Antalet patienter inom sjukvÄrden ökar konstant medan det samtidigt sker nerdragningar avpersonalen. Kraven pÄ effektivitet blir allt större och snabba byten mellan patienter Àr ensituation som personalen allt oftare stÀlls inför. Kompetens, yrkeskunnande ochförtrogenhetskunskap Àr nÄgra begrepp som har betydelse för att klara av arbetssituationen.Dessutom Àr det viktigt att hitta en fungerande metod för stresshantering. Syftet med arbetetÀr att beskriva erfarenheter som undersköterskor inom anestesiverksamhet har av att hanterade tvÀra kast som uppstÄr vid snabba byten mellan en akut svÄrt sjuk eller skadadtraumapatient och en patient med mindre svÄr sjukdom eller skada. Samt beskriva deomstÀndigheter som kan försvÄra eller underlÀtta hanterandet.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Hur en kvinna upplever bröstcancer Àr nÄgot vÀldigt individuellt, men livet förÀndras för alla kvinnor mer eller mindre drastiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Studien baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar som analyserades i en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att kÀnna oro, osÀkerhet och rÀdsla: Att kÀnna kroppsligt misslyckande: Att vara tvungen att vara stark i sitt lidande och kÀnna ensamhet: Att vilja ha kontroll över sin sjukdom och behandling och Att söka stöd och finna kraft för att kunna gÄ vidare. Resultatet visade att kvinnor som lever med bröstcancer gick igenom en livsförÀndring dÀr starka chockartade kÀnslor som utgav ett hinder tog över vardagen.

Att drabbas av bipolÀr sjukdom innebÀr att leva med ett kroniskt sjukdomstillstÄnd som kÀnnetecknas av en fluktuerande affektiv symtombild. Den drabbar 1.5-2 procent av Europas befolkning och ses som den sjÀtte ledande orsaken till folklig ohÀlsa i vÀrlden. BipolÀr typ 1 kÀnnetecknas av affektiva stÀmningslÀgen dÀr individen pendlar mellan tvÄ motpoler, mani och depression. Ett maniskt skov varar vanligtvis mellan tvÄ till sju mÄnader och har en symtombild som kÀnnetecknas av förhöjd sjÀlvkÀnsla, minskat sömnbehov och grÀnslöst beteende. Det förhöjda stÀmningslÀget leder till att den drabbade individen förr eller senare tappar kontrollen över sin livssituation vilket i de flesta fall krÀver professionellt omhÀndertagande inom den psykiatriska slutenvÄrden Att bilda allians med denna patientgrupp Àr en utmaning för vÄrdpersonal dÄ de ofta vÄrdas med tvÄng och saknar förstÄelse för sin sjukdom.

Bröstcancer Ă€r idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta Ă€r medelĂ„lders eller Ă€ldre. Tidigare forskning har fokuserat pĂ„ hur kvinnor i övriga vĂ€rlden upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krĂ€vs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förstĂ„elsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna bemöta dem pĂ„ ett adekvat sĂ€tt och dĂ€rmed kunna lindra deras lidande och öka vĂ€lbefinnandet.

Idag kan sjukvÄrden rÀdda livet pÄ allt fler mÀnniskor. Dessa personer kommer till slut hem och kan mÄnga gÄnger ha avancerade vÄrdbehov. Om personen har behov av ventilatorbehandling i hemmet Àr det personliga assistenter som arbetar hemma hos vÄrdtagaren/personen. Det finns fÄ svenska studier som fokuserar pÄ arbetssituationen för de personliga assistenterna. Dessa har ett mycket stort ansvar i kombination med att de samtidigt har lÀgst utbildning.

NÀr man arbetar med KBT, Kognitiv beteendeterapi, sÄ fÄr man alltid reda pÄ hur effektiv metoden Àr och att den fungerar mot de allra flesta problembeteenden. DÀremot har jag mÄnga gÄnger haft diskussioner med kollegor om möjligheten/omöjligheten att jobba med "hjÀrta" nÀr man anvÀnder sig av den metoden. En hÀndelse med en introvert flicka fick mig att fundera mer pÄ allvar vad det var vi höll pÄ med. Syftet med min studie Àr att beskriva behandlingsalliansens betydelse vid genomförandet av KBT. FrÄgestÀllningarna var: Upplever eleverna att det finns olika personaltyper? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna utför KBT-behandlingen? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna vÀrdesÀtter och arbetar för behandlingsalliansen? Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ studie med intervjuer.

Att drabbas av en hjÀrtinfarkt innebÀr psykisk och fysisk pÄfrestning för patienten, och efterföljande hjÀrtrehabilitering stÀller krav pÄ livsstilsförÀndringar. Stödet frÄn vÄrdpersonal och socialt nÀtverk har betydelse för patientens förmÄga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjÀrtinfarkt. Studiens resultat baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna Àr i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser.

Barn idag spenderar en stor del av sitt dagliga liv pÄ förskolan. Förskolan Àr idag en del av skolvÀsendet. Vi frÄgar oss hur detta pÄverkar de yngsta barnens omsorgsbehov och deras behov av att knyta an och skapa trygga relationer. LÀroplanen för förskolan binder ihop lÀrande och omsorg till en helhet och ger omsorgen en större roll. Trots detta sÄ har det gjorts en tolkning av lÀroplanen, utifrÄn de yngsta barnens behov.

SammanfattningDet finns ett flertal definitioner pĂ„ vad revision innebĂ€r. En av dessa Ă€r att revision gĂ„r ut pĂ„ att med en professionellt skeptisk instĂ€llning planera, granska, bedöma och uttala sig om Årsredovisning (ÅR), bokföring och förvaltning. Vid utförandet av revisionen har revisorn ett antal lagar och rekommendationer att följa. I och med detta uppstĂ„r troligen ett förvĂ€ntningsgap, nĂ€r klienternas förvĂ€ntningar strĂ€cker sig utöver det som revisorn, enligt det befintliga regelverket, kan eller fĂ„r göra.MĂ„let med uppsatsen Ă€r att ge en djupare förstĂ„else för hur revisorerna upplever förvĂ€ntningsgapet, ur ett revisions- och tjĂ€nstemarknadsföringsperspektiv. Vidare Ă€r avsikten att redogöra för den inre konflikt som eventuellt kan upptrĂ€da nĂ€r revisorerna vill tillgodose sina klienters behov och önskemĂ„l.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med detta arbete Àr att se ifall Idrottsaktiebolag som associationsform kan förbÀttras pÄ ett sÀtt sÄ att de matchar de krav som idag stÀlls pÄ en elitsatsande idrottsförening.VÄr huvudfrÄgestÀllning lyder: Idrottsaktiebolag, den optimala organisationsformen? Och följdfrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka alternativa lösningar kan vara möjliga att tillÀmpa? Finns det nÄgot intresse för en alternativ organisationsform?MetodVi har anvÀnt oss av litteratur inom associationsomrÄdet, Internet, aktiebolagslagen, samt riksidrottsförbundets bolagiseringsutredning i vÄrt arbete. Vi har valt att genomföra sÄ fÄ telefon- och mailintervjuer som möjligt. IstÀllet har vi satsat pÄ att genomföra personliga intervjuer för att fÄ en sÄ bra översikt som möjligt och samtidigt inte förlora den djupa insikt som bara infinner sig vid ett personligt möte. Vi har valt att utföra kvalitativa intervjuer dÄ vi ansett att vi pÄ sÄ sÀtt fÄr ut mest information samt kan tolka materialet och förklara det i ord.ResultatVi har undersökt hur dagens idrottsaktiebolag fungerar.

Syftet med studien Àr att undersöka hur flickor i Ärskurs 7 upplever stress i skolan och vad de anser att lÀrare, och skolan i allmÀnhet, kan göra för att motverka detta. Studien bygger i huvudsak pÄ kvalitativ insamlad data i form av intervjuer, men Àven pÄ kvantitativ insamlad data i form av en enkÀtundersökning.I resultatet kan utlÀsas att 71 % av flickorna de senaste tre mÄnaderna har upplevt stress. De huvudsakliga stressorer som flickorna angav var lÀxor och prov, fritidsaktiviteter, betyg, muntliga framstÀllningar och skönhetsideal. Vid stressade situationer upplevde flickorna bl.a. huvudvÀrk, magont, trötthet, sömnproblem, nedstÀmdhet och bristande kontroll.

Andelen patienter som Àr i behov av palliativ vÄrd och vill bo kvar i det egna hemmet har ökat under de senaste Ären. Patienterna behöver kontinuitet och ett professionellt bemötande frÄn sjuksköterskan och andra yrkeskategorier.Syftet Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd i patientens eget hem.Metoden för detta Àr en litteraturstudie. Sju kvalitativa artiklar ligger till grund för analysen, vilken genomfördes med hjÀlp av Evans (2002) modell för kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet redovisas i tre huvudteman som beskriver upplevelsen av; utmaning, relationer och personlig pÄverkan samt sex subteman, resurser/tid, samarbete, fÄ rutiner, vÄrdrelation, att vara en i teamet, utveckling och att bli berörd.Resultatet visar fram för allt vikten av en god och ömsesidig vÄrdrelation till patienten och de nÀrstÄende. Sjuksköterskorna upplever tillfredsstÀllelse med sitt arbete och att de utvecklar sin personlighet genom möten med döende mÀnniskor och dess nÀrstÄende. Det som upplevs problematiskt Àr brist pÄ tid och dÀrmed en försÀmrad förutsÀttning att ge den vÄrd som vill ges till varje enskild patient.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare uppfattar sin roll i klassrummet och hur de ser pÄ sin yrkesroll med hjÀlp av olika syn pÄ roller. Genom kvalitativa intervjuer med fyra etablerade lÀrare och tvÄ lÀrarstudenter har jag med hjÀlp av en induktiv ansats undersökt fenomenet roller för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse. Under studiens gÄng har jag fokuserat pÄ lÀrarnas egen förestÀllning. Jag har avgrÀnsat mig till att intervjua lÀrare pÄ en skola i Stockholm av flera anledningar, dels pÄ grund av att det finns en intressant aspekt i hur lÀrare pÄ just den hÀr skolan ser pÄ roller, dels att jag lÀtt kunde fÄ tillgÄng till forskningsfÀltet. IntervjufrÄgorna byggde pÄ följande tre teman; förvÀntningar, erfarenhet och roller.