Sök:

Sökresultat:

1288 Uppsatser om Professionella värderingar - Sida 61 av 86

Gapet mellan teori och praktik - En kvalitativ studie om hur socialsekreterare m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i barnav?rdsutredningar

Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.

Hot och vÄld inom sjuksköterskeyrket : En litteraturstudie

Bakgrund: PÄ 1990-talet började hot och vÄld inom vÄrden uppmÀrksammas vilket ledde till fler rapporter framkom inom omrÄdet. Det finns dock fortfarande ett behov av att olika riskfaktorer som pÄverkar hot och vÄlds utbredning och konsekvenserna för sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa riskfaktor som finns gÀllande hot och vÄld gentemot sjuksköterskor pÄ somatiska sjukhusavdelningar för vuxna samt sjuksköterskans hantering och eventuella konsekvenser av hot och vÄld. Metod: Resultatet bygger pÄ 17 kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt genomlÀsts och granskats. Resultat: Resultatet visade att det fanns organisatoriska, patient- och sjuksköterskerelaterade riskfaktorer för hot och vÄld.

Heteronormativitetens varande eller icke varande -Om kuratorers förhÄllningssÀtt till sexuell lÀggning i samtal med ungdomar

Rapport A 2005:19 som Statens folkhÀlsoinstitut har gjort visar pÄ att hbt-ungdomar i vissa avseenden mÄr psykiskt sÀmre Àn övriga ungdomar och att det dÀrför rekommenderas att personal som möter dessa ungdomar har rÀtt bemötande och kunskap om hbt-personers situation. Med anledning av detta har mitt syfte med denna studie varit att undersöka och beskriva hur kuratorer upplever att de förhÄller sig till och tÀnker kring sexuell lÀggning i sitt arbete med ungdomar. Genom analys av enskilda intervjuer med teorier som social konstruktion, heteronormativitet och assimilering som bakgrund, har jag kommit fram till att kuratorerna i sitt arbete med ungdomar tar avstÄnd men ocksÄ Äterskapar heteronormativiteten i samhÀllet. En heteronormativitet som kuratorerna definierar som det som upprÀtthÄller synen pÄ heterosexualitet som det naturliga och önskvÀrda och som gör att denna sexuella lÀggning fortfarande Àr norm. Med hjÀlp utav öppna och neutrala frÄgor i samtalen lÄter kuratorerna ungdomarna sjÀlva definiera sin sexuella lÀggning som sedan, beroende pÄ vad ungdomen sjÀlv vill prata om, kan fÄ ta en stor eller ingen plats alls i samtalet.

VÄldsutsatta kvinnor frÄn mellanöstern pÄ skyddade boenden : - En kvalitativ studie ompersonalens konstruktioner gÀllande kvinnornas hjÀlpbehov, personalens arbete samt maktens förekomst.

Forskning har visat att vÄld Àr ett samhÀllsproblem och anses vara en av de frÀmsta bakomliggande orsakerna till den ohÀlsa som finns bland kvinnor i vÀrlden. Kvinnor tillhör en grupp i samhÀllet som löper stor risk att utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. För att begrÀnsa vÄr studie har vi valt att inrikta osspÄ vÄldsutsatta kvinnor frÄn mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utlÀndsk bakgrund Àr en ytterst sÄrbar och utsatt grupp. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur personal pÄ skyddade boenden konstruerar vÄldsutsatta kvinnor frÄn mellanösterns hjÀlpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa.

Samtalets betydelse för organisatoriskt lÀrande

Sammanfattning Petter Ulmert (2013), Samtalets betydelse för organisatoriskt lÀrande (Significance of conversation for organizational learning), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde Detta arbete handlar om hur kunskap och lÀrande uppstÄr i samtal. Jag har undersökt hur anstÀllda uppfattar denna process och hur de tÀnker kring en organisations förstÄelse för fenomenet som sÄdant. Informanterna har fÄtt diskutera hur och nÀr samtal blir lÀrande, reflektera över sina erfarenheter och i fokusgruppen ta del av andras. PÄ sÄ sÀtt kan man sÀga att arbetet i sig sjÀlvt bidrar till det kunskapande och lÀrande som jag Àr ute efter att skapa en större förstÄelse för. Syfte Studien syftar till att skapa en tydligare bild av hur organisatoriskt lÀrande och kunskap genereras i samtal. Mina preciserade frÄgestÀllningar Àr; Vilka faktorer inverkar pÄ samtalets förmÄga att bli lÀrande? Hur pÄverkas lÀrande samtal av interaktion deltagarna emellan? Hur uppfattar anstÀllda i olika organisationer möjligheter till lÀrande samtal? Metod och teori Jag har anvÀnt ostrukturerad fokusgrupp för insamling av empiri.

UtstÀllningsdokumentÀr?

Projektet UtstÀllningsdokumentÀr? bestÄr av tvÄ delar: dels den vetenskapligt orienterade studie som redovisas hÀr, dels en praktisk gestaltning i form av en serie experimentella utstÀllningar. Projektets syfte som helhet Àr att belysa utstÀllningsmediets förmÄga att gestalta ett dokumentÀrt innehÄll, samt diskutera och experimentera med dokumentÀra arbetsmetoder i utstÀllningssammanhang. Denna explorativa studie Àr gjord pÄ kvalitativa grunder och bestÄr av intervjuer med professionella dokumentÀrmakare och museimÀnniskor, kortfattade analyser av tre aktuella museiutstÀllningar samt en serie utstÀllningsexperiment. Ett försök görs att lÀgga grunden för ett nytt begrepp och en ny typ av utstÀllningsmetod.

Barns upplevelser av att ha en förÀlder med cancer : En litteraturstudie

Syfte: Syftet var att utifrÄn litteratur beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder med cancerdiagnos, samt att granska kvalitén pÄ de i studien ingÄende artiklarna avseende urval och bortfall.Metod: Litteratur publicerad mellan 2003 och 2013 söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet Àr baserat pÄ tretton artiklar.Resultat: Tre teman framkom.1) Hur barnens vÀlmÄende pÄverkas: Barnen pÄverkades starkt av upplevelsen men uppvisade sÀllan kliniska symtom. Vissa barn löpte större risk att mÄ sÀmre Àn andra. 2) LivsförÀndringar och rÀdslor som pÄverkar barnens upplevelser: Barnen bar pÄ mÄnga rÀdslor som pÄverkade deras livskvalité. LivsförÀndringar bestod av ökat emotionellt och praktiskt ansvar i familjen.

Dom kommer hem pÄ vÄra villkor och ser oss dÀr vi Àr! : Nyblivna förstagÄngsförÀldrars upplevelser av hembesök frÄn BarnavÄrdscentralen.

Bakgrund: Nyblivna förstagÄngsförÀldrar kÀnner sig oförberedda nÀr de kommer hem efter förlossning och mÄnga mÄr dÄligt. BarnhÀlsovÄrden ska genomsyras av förÀldrastöd, hÀlsofrÀmjande och förebyggande insatser. Detta sker genom generella och riktade insatser. Hembesök rekommenderas till alla nyblivna förÀldrar i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer. Statistik visar att hembesök minskar och mottagningsbesök ökar i Sverige.Problem: FörÀldrar har behov av stöd frÄn professionella.

ICDP International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens professionella rolltagande?

Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacherŽs professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrÄn olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, det förhÄllningssÀtt som anvÀnds inom ICDP/ vÀgledande samspel pÄverkar specialpedagogens rolltagande utifrÄn det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsomrÄdena individ, grupp och organisation.

V?lf?rdens villkor : En WPR-analys av Tid?avtalet

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

Hur inverkar tron? En intervjuundersökning om blivande lÀrare och religion

Uppsatsens syfte var att undersöka hur blivande lÀrare i religionskunskap som sjÀlva var troendeeller icke-troende sÄg pÄ sin egen roll som lÀrare i den icke-konfessionella skolan. UtifrÄn syftetformulerades tre frÄgor. Dessa undrade hur de blivande lÀrarna resonerade kring för- respektivenackdelar med att vara troende eller icke-troende lÀrare i religionskunskap i Sverige idag samt hur de förhöll sig till skolans krav pÄ en allsidig och saklig undervisning utifrÄn att de sjÀlva var troende eller icke-troende. Den metod som har anvÀnts Àr enskilda kvalitativa intervjuer. Totalt har Ätta personer intervjuats.

?I slutÀndan handlar det om att fÄ en mÀnniskas liv till att bli lite bÀttre.? : En kvalitativ studie om behandlingspersonals syn pÄ substitutionsbehandling

Studiens syfte Àr att undersöka hur behandlingspersonal vid en opiatmottagning i en stor stad i Sverige ser pÄ substitutionsbehandling och vilken betydelse behandlingsformen har för klientgruppen. Studien baseras pÄ fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som har olika professioner (kurator, sjuksköterska, lÀkare samt psykolog) vid en för studien relevant behandlingsenhet. För att analysera det inkomna materialet har följande fem teorier anvÀnts: biologiska teorier, systemteorier, stÀmplingsteori, behavioristiska teorier samt psykodynamiska teorier/anknytningsteori. Resultaten visar att personalen överlag har en liknande syn pÄ bakgrunden till ett drogmissbruk dÄ samtliga anser att orsaken beror pÄ bÄde genetiska och sociala faktorer. Personalen anser Àven att behandlingsenhetens klienter Àr i behov av kemiskt framstÀllda opiater (buprenorfin eller metadon) för att kunna bryta med sitt drogmissbruk, detta dÄ det bidrar till att klienterna kan börja fokusera pÄ andra livsomrÄden utöver droganvÀndandet.

Hydrostatisk drivlina : För tunga lastfordon

Examensarbetet utfördes sjÀlvstÀndigt av Cecilia Edlund som studerar pÄ Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid fakulteten för teknik- och naturvetenskap pÄ Karlstads universitet. Arbetet utfördes under vÄrterminen 2012 och omfattade 22,5hp.  Uppdragsgivaren har varit Nokalux AB som utvecklar och producerar inomhus- samt utomhusbelysning för den professionella marknaden i Norden. Företaget har ett behov av att utöka sitt produktsortiment pÄ utomhusmarknaden. Vilket har resulterat i uppdraget att utveckla en parkarmatur med LED-teknik som ljuskÀlla.Fokus i examensarbetet har varit förstudien. Detta för att grundligt ta reda pÄ information kring LED och belysningsteknik som anses betydande vid utformning av utomhusarmaturer.

Med kunskap i fokus: En kvalitativ studie av knowledge management pÄ mellanstora svenska managementkonsultföretag

Background: Knowledge management is a concept that is considered of increasing importance in the developing knowledge society. Previous research in the area has to a large extent been based on large multinational companies. Purpose: The thesis aims to clarify how middle-sized Swedish management consultancy companies work with knowledge management. The thesis intends to use existing theories about knowledge management to explain the effect of size and area of operation on management consultancy companies? knowledge management.

SjukvÄrdssystem i förÀndring - en jÀmförelse mellan Sverige, Danmark och Norge

Tanken med denna uppsats Àr att jÀmföra Sveriges sjukvÄrdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, Àr ett alternativ för Sverige. Alla tre lÀnderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahÄllen sjukvÄrd och vikten lÀggs vid allas rÀtt till lika vÄrd. Solidarisk finansiering med skatter Àr en sjÀlvklarhet för dessa tre lÀnder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebÀr att man gÄr ifrÄn den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över pÄ staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting lÀggs ner och nya sjukvÄrdsregioner bildas.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->