Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg anvÀnder personalen vid kommunala HVB (Hem för vÄrd eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda pÄ om personalen anvÀnder makt genom att stÀmpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgÄngspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stÀmplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bÀttre pÄ att socialisera barnen pÄ ett positivt sÀtt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) sprÄket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och vÀrderingar.

Att fÄ ett barn med funktionshinder kan innebÀra mÄnga olika kÀnslor. Situationen för dessaförÀldrar kan vara mycket speciell dÄ de ofta vÄrdar sina barn hemma och pÄ sÄ vis blirexperter bÄde i sitt förÀldraskap, men ocksÄ pÄ omvÄrdnaden som i vanliga fall Àrsjuksköterskan expertkunnande. De har Àven vissa konkreta behov som kan skilja sig frÄnandra förÀldrars. Detta gör att relationen mellan dem och sjuksköterskan Àr speciell och detfinns en balans av givande och tagande som Àr viktig att uppnÄ. Sjuksköterskor styrs av enmÀngd lagar och författningar som bland annat betonar de skyldigheter som de har gentemotmÀnniskor med funktionshinder och deras familjer.

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska frĂ„n Ă„rskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnĂ„ detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjĂ€lp av tidigare etablerade teoretiska modeller för sprĂ„kutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, sprĂ„kliga kontextuella faktorer, sprĂ„klig genre samt sprĂ„kliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa pĂ„ följande frĂ„gor: Vilka förvĂ€ntningar stĂ€ller de nationella proven pĂ„ hur elevens muntliga fĂ€rdighet ska utvecklas frĂ„n Ă„rskurs sex till gymnasiets slut? Hur förhĂ„ller sig proven till teoretiska beskrivningar av sprĂ„kutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation? Undersökningen visar att svenska elever förvĂ€ntas utvecklas frĂ„n dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner.

År 1995 trĂ€dde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbĂ€ttra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhĂ€llet. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstĂ„tt i den somatiska vĂ„rden av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hĂ€lsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvĂ„rdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, dĂ„ hon lyfter fram interaktionen mellan vĂ„rdpersonal och patient.

Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka vilka förÀldraförmÄgor och andra faktorer som familjerÀttssekreterare anser Àr sÀrskilt viktiga hos adoptivförÀldrar vid internationella adoptioner. Syftet Àr Àven att undersöka vad familjerÀttssekreterare har för syn pÄ sitt beslutfattande vid adoptionsutredningar.FrÄgestÀllningarna med utgÄngspunkt frÄn syftet: Vilka faktorer tycker familjerÀttssekreterare Àr viktiga dÄ det gÀller förÀldraskap i allmÀnhet och i synnerhet hos adoptivförÀldrar? Vilka levnadsförhÄllanden anser familjerÀttssekreterare vara sÀrskilt viktiga hos adoptivförÀldrar? Vilka skÀl kan ligga till grund för ett avslag pÄ en adoptionsansökan enligt familjerÀttsekreterarna? Hur ser familjerÀttssekreterarna pÄ sina egna vÀrderingar och ansvar vid beslutsfattandet? Hur förhÄller sig de faktorer som familjerÀttsekreterare tycker Àr viktiga för adoptivförÀldrar till anknytningsteorin? Den metodologiska ansatsen har varit kvalitativ med intervjuer. Sju familjerÀttssekreterare intervjuades utifrÄn av oss skriven intervjuguide. Deras svar analyseras sedan utifrÄn en modifierad variant av EPP-metoden vars syfte Àr att besvara frÄgan hur nÄgot Àr och hur det sker.

FöretagshÀlsovÄrden har en unik möjlighet till multidisciplinÀrt omhÀndertagande liksom goda samordningsmöjlighet tack vare en nÀra relation till bÄde arbetsgivare och arbetstagare. Men - görs rÀtt saker? Och görs de i rÀtt tid?PREVIA har sedan 2002 02 ett principdokument för rehabilitering ?RehabvÀgen - ett arbetssÀtt för tidig rehabilitering?. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rehabiliteringsprogrammet fungerat. Hur mÄnga ÄtergÄr i arbetet efter rehabilitering? Vilka Àr de vanligaste diagnoserna? Hur Àr prognosen för de olika diagnoserna med avseende pÄ ÄtergÄng i arbetet? Hur har patienterna upplevt rehabiliteringsprocessen?JournalgenomgÄng av 82 personer aktuella hos PREVIA HÀrnösand/Sundsvall under perioden 020601 - 040331 visade att den vanligaste diagnosen för sjukskrivning var stressrelaterad utmattning vilket utgjorde 51 % av alla.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska arbeta med att frÀmja liv och Àven att hjÀlpa till pÄ bÀsta sÀtt för de mÀnniskor dÀr livet tar slut. Alla mÀnniskor skall ges rÀtt till att fÄ bestÀmma över sitt eget liv, fÄ bÀsta möjliga vÄrd och fÄ dö under vÀrdiga former. Döden Àr en del av livets villkor. Palliativ vÄrd syftar till att förebygga och minska lidandet, och det övergripande mÄlet Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. I sjuksköterskans Äligganden ingÄr att lindra lidande.

Sammanfattning Detta examensarbete har till syfte att försöka ge dig som lÀsare en ökad förstÄelse för vad som pÄverkar vÀgledares val av arbetsmetoder i mötet med de vÀgledningssökande samt ge en djupare insikt i hur vÀgledarna reflekterar kring dessa val. Det Àr vÀgledarnas egna perspektiv och uppfattningar vid val och resonemang kring arbetsmetoder som Àr i fokus för studien. Arbetet har genomförts vid VÀgledningscentrum i Göteborg hösten 2009. VÀgledningscentrum i Göteborg Àr en plattformsorganisation dÀr de anstÀllda vÀgledarna har sin utgÄngspunkt. Samtliga av de anstÀllda vÀgledarna har en studie- och yrkesvÀgledarutbildning, med undantag av nÄgra som har en annan utbildningsbakgrund i kombination med yrkeserfarenhet, men dÀr kompetensen bedöms likvÀrdig av organisationen. Med avsikt att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har kvalitativa intervjuer genomförts med sju vÀgledare, samt en person frÄn ledningen av VÀgledningscentrum. De teoretiska ramverk som presenteras i arbetet Àr av betydelse för att analysera det Àmne vi valt att undersöka samt för att kunna förankra det insamlade intervjumaterialet till relevant litteratur, med syfte att försöka besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar. VÀgledarna som intervjuats pÄverkas av en rad faktorer i valet av arbetsmetoder i mötet med den vÀgledningssökande. Resonemanget vid svar pÄ flertalet intervjufrÄgor har vart relativt lika vÀgledarna emellan, medan Äsikterna gÄtt mer isÀr pÄ andra punkter. Att organisationen, VÀgledningscentrum, pÄverkar framkommer tydligt, sÄ som i form av arbetsplanen som vÀgledarna arbetar utifrÄn och den fortbildning som de anstÀllda fÄr ta del av.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka nÀr, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen anvÀnder sig av lÀrplattan i sin verksamhet. För att fÄ syn pÄ det stÀllde vi oss följande frÄgor. Hur resonerar pedagogerna kring anvÀndandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? NÀr, hur och i vilket syfte anvÀnder pedagoger och barn lÀrplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? NÀr vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de tvÄ förskolor i SkÄne som vi har gjort vÄr studie pÄ. VÄr studie bygger pÄ en metodtriangulering, det vill sÀga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förstÄelse för studien.

Empati Àr ett centralt begrepp med mÄnga dimensioner och en central förmÄga i omvÄrdnadsarbetet idag. Inom professionellt vÄrdarbete finns krav som gÀller lyhördhet, kommunikation, omvÄrdnad och förstÄelse. Empati Àr dÀrför en nödvÀndig komponent för professionell hÄllning.Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares uppfattningar om empatibegreppet och hur empatiutvecklande arbete inom OmvÄrdnadsprogrammets vuxenutbildning bedrivs. Vidare avsÄgs Àven att beskriva lÀrares uppfattningar om hur empatiutveckling sker samt vad som underlÀttar eller hindrar detta skeende. TvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes.

Ett gott bemötande Àr viktigt för patientens uppfattning om vÄrden och en viktig del pÄ vÀgenmot vÀlbefinnande. Bemötande Àr ett samspel och ett vÀxelspel mellan sjuksköterska ochpatient som bygger pÄ att sjuksköterskan aktivt trÀder in i patientens livsrum med inlevelseoch kunskap om patientens styrkor och begrÀnsningar bekrÀftar patienten. Detta för attpatienten ska fÄ förbli en unik person. Syftet med denna uppsats var att belysa hursjuksköterskans arbetsmiljö kan utgöra möjligheter respektive hinder för ett gott bemötandeav patienten inom sjukvÄrden. Metoden utgjordes av fokusgruppintervju.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II Àr en ökande folkhÀlsosjukdom dÀr cirka fyra procent av Sveriges befolkning berÀknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II Àr en kronisk sjukdom som kan leda till svÄra komplikationer. DÀrmed Àr det viktigt att personer med sjukdomen fÄr god information om egenvÄrd för att sjÀlva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvÄrden Àr det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvÄrd samt en bra kost. En persons upplevelse Àr aldrig densamma som nÄgon annan person i samma sist.

Inom hÀlso- och sjukvÄrden sker en mÀngd möten mellan personal och mÀnniskor i de mest varierande situationer. Som sjuksköterska ska du enligt lagar och föreskrifter besitta kunskap och förmÄga att utveckla goda relationer till patienter, nÀrstÄende och personal. Detta krÀver ett medvetet och ett professionellt bemötande. Bemötande Àr ett svÄrdefinierat begrepp som innehÄller flera olika aspekter. Syftet med denna begreppsanalys Àr att tydliggöra begreppet bemötande samt belysa sjuksköterskans bemötande i olika vÄrdrelationer.

Bakgrund - Sjuksköterskor och distriktssköterskor har en viktig funktion i det hÀlsofrÀmjande arbetet och dÀrför Àr det viktigt att fÄ veta och ta del av deras erfarenheter om hur de upplever att arbeta med att fÄ patienter till att bli mer fysiskt aktiva.Syfte ? Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att med stöd av FaRŸ och motiverande samtal motivera patienter att öka sin fysiska aktivitet.Metod - Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer som utgick frÄn en frÄgeguide anvÀndes. Data analyserade med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. En sjuksköterska och sju distriktssköterskor ingÄr i studien.Resultat ? Resultatet visas i fyra kategorier och femton underkategorier.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna uppsats Ă€r att beskriva fem chefers vardag samt att diskutera och problematisera denna ur ett hĂ€lsoperspektiv.De frĂ„gestĂ€llningar som behandlas i uppsatsen Ă€r:? Hur beskriver cheferna sin vardag?? Är den vardag som beskrivs förenlig med hĂ€lsa över tiden?MetodFem chefer, tre kvinnor och tvĂ„ mĂ€n, intervjuades under 45-60 minuter om hur det Ă€r att vara chef. UtifrĂ„n ett 24-timmarsperspektiv fick de berĂ€tta om och reflektera kring sin vardag. Intervjuerna, som fördes i samtalsform, hade lĂ„g grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonerna var 30-45 Ă„r gamla (födda under perioden 1960-1975).