Bakgrund: Intresset för Àmnet vÀcktes dÄ jag arbetar i förskolan och upprÀttar individuella utvecklingsplaner. Flera gÄnger har diskussioner i arbetslaget uppstÄtt om vad som kan skrivas fram om barnen utan att det blir en negativ framskrivning. Att förhÄlla sig professionellt i framskrivningen av elevers eller förskolebarns individuella utvecklingsplaner Àr viktigt för barnens identitetskonstruktion. Jag blev nyfiken pÄ hur barnen skrivs fram i individuella utvecklingsplaner i förskolan och vill dÀrmed bidra med fördjupande insikter om hur förskolan skriver fram barnen. Syfte: Studiens syfte Àr att analysera och problematisera hur förskolebarns identiteter i individuella utvecklingsplaner konstrueras.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen Àr en viktig del av ett samarbete mellan tvÄ eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet dÄ Àr en del av den demokratiska processen, dÀr legitimitet för beslut som tas mÄste visas. Men det Àr inte alltid lÀtt att urskilja vem som Àr ansvarig, för vad ansvarigheten Àr för och mot vem den Àr riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnÄs nÀr den offentliga förvaltningen, bÄde tjÀnstemÀn och politiker, arbetar pÄ ett sÀtt för att utföra sina arbetsuppgifter pÄ bÀsta sÀtt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?FjÀrde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? Àr ett samarbete som prÀglas av governance och nÀtverksbildande.

Syftet med studien Àr att undersöka mÄluppfyllelsen av etableringsreformen, som trÀdde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrÄn de uttalade mÄlsÀttningarna i regeringens proposition 2009/10:60 NyanlÀnda invandrares arbetsmarknadsetablering ? egenansvar med professionellt stöd. DÀrutöver belyses vilka hinder som finns för mÄlens uppfyllelse. Studien baseras pÄ rapporter och andra dokument frÄn offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data.

I dagens samhÀlle blir det allt vanligare att mÀnniskor utför bistÄndsarbete, det kan innebÀra till exempel internationella utvecklingsprojekt eller katastrofinsatser. Det Àr Àven vanligt att företag engagerar sig i globala bistÄndsprojekt genom att samarbeta med en hjÀlporganisation, till exempel med LÀkare Utan GrÀnser. Sweco Àr ett företag som har ett uttalat samarbete med just LÀkare Utan GrÀnser och de ser positivt pÄ att deras medarbetare tar tjÀnstledigt för att Äka ut i fÀlt och arbeta för organisationen. LÀkare Utan GrÀnser Àr en akut organisation, det vill sÀga en organisation som ingriper nÀr det intrÀffar akuta katastrofer runt om i vÀrlden. Det var dÀrför naturligt att frÄgestÀllningen valdes att fokuseras pÄ just katastrofinsatser som Àr en av delarna inom bistÄndsarbete.

Mobbning Àr ett gammalt samhÀllsproblem, men man har nu funnit ett nytt sÀtt att nÄ sina offer, den elektroniska mobbningen. Arbetet inleds med en autentisk berÀttelse med intervjuer, dels med en tonÄring som blivit utsatt för elektronisk mobbning, dels med hennes mamma som skildrar hur hon hanterade detta. Genom vÄrt syfte vill vi klarlÀgga lÀrares kunskap om elektronisk mobbning, lÀrares uppfattning om elevernas tillgÄng till digitala kommunikationsmedel pÄ skolan och var lÀrarna anser att ansvaret ligger nÀr det gÀller att bekÀmpa den elektroniska mobbningen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en enkÀtundersökning pÄ sex skolor dÀr 129 lÀrare har medverkat. Resultatet redovisas i tabeller som ger en överblick över materialet.

Bakgrund: Avregleringen av Arbetsförmedlingens monopol 1993 förÀndrade den svenskaarbetsmarknaden nÀr nya anstÀllningsformer tillkom och traditionella tillsvidareanstÀllningar blevfÀrre. Liksom övriga delar pÄ arbetsmarknaden Àr konkurrensen mellan arbetssökande idag storocksÄ inom bemanningsbranschen. Det Àr dÀrför av intresse att undersöka.Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vad som krÀvs för att betraktas som anstÀllningsbarinom bemanningsbranschen ur ett arbetsgivar- och ett arbetstagarperspektiv. FöljandefrÄgestÀllningar har formulerats: ?Vilka kompetenser, livsbetingelser och egenskaper behövs hosen arbetssökande för att betraktas som anstÀllningsbar pÄ ett bemanningsföretag?? samt ?Vilkaskillnader finns det mellan arbetstagarens och arbetsgivarens syn pÄ anstÀllningsbarhet??Tidigare forskning och teori: Det finns fÄ studier kring anstÀllningsbarhet inom justbemanningsbranschen.

Syftet med denna studie Àr att skapa ökad kunskap om rektorers strategier för att utforma goda förutsÀttningar att likvÀrdigt bemöta begÄvade elever i grundskolan. Jag anvÀnder mig av begreppet begÄvade dÀrför att jag i studien inte specifikt avser att urskilja högpresterande eller sÀrbegÄvade elever. I studien utgÄr jag ifrÄn, förekomsten av elever med begÄvningar i varierande grad i den svenska skolan och deras lika rÀtt till att finna sin unika egenart i enlighet med grundskolans uppdrag. Det Àr rektorernas ansvar som pedagogiska ledare att se till att de sjÀlva likvÀl som lÀrarna fÄr den kompetens som krÀvs för att pÄ ett professionellt sÀtt utföra sina uppgifter. Undervisningen ska ocksÄ utformas pÄ det sÀttet att alla elever, Àven de med en speciell begÄvning, fÄr det stöd och den hjÀlp de behöver.

I den svenska gymnasieskolan domineras matematikundervisningen av en undervisnings­modell dÀr lektionerna vanligtvis inleds med att lÀraren hÄller genomgÄng för hela klassen, och eleverna fÄr sedan rÀkna enskilt i lÀroboken (Skolinspektionen, 2010; Skolverket, 2003; Skolverket, 2004). Denna undervisning benÀmns i denna studie för den dominerande undervisningsmodellen i svensk matematikundervisning. Undervisningsmodellen kritiseras av bland andra Skolverket (2003) och Skolinspektionen (2010), och regeringen har pekat ut undervisningsmodellen som en del av problemet med svenska elevers sjunkande matematikresultat (Regeringskansliet, 2011). Trots detta finns den kvar och upprÀtthÄlls i matematikundervisningen, vilket vÀcker frÄgan vad orsakerna till detta kan vara. Eftersom det Àr lÀrarna som utifrÄn tolkning av styrdokumenten planerar och genomför undervisningen, sÄ Àr det lÀmpligt att vÀnda sig till dem för att förstÄ varför undervisningen ser ut som den gör.

I Sverige har vi en RevisorsnÀmnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det Àr ocksÄ denna nÀmnd som delar ut pÄföljder dÄ revisorer handlat i strid mot yrkesmÀssiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie frÄn 2010 fram till att det Àr professionalismen som Àr viktigast i RevisorsnÀmndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skÀrpts genom nya lagar och krav pÄ revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera RevisorsnÀmndens disciplinÀrenden idag för att se om nÄgot har förÀndrats.

En av de grundlÀggande rÀttigheterna som ska sÀkerstÀllas alla jurister inom unionen Àr den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen Äberopa den fria rörligheten för personer, tjÀnster eller etableringsfriheten. Juristyrket Àr ett reglerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började Är 1974 genom rÀttspraxis frÄn EUD. DÀrefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande frÄga i rÀttspraxis Àr vilka krav som stÀlls pÄ jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. DÀrav Àr syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhÄllit frÄn en medlemsstat som krÀvs för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Web 2.0 har möjliggjort och öppnat upp för en ny typ av mellanmÀnsklig kommunikation. Numera kan vem som helst starta sin egen offentliga och lÀttillgÀngliga webbplattform dÀr digitala dialoger frodas och med det skapas attraktiva marknadsplatser för företag. Enligt forskningsluckan vi har identifierat anser vi att det saknas insikter om hur företag pÄ bÀsta sÀtt ska arbeta med bloggare utifrÄn bloggarnas perspektiv. Bloggar Àr inte bara en attraktiv marknadsplats för företag utan ocksÄ för bloggarna sjÀlva som skapar sitt personliga varumÀrke genom att bygga upp den digitala identitet som presenteras i bloggen. SÄledes Àr syftet med vÄr uppsats att bidra till ökad förstÄelse för bloggares preferenser i relationen med företag och varumÀrken, samt hur de vÀljer varumÀrken att beröra i sin blogg utifrÄn sin digitalt konstruerade identitet.För att genomföra vÄr studie har vi valt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats dÀr vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju populÀra bloggare i Sverige.

1 INLEDNING Det finns mÄnga anledningar till varför jag vill skriva om ungdomsbrottslighet. En anledning Àr mitt stora intresse om det hÀr Àmnet som Àr bÄde intressant och lÀrorikt. Intressant Àr det för att det ofta talas och skrivs om ungdomsbrottslighet i Malmö, i media, i TV nyheter, tidningar, radio, och inte minst diskussioner och debatter bland vÄra politiker av olika partier i hela landet om vem som bÀst kan hantera ungdomsproblematiken i vÄrt land. LÀrorikt Àr det pÄ grund av att det Àr sÄ mÄnga verksamheter som Àr inblandade vid ungdomsbrottslighet, t.ex. skolan, polisen, fritidsgÄrdar, rÀttvÀsendet, drabbade familjer men ocksÄ sjÀlva ungdomarna som hamnar i brottslig verksamhet. Att intresset Àr stort för ungdomsbrottslighet kan ocksÄ förklaras av att ungdomarnas ökade brottslighet ses som en markör och ett tecken pÄ kommande problem för bÄde samhÀllsutvecklingen och ungdomarna. I alla de hÀr fallen vi nÀmnde Àr det ytterst viktigt för vÄra professionella organisationer d.v.s.

Bostadsbristen i de tÀtbebyggda omrÄdena blir idag allt pÄtagligare och studenter Àr oftast de som drabbas hÄrdast. Byggandet av nya bostÀder pÄgÄr runt om i landet men med alldeles för lÄngsam tillvÀxt. I stÀderna minskar de centralt belÀgna markreserverna och ny bebyggelse förlÀggs allt lÀngre frÄn stadskÀrnorna.Ett alternativ till att minska bostadsbristen och att efterstrÀva en förtÀtning av innerstaden kan vara att utnyttja de befintliga rÄvindar som ofta finns i Àldre byggnader med brantare tak. NÀr Àr det lönsamt att bygga om en rÄvind till en vindsvÄning? Vilka regler och krav mÄste följas?Bostadshuset Karlsborg 5 pÄ Tegnérgatan 13 i Jönköping förvaltas av HSB Gambrinus.

En hÀlsobefrÀmjande arbetsplats kan se ut pÄ mÄnga sÀtt. Gemensamt Àr dock att sjukfrÄnvaron Àr lÄg och att personalen upplever sig trivas. DÀrutöver har man funnit att det i arbetsmiljön finns faktorer som kan identifieras som hÀlsobefrÀmjande. Syfte: att söka efter och identifiera hÀlsobefrÀmjande faktorer pÄ en utvald arbetsplats .Undersökt grupp och metod: Fyra anstÀllda vid KungÀlvs sjukhus, IVA har intervjuats. Metoden som anvÀnts har varit enskilda intervjuer med sÄvÀl öppna som slutna svarsalternativ samt enkla ja eller nejfrÄgor.

Under hösten har vi iscensatt ett kulturprojekt dÀr en grupp elever i en klass fem skickat fotografier till olika kulturutövare. Fotografierna som eleverna sjÀlva tagit med engÄngskameror speglade teman som representerar olika delar i ett barns liv. Kulturutövarna och eleverna som inte trÀffades under arbetet hade knapp kÀnnedom av varandra. Eleverna visste att mottagarna, som vi valt att kalla dem, Àr professionellt verksamma inom sin genre och mottagarna visste att fotografierna var tagna av elever i en femte klass. Kulturutövarna tolkade sedan bilderna, gestaltade dem inom sin genre och skickade tillbaka dem till eleverna.