SammandragI denna studie söker jag finna en huruvida FMT-metoden kan hjÀlpa barn med olikasvÄrigheter inom förskola ? barn i grÄzonen.Vi pedagoger möter inom förskolan barn med olika funktionsnedsÀttningar varierande mellan motoriska besvÀr till psykologiska. De barnen kan ha, eller inte ha, diagnos - men erhÄller kanske ingen hjÀlp i form av barnpsykolog eller annan form av professionellt individuellt stöd för stunden. Jag benÀmner dessa barn, barn i grÄzonen, i min undersökning och Àmnar utreda om FMT-metoden kan vara en bra metod att anvÀnda för att hjÀlpa de barnen. Metoden jag har anvÀnt Àr dels att hÀmta kunskap runt FMTmetodenfrÄn böcker och uppsatser.

Bakgrund: Att vara med om en traumatisk hÀndelse som utlöser en krisreaktion drabbar alla mÀnniskor nÄgon gÄng under livet. En traumatisk hÀndelse kan vara exempelvis att drabbas av sjukdom, förlora en nÀrstÄende eller att bli inlagd pÄ sjukhus. En kris uppstÄr dÄ den drabbade personen befinner sig i en situation som han eller hon inte sjÀlv kan ta sig ur.Problemformulering: DÄ allmÀnsjuksköterskan i sitt dagliga arbete möter patienter och nÀrstÄende som drabbats av en traumatisk hÀndelse behövs kunskaper i vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan vara till hjÀlp för dessa personer.Syfte: Syftet Àr att identifiera evidensbaserade omvÄrdnadsÄtgÀrder som allmÀnsjuksköterskan kan vidta i mötet med patienter och nÀrstÄende som drabbats av en traumatisk kris.Metod: Artiklar söktes fram med inriktning pÄ patienters eller nÀrstÄendes upplevelser av traumatiska hÀndelser. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. DÀrefter genomfördes en analys av de utvalda artiklarna.Resultat: De evidensbaserade omvÄrdnadsÄtgÀrderna som framkom i artiklarna kunde delas in under rubrikerna; bemötande, lyssna, information och kunskap samt stödja bemÀstring.

Kulturkompetens definieras som förmÄgan att vara medveten om sina egna antaganden, vÀrderingar och fördomar, ha kunskap och förstÄelse för klienters olika vÀrldsbilder, samt förmÄga att utveckla lÀmpliga strategier för intervention utifrÄn detta. Dagens samhÀlle bestÄr av en mÄngfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att frÀmja behandlingar och fÄ resultat som Àr relevanta för klientens livsstil och vÀrderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mÄngkulturellt samhÀlle bör kunna möta de olika behov som uppstÄr hos mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn vÄr egen. Med andra ord krÀvs kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vÄrden i ett mÄngkulturellt samhÀlle.

Den internationella handeln med hÀstar och hÀstprodukter samt de internationella tÀvlingstillfÀllena ökar stadigt. Detta leder till att den globala transporten av hÀstar ökar vilket i sin tur ger en förhöjd risk för spridning av sjukdomar och infektionsÀmnen. NÄgra av dessa infektionsÀmnen Àr afrikansk hÀstpest, ekvin influensa och ekvin virusarterit. Afrikansk hÀstpest Àr endemisk i östra och centrala Afrika, den sprids med hjÀlp av mygg av arten Culicoides spp. Det har setts att sjukdomen kan spridas mellan lÀnder exempelvis vid import av zebror. Det finns ingen behandling mot afrikansk hÀstpest, men det finns vaccin.

Bakgrund: Internationellt existerar fortfarande illegala aborter med kvinnans hÀlsa, och i somliga fall liv, som insats. Inom gynekologisk vÄrd i Sverige arbetar allmÀnsjuksköterskor vilka vars arbetsuppgifter bland annat bestÄr av att vÄrda kvinnor som genomgÄr inducerade aborter. Deras arbete vilar pÄ den svenska abortlagens bestÀmmelser om kvinnans rÀtt till fri abort samt den övergripande hÀlso- och sjukvÄrdslagen. AllmÀnsjuksköterskor har fÄtt en mer framtrÀdande roll i arbetet med inducerade aborter i takt med den ökade anvÀndningen av den medicinskt inducerade aborten. I sitt arbete stÀlls sjuksköterskorna inför specifika arbetsuppgifter vilka kan tyckas pÄfrestande.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur mÀn som lever i en samkönad relation och som ansökt om adoption upplevde adoptionsprocessen, samt hur deras lÀngtan efter barn sÄg ut.Metod: UtifrÄn en kvalitativ analysmetod och en abduktiv strategi för att nÄ kunskap, genomfördes studien med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Vi har anvÀnt oss av en halvstrukturerad intervjuguide och intervjuat fem homosexuella mÀn som ansökt om adoption. Deras deltagande gav detaljerade beskrivningar av upplevelserna och erfarenheterna kring adoptionsprocessen, vilka vi senare kategoriserade i huvud- och underteman. Resultatet analyserades utifrÄn valda teoretiska perspektiv och tidigare forskning, som vi ansÄg relevanta för det studerade fenomenet.Huvudresultat: LÀngtan efter barn hade alltid funnits hos informanterna. MÄnga olika familjebildningsformer hade diskuterats, men centralt var att alla ville ha sitt eget barn pÄ heltid, vilket medförde att adoption blev det överordnade alternativet.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort och allvarligt samhÀllsproblem och en vardagsverklighet för mÄnga kvinnor. En del vÄldsutsatta kvinnor blir placerade pÄ skyddade boenden för att fÄ skydd, stöd och hjÀlp.Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att undersöka förestÀllningar hos personal pÄ skyddat boende gÀllande placerade vÄldsutsatta kvinnor. FrÄgestÀllningar som stÀllts Àr:Hur ser personalen pÄ det skyddade boendet pÄ kvinnornas bakgrund och situation?Hur ser personalen pÄ det skyddade boendet pÄ kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig pÄ boendet?Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna?Sex semistrukturerade intervjuer med personal pÄ ett skyddat boende har utförts.Resultatet visar att det inte gÄr att beskriva vÄldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utlÀndsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nÀtverk samt att dessa kvinnor Àr mindre integrerade i samhÀllet vilket medför fler problem. Det framkommer Àven att de placerade kvinnorna har ett behov att fÄ hjÀlp med krisbearbetning samt med praktisk hjÀlp.

Att vÄrda sjuka barn i ambulansen innebÀr ofta en stressad situation för ambulanssjuksköterskan. FörÀldrarna kan vara mycket oroade, rÀdda och stressade i samband med dessa vÄrdmöten vilket kan försvÄra situationen ytterligare. Det Àr viktigt att kunna etablera en god kontakt med barnet och förÀldrarna i samband med dessa vÄrdmöten och bemöta familjen professionellt. Ambulanssjuksköterskan har som uppgift att fÄ förÀldrarna att kÀnna delaktighet i vÄrden av sitt barn och dÄ behövs kunskap om hur förÀldrarna upplever dessa vÄrdmöten. Denna kunskap kan öka tryggheten för förÀldrarna och barnen i samband med att barnet vÄrdas i ambulansen.Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser av vÄrden av sitt barn i samband med ambulanssjukvÄrd.Metoden som anvÀndes i denna undersökning var en kvalitativ halvstrukturerad intervjustudie med sju förÀldrar till barn i Äldrarna noll ? sju Är som vÄrdats i ambulansen under 2012.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen var att utvĂ€rdera processen vid spelarövergĂ„ngar, bĂ„de regelmĂ€ssigt och praktiskt, inom svensk elitfotboll. VĂ„r övergripande frĂ„gestĂ€llning var: Är SvFF: s reglemente för övergĂ„ngar otydliga, eller brister kunskapen och moralen hos de inblandade vid övergĂ„ngar dĂ€r det gĂ„r fel? För att kunna svara pĂ„ den frĂ„gan stĂ€llde vi oss frĂ„gorna: Hur ser elitfotbollsklubbarna pĂ„ processen och reglerna vid spelarövergĂ„ngar? Hur ser de Allsvenska spelarna pĂ„ övergĂ„ngsprocessen? Finns det nĂ„gra regler för vilka pĂ„följder som fĂ„s vid ett kontraktsbrott eller ett brott mot SvFF: s reglemente?MetodVi genomförde tre intervjuer samt tvĂ„ enkĂ€tstudier. Intervjuerna lĂ„g till grund för den första enkĂ€tstudien men anvĂ€ndes Ă€ven som djupintervjuer till nĂ„gra frĂ„gor i enkĂ€ten. Den andra enkĂ€tstudien anvĂ€ndes för att verifiera resultatet av den första studien, detta för att kunna peka pĂ„ vad som Ă€r otydligt och vilka faktorer som bidrar till att det i vissa fall gĂ„r fel.

Studien syftar till att undersöka hur personal och ledning pÄ ett familjecenter definierar begreppet kulturkompetens och hur de anvÀnder det i arbetet med barnfamiljer och eller barn, oftast av utlÀndsk hÀrkomst, som kommer till centret pÄ uppdrag frÄn SocialtjÀnsten. Avsikten Àr att belysa fördelar och nackdelar, som i studien kallas för framgÄngar och fallgropar, relaterat till att anvÀnda sig av kulturkompetens i arbetet. Avslutningsvis lyfter studien fram respondenternas tankar och idéer för ett förbÀttrat arbete med kulturkompetens i framtiden. Studien Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod och empirin har inhÀmtats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar pÄ att det inte finns en entydig definition kring begreppet kulturkompetens.

Sociala medier har inneburit en skillnad i det vardagliga kommunikationsmönstret hos mÀnniskor och pÄ senare tid ocksÄ alltmer för företagen. Eftersom att företag hela tiden bör befinna sig dÀr kunderna befinner sig innebÀr detta en nödvÀndig förÀndring av företagens kommunikationsmönster. Det bör speciellt ha betydelse för en organisation som enbart planerat existera pÄ Internet. I de sociala medierna minskar företagets kontroll över kommunikationsbudskapet samtidigt som mÄlgruppen Àr med och pÄverkar det i allt större utstrÀckning. Denna uppsats syftar till ta reda pÄ hur sociala medier kan anvÀndas ur ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv för att möjliggöra att matbloggen Chefs? Table fÄr genomslag hos mÄlgruppen.

Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden och det faktum att marknader numera integreras oberoende av landsgrÀnser, har bidragit till att en harmonisering av redovisningsregler har blivit allt viktigare. Inkonsekvenser i redovisningen har historiskt resulterat i finanskriser och företagskandaler, som fÄtt allvarliga konsekvenser. I syfte att minimera dessa redovisningsskillnader ingick den internationella standardsÀttaren IASB tillsammans med den amerikanska standardsÀttaren FASB ett gemensamt projekt. Projektet gÄr under benÀmningen Norwalk Agreement och startades Är 2002. Idag samarbetar IASB och FASB mot mÄlet att öka jÀmförbarheten med den internationella redovisningen genom att utveckla en enhetlig uppsÀttning av högkvalitativa redovisningsstandarder.

Studiens syfte Àr att undersöka skolkuratorers uppfattningar av, instÀllningar till och förestÀllningar om barnfetma och barn med övervikt. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet: Hur beskriver skolkuratorerna arbetet som bedrivs omkring barn med fetma och övervikt? Vilka psykosociala konsekvenser fÄr fetma och övervikt för barn?Studien Àr en deskriptiv, kvalitativ intervjustudie. Empirin har hÀmtats genom intervjuer med sex skolkuratorer pÄ grundskolor inom Göteborgs kommun. Materialet tolkades utifrÄn tvÄ perspektiv, dels ett professionellt perspektiv och dels utifrÄn ett barn perspektiv.

VÄrt syfte med studien var att ta reda pÄ om och hur socionomutbildningen integreras i kuratorernas praxis. Vi ville Àven undersöka hur de kÀnslomÀssigt hanterar arbetet med mÀnniskor i kris, samt hur de lÀrt sig dessa strategier. Det Àr en kvalitativ intervjustudie som byggde pÄ semi-strukturerade intervjuer med sex kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrden. Studien omfattar vÄra informanters subjektiva syn pÄ om och hur deras socionomutbildning integreras i deras praxis, vilket gör att studien inte Àr generaliserbar.Den insamlade empirin i form av intervjuer transkriberades till text och analyserades med teorierna praxisteori, kristeori och copingteori, samt tidigare forskning och litteratur. VÄrt material har tolkats genom ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt.