema använts för att analysera det valda bildmaterialet.Uppsatsen tar sitt teoretiska avstamp i genusforskning på medier, med böcker av bland andra Linda Fagerström och Maria Nilson, Gunilla Jarlbro samt Kjell Nowak och Gunnar Andrén. Utöver de teorier som framförs av dessa författare har ett antal artiklar och uppsatser som behandlar genus och matlagningsprogram varit till hjälp.Huvudfrågeställning: På vilket sätt framställs kvinnor respektive män i bildmaterialet hos tidningarna Elle Mat & Vin/Buffé/Allt om Mat?Hypoteser:-    Män kommer i framställas i professionella sammanhang i högre grad än kvinnor, där deras yrke har en tydlig koppling till mat och matlagning. -          Kvinnor kommer i större utsträckning än män medverka i form av statist i bild- samt receptreportage.Efter genomförd analys kan uppsatsförfattaren konstatera att tidningarna till viss del reproducerar könsstereotypa bilder av kvinnor och män: kvinnorna som syns i tidningarna är fler än männen till antalet, men de förekommer klart oftare än männen inom kategorin statist i bildreportage..

Arbetets problemformulering tar fasta på att Florida (2002) beskriver vad den kreativa klassen är, hur den arbetar, hur den underhåller sig och hur den skapar nya kreativa mötesplatser. Han talar dock inte så mycket om hur den kreativa klassen reser och turistar. Denna studie kan bidra med kunskap till personer som verkar inom turismbranschen och vill uppfylla de önskningar som människor ur den kreativa klassen har. Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för vad människor som jag bedömer tillhör den så kallade kreativa klassen upplever som meningsfullt i det resande som kan betraktas som turism. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex personer som passade in på Floridas (Ibid.) definition av den kreativa klassen intervjuades.

I en akut situation har det genom alla tider varit patienten som står i centrum för vårdpersonalen. Viktigt att tänka på är att det i skuggan finns flera personer som berörs av situationen trots att de inte har någon fysisk skada, vi tänker på patientens närstående. Syftet med uppsatsen är att beskriva närståendes upplevelser i en akut situation. För att på ett tydligt och beskrivande sätt belysa närståendes upplevelser gjordes en litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar. I resultatet identifierades fyra olika teman: att uppleva ett kaos, att vilja vara nära, att vänta på information och att vilja bli uppmärksammad.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande.

För att kunna främja god folkhälsa och omvårdnad samt utjämna ojämlik hälsa ställer den ökade migrationen med en ökad andel utrikesfödda högre krav på distriktssköterskors och sjuksköterskors kommunikation i vårdmötet.Syfte: Att undersöka vilka strategier distriktssköterskan/sjuksköterskan inom primärvård använde för att överbrygga språkbarriärer samt att undersöka om det fanns något samband mellan dessa strategier och hur sjuksköterskan uppfattade kvaliteten i omvårdnaden.Metod: Jämförande och deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Enkäter sändes ut till sjuksköterskor på vårdcentraler i kommuner med hög andel utrikesfödda. Resultat: De strategier vilka framförallt användes var kroppsspråk samt professionell tolk.  Sjuksköterskorna uppfattade att kvaliteten i omvårdnaden vid språkbarriärer var relativt hög. Medelstarka samband framkom dels mellan uppfattad patientdelaktighet och användande av professionell tolk och dels mellan omvårdnadskvalitet och användande av material för omvårdnadsåtgärder. Signifikanta skillnader gällande omvårdnadskvalitet samt hur sjuksköterskorna uppfattade kvaliteten i kommunikationen framkom. Slutsats: Förutom att sjuksköterskor på ett adekvat sätt använder samt utvecklar olika strategier för att överbrygga språkbarriärer, kan även ett varmt och professionellt bemötande ha betydelse i kommunikationen för att uppnå god omvårdnad samt folkhälsa..

Vårt syfte med denna studie är att undersöka och analysera blivande förskollärares föreställningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrån alla barns förutsättningar i verksamheten utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har använt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. Vår analys har skett utifrån en analysmodell vilken utgår ifrån det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till läroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi använt oss av i vår studie. Resultatet utifrån våra gruppintervjuer visar på att de blivande förskollärarna har en väl förankrad idé som utgår ifrån ett relationellt perspektiv om hur lärare i förskolan skall möta alla barn utifrån dess förutsättningar. Däremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollärarnas föreställningar om vad som sker i praktiken utifrån sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder.Vi har utifrån våra intervjuer med de blivande förskollärarna samt vår analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förståelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrån alla barns förutsättningar i vårt kommande yrke..