Revisoryrket har under senare Är omdiskuterats i samband med skandaler dÀr större amerikanska företag plötsligt gÄtt i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrÄgasatts. DÀrmed finns det ett behov av att Äterskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krÀvs förÀndringar redan pÄ utbildningsnivÄ genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte Àr universitetets primÀra roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund Àr denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet.

LÄngvarig smÀrta Àe en subjektiv förnimmelse och dolt för andra utom den drabbade. Att leva med lÄngvarig smÀrta innebÀr begrÀnsningar för kvinnor som lever med smÀrtan och den pÄverkar livets alla delar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med lÄngvarig smÀrta. Studien Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar som pulicerades mellan Ären 2000 och 2006. Artiklarna Àr analyserade med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli bemött med misstroende, Att familjerelationerna förÀndras,Att tvingas kompromissa och förÀndra och Att söka förklaringar och möta framtiden.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utifrÄn en teoretiskt underbyggd studie av relationen mellan identitetsskapande processer och konflikter analysera den transformativa medlingsmetoden i anslutning till identitetsteori och specifikt undersöka vad Margaret Archers teoribildning kan tillföra förstÄelsen.Hur definieras konflikter, och konflikters mekanismer och möjliga lösning enligt transformativ medling? Hur utvecklas identiteten hos individer och vilken roll har konflikter för mÀnniskors identitetsskapande processer?Vilken förstÄelse och teoretiska underbyggnad finns i den transformativa medlingens metod nÀr det gÀller förstÄelse av mÀnniskors identitetsskapande processer i samband med konfliktupplevelser?En analytisk retroduktion utifrÄn Margaret Archers (2002) teoribildning gÀllande identitetsskapande processer och Goffmans (1955, 1967) teoribildning gÀllande begreppet face, i relation till Transformativ medlings teoribildning av Joseph P. Folger och Robart A. Baruch Bush (2010)., samt informativa intervjuer med tre professionellt verksamma medlare som anvÀnder sig utav transformativ medling.Transformativ medlings teoribildning bygger pÄ ett identitetsarbete men har inte utvecklat teorin i anslutning till identitet. Studien visar att denna del kan stÀrkas genom att tillföras förstÄelse gÀllande identitetsskapande processer och konflikt utifrÄn Archer (2002) och Goffman (1955, 1967)..

Bröstcancer Ă€r idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta Ă€r medelĂ„lders eller Ă€ldre. Tidigare forskning har fokuserat pĂ„ hur kvinnor i övriga vĂ€rlden upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krĂ€vs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förstĂ„elsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna bemöta dem pĂ„ ett adekvat sĂ€tt och dĂ€rmed kunna lindra deras lidande och öka vĂ€lbefinnandet.

Bröstcancer Ă€r idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta Ă€r medelĂ„lders eller Ă€ldre. Tidigare forskning har fokuserat pĂ„ hur kvinnor i övriga vĂ€rlden upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krĂ€vs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förstĂ„elsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna bemöta dem pĂ„ ett adekvat sĂ€tt och dĂ€rmed kunna lindra deras lidande och öka vĂ€lbefinnandet.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

LÀrarkÄren Àr en yrkeskÄr vars status Àr omdiskuterad. Yrket Àr inte professionellt i samma utstrÀckning som t.ex. lÀkaryrket, utan Àr istÀllet att betrakta som semiprofessionell. Yrket har under 1900-talet genomgÄtt en professionaliseringsprocess och har under historien rört sig nÀrmare eller lÀngre ifrÄn att uppfylla kriterierna för att rÀknas som en profession. Denna studie utforskar denna professionaliseringsprocess genom att undersöka diskussioner av elevproblem i lÀrarförbundets medlemstidning under perioden 1950-2010 och det Àr diskussionernas diskursiva grund som analyseras och detta med fokus pÄ vilka som uttalar sig, hur pÄstÄenden legitimeras och med vilken blick problemen betraktas.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r r?relse- och matvanor i familjer som har barn med och utan s?rskilda behov och befinner sig i en kontext med extrasamh?llsst?d, samt att identifiera vilka faktorer som kan underl?tta respektive hindra vanorna i vardagen.Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie, vilket ?r l?mpligt med tanke p? studiens syfte. Insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med ?ppna fr?gor. Urvalet bestod av sex v?rdnadshavare med barn mellan 5-10 ?r, som rekryterades genom ett avsiktligt urval p? en f?rskola och en Friskv?rds- ochaktivitetsgrupp i tv? olika kommuner i V?stra G?taland.

Preschool teacherŽs and children?s views of family constellations focusing on same- sex families.  Syftet med studien Àr att genom intervjuer och fokusgruppsintervjuer synliggöra vad förskollÀrare och barn har för perspektiv pÄ olika familjer med fokus pÄ samkönade familjer. Samt hur det kan arbetas med detta pÄ förskolan. Det Àr viktigt att fÄ samkönade familjer att kÀnna sig inkluderade i verksamheten. DÄ det i forskning visat sig att det frÀmjar barnet om deras vÄrdnadshavare blir bemötta pÄ ett positivt sÀtt och med respekt för den familjekonstruktion som barnet lever i.Totalt sÄ intervjuades 21 stycken barn och sex förskollÀrare.

Borderline Personlighetstörning Àr en psykiatrisk diagnos som definieras genom symtom som bristande impulskontroll, relationsproblem och sjÀlvskadeproblem.Flera av dessa symtom Àr av den karaktÀren att de förorsakar beteenden som gör att möjligheten till att ge en god omvÄrdnad försvÄras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors attityder och upplevelser av att vÄrda patienter som lider av diagnosen BPS.Resultatet analyserades utifrÄn Evans (2003) modell. Studien har visat vilka utmaningar sjuksköterskan upplever i mötet med patienter med BPS nÀr det gÀller relation och omvÄrdnad.Sjuksköterskorna beskriver negativa attityder och upplevelser i arbetet med patienter med BPS. Vidare har det framkommit att sjuksköterskorna har förestÀllningar om egenskaper av farlighet och manipulation nÀr det gÀller patienter med BPS.

Akut förvirring hos höftfrakturpatienter Àr vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan dÄ ocksÄ kortas. Ett förvirringstillstÄnd innebÀr stora pÄfrestningar pÄ kroppen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvÄrdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.

Arbetsgivares nÀtkontroller i sociala medier Àr bara ett exempel pÄ alla emergenta beteendemönstersom utvecklats bÄde pÄ individ- företagande- och samhÀllsnivÄ pÄ grund av den interaktiva webben(Webb 2.0) och Facebook kring vilket en diskussion förs.Resultatet i den kvalitativa studien sammanstÀlls i en slutsats giltig för den lokala urvalsgruppeninkluderande 7 smÄföretagare och pÄvisar att arbetsgivarna, Àven om det inte alltid Àr helt medvetet, pÄverkas i sina subjektiva bedömningar kring arbetssökandens lÀmplighet för anstÀllning genominformation inhÀmtad frÄn Facebook jÀmte andra informationskÀllor. Facebook Àr en social webbaserad plattform ursprungligen designad för social interaktion koppladtill privatlivet. Information lyfts ur sitt sammanhang och in i helt andra kontexter nÀr andra aktörer i form av beslutsfattande yrkespersoner trÀder in pÄ nÀtverket i syfte att bakgrundskontrollera. Informationen kan tolkas och anvÀndas som informationsunderlag för professionellt beslutsfattandeoch pÄverka anvÀndares livsförhÄllanden. Resultatet redovisar för nÄgra svÄrigheter och möjlighetermed informationsöverföring via Facebook som kan vara av intresse att övervÀga och diskutera vidpolicyutformningar för sociala medier kopplat till informationsinhÀmtning vid rekrytering samt viddesignandet av social informationsteknik..

MÀnniskor har genom tiderna tagit hand om sina slÀktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vÄrd. För att den palliativa vÄrden ska bli sÄ bra som möjligt för patienten krÀvs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhÄllningssÀtt, detta innebÀr att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd. Den valda metoden var en litteraturstudie dÀr Ätta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vÄrd var en vÄrd dÀr nÄgon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av att leva med en hudsjukdom. Sju artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och analysarbetet resulterade i fem kategorier. Dessa kategorier var: att bli retad och diskriminerad: att vara oattraktiv och motbjudande: att inte förstÄ eller bli förstÄdd: att inte kunna leva det liv man vill: att Äteruppbygga sig sjÀlv pÄ nytt. Resultatet visade att mÄnga personer i sin barndom upplevde sig bÄde retad och diskriminerad av klasskamrater, lÀrare och andra vuxna. Till följd av detta skapades en negativ sjÀlvbild dÀr kroppen upplevdes oattraktiv och motbjudande, bÄde för sig sjÀlv och i interaktion med andra mÀnniskor.

Denna studies syfte Àr att se pÄ rörlighet pÄ arbetsmarknaden utifrÄn ett individperspektiv och hur vÀgledning kan vara till stöd pÄ individnivÄ. De frÄgestÀllningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vÀgledning och utbildning. UtifrÄn dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar Àr att vÀgledning kan pÄverka individers rörlighet pÄ arbetsmarknaden och att vÀgledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete.