Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.

Autonomiprincipen är det förhållningssätt som vägleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Utifrån detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda på vilket förhållningssätt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har när det gäller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rätt till autonomi. Det är för habiliteringspersonalen, i vår undersökning, klart att kunden ska ha ett självbestämmande "i största möjliga mån". Det är det förhållningssätt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagsläget. De efterlyser dock regler från ledningen för att få vägledning i hur de ska förhålla sig till kundernas autonomi.

Vi följer den pågående mediala skoldebatt som förs i Sverige och ställer oss frågande till vad som sker inom svenska grundskolan idag. Skolan verkar ses allt mer som en verksamhet som fastnat i en negativ spiral där fokus på kunskap kommit i skymundan. Den rådande skolsituationen får oss att undra vad kunskapsspridning mellan lärare har för betydelse i arbetet mot att återinta fokus på kunskap och kvalitet i svenska grundskolan. Uppsatsen genomsyras av tre grundläggande resonemang; Nonakas (1994) unika tolkning av kunskapsspridning, organisatoriskt lärande samt Knowledge Management som alla behandlar spridning av kunskap samt hur tyst kunskap kan transformeras till artikulerad. Professionella verksamheters komplexitet beaktas och sätts i relation till kunskapsspridningsprocessen.

Denna uppsats underso?ker pa? vilka sa?tt fyra professionella blockflo?jtister la?rde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger pa? deras utbildningsva?g fo?re ho?gskolestudier. Det underso?ks vilka olika metoder deras la?rare anva?nder sig av och pa? vilka sa?tt ka?llstudier fra?n 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen fo?r deras undervisning..

Den ha?r studien a?mnar ge sto?rre fo?rsta?else fo?r den roll skillnader i nationell kultur spelar i globala virtuella team, ett arbetssa?tt som i allt sto?rre utstra?ckning anva?nds av globala fo?retag. Studien identifierar fyra byggstenar som ligger till grund fo?r teamets prestation; fo?rtroende, ledning, relationer och samarbete samt kommunikation. Utifra?n dessa teman ges en litteraturgenomga?ng som mynnar ut i en kvalitativ intervjustudie utfo?rd i ett globalt virtuellt team pa? IT-fo?retaget Tieto.

Syftet med studien är att undersöka hur rektorerna talar om och beskriver kontakten med social-tjänsten, samt lyfta fram viktiga faktorer som rektorerna anser som hindrande respektive underlät-tande för samverkan. Ambitionen är även att undersöka rektorernas upplevelse av professionella gränser mellan skola och socialtjänst. Utifrån detta har tre frågeställningar formulerats.Vad talar rektorerna om när de beskriver kontakten med socialtjänsten? Vilka faktorer anser rektorerna vara främjande, respektive hindrande för samverkan? Hur upplever rektorerna att professionella gränser och ansvarsområden upprätthålls mellan skola och socialtjänst?Studien har en kvalitativ ansats där empirin består av sex intervjuer med rektorer från olika skolor runt om i Göteborg, alla med erfarenheter kring samverkansarbete med socialtjänsten. De teore-tiska perspektiv som använts för att analysera det insamlade och bearbetade materialet är olika teorier om samverkan, samt teorier och begrepp ur professionsforskningen.

Bakgrund: Kunskap har på senare år kommit att betraktas som en primär källa till konkurrensfördelar, något som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap på ett sätt så att den skapar ekonomiskt och konkurrensmässigt värde för företaget. Detta kräver att företagen skapar förutsättningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstås, absorberas och användas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjänsteföretag såsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger på just den kunskap som individerna besitter.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende på kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrån teoretiska modeller inom kunskapsdelningsområdet presentera förslag på eventuella förbättringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystemGenomförande: Uppsatsens innehåll baseras på empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda på revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med våra teoretiska utgångspunkter som grund, vilka utgörs av teorier på området kunskapsdelning och dess sammanhang.Resultat: I vår analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Syfte: Syftet med uppsatsen är att diskursanalytiskt undersöka hur socialsekreteraretalar om de känslor de hade vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn och hur de talarom hur de hanterade känslorna. Vi vill undersöka hur de i intervjuerna positionera sig självaoch sina klienter samt maktaspekter knutna till dessa positioner. Vi vill också undersöka vilkakonstruktioner de gör utifrån olika diskurser och hur de använder språket för att ?göra kön?.Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer av fem socialsekreterare som allanågon gång utrett sexuella övergrepp mot barn. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys iarbetet med empirin.

Skolverket pekar på fyra orsaker till de allt sämre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nå bättre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna på högstadiet fick genom Lgr 11(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav på sig att kunna ämnet. I den nya lärarutbildningen har studenterna mål de ska uppnå. Då lärarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krävs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som är uppsatta i Lgr11. I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lärarna att undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

This study aims to evaluate the value relevance of Piotroski?s (2000) nine fundamental signals. In order to do this, the signals are tested on the OMX Nordic Exchange Stockholm between the years 2003 and 2009. The hypotheses of the study are whether the signals are value relevant and if the value relevance has changed. To test this, a Chi-square test and a regression are used.

Syfte Syftet med studien är att undersöka vad personalen på en akutpsykiatrisk heldygnsvårdsavdelning tycker är ett gott bemötande och hur professionella i socialt arbete kan använda sig av denna kunskap.Frågeställningar Studiens frågeställningar är: Vilka är dina erfarenheter av vad som fungerar bra i mötet med patienter? Använder du dig av några specifika metoder och strategier i ditt arbete som du har märkt fungerar bra i mötet med patienter?, Talar ni i arbetsgruppen om metoder och strategier som fungerar bra i mötet med patienter? Tror du att det som händer i mötet mellan dig och patienter har någon effekt på behandlingen? MetodEn kvalitativ metod har använts för att genomföra studien. För att undersöka respondenternas subjektiva tankar kring forskningsfrågan har åtta halvstrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har analyserats utifrån kommunikationsteori och Bubers tankar om Jag-Du, Jag-Det. Resultat och slutsatserHuvudresultaten som studien har kommit fram till är de professionellas förmåga att kunna se personen bakom sjukdomen är central.

Enligt det tja?nstelogiska synsa?ttet blir upplevelsen kring ett ko?p allt viktigare. Samtidigt a?r varuma?rket en viktig resurs i marknadsfo?ringsteori idag. Det saknas dock ett tydligt resonemang fo?r hur varuma?rket passar in i interaktionen mellan fo?retag och konsument.

Flyktingmottagningen i Essunga kommun är relativt nystartad och de första flyktingarna flyttade dit under hösten 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att granska hur introduktionen av flyktingar i Essunga kommun med centralorten Nossebro har fungerat, både utifrån flyktingarnas och berörda professionellas perspektiv. De frågeställningar som studien utgår ifrån är hur de som deltagit i flyktingintroduktionen tycker att introduktionen i samhället har fungerat med avseende på boende, sysselsättning, ekonomi, skola/barnomsorg, fritid/socialt nätverk och samhällskontakter samt i vilken omfattning flyktingarna har blivit delaktiga i samhället utifrån dessa områden. En tredje frågeställning är hur det kan vara att som flyktingfamilj introduceras på en mindre ort som Nossebro. Materialinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med föräldrarna i några av de flyktingfamiljer som deltagit i introduktionen, samt med några av de professionella som arbetar med introduktionen.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.