Nuförtiden blir hemsjukvård allt mer vanligare för vårdtagare i livets slutskede. Då den sjuke vårdas i det egna hemmet kan anhöriga lättare följa med i sjukdomsförloppet. Vid vårdmöte mellan vårdtagare och professionel vårdare är det viktigt att vårdare är lyhörd och lyssnar på vårdtagare. Den professionella vårdarens personlighet är viktig för att han/hon ska kunna sätta sig in i vårdtagarens situation. Med professionell vårdare menas att vårdaren ska ha självkännedom, empati och kunskap.

I den här undersökningen har vi tagit del av diskussioner på två nätforum. Det ena är Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra är Soctanterna på nätet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. Vårt material består av trådar där unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hälsan och som därför har sökt hjälp på dessa forum. I studien jämförs de två forumen med utgångspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna på nätet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer på Flashback.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) är en nyutvecklad evidensbaserad checklista tänkt att användas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för långvarigt kriminellt beteende. Syftet med vår studie var att i en första pilottestning ta reda på hur professionella inom polis och socialtjänst uppfattar användbarheten av Check: IRK. Via en webbenkätundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 män och 15 kvinnor mellan 26-47 år (M=36 år, SD=6,70) på frågor gällande innehåll, tillämpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrån innehåll, tillämpning och utbildning i checklistan så uppfattar professionella inom polis och socialtjänst Check: IRK som användbar i sitt arbete..

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Syftet med studien är att undersöka transsexuellas upplevelser av att vara just transsexuell i dagens samhälle samt hur detta påverkas av rådande normer som berör avvikande könsidentiteter. Syftet var vidare att studera hur de upplever sig bli bemötta av professionella hjälpare samt vad professionella bör tänka på i möten med transsexuella. Studien utgår från sju transsexuella intervjupersoner som är i olika stadier av sin transformeringsprocess, alla intervjupersoner lever dock som sitt psykologiska/mentala/upplevda kön. För att få en relevant analys av resultatet har vi antagit en socialkonstruktivistisk teori, samt teorin om ?könsgörandet? och heteronormen.

Syftet med studien var att belysa hur professionella från två olikaverksamheter, en öppenvårdsmottagning och en slutenvårdavdelning, tänker kring självskadebeteende och sitt arbete medindivider med denna problematik. Studiens frågeställningar var;hur tänker professionella kring självskadebeteende och dessbehandlingsarbete. Vilka likheter och skillnader finns det mellanen öppenvårdsmottagning och en sluten vårdavdelning. Studienutgår från en hermeneutisk forskningstradition och bygger påsemistrukturerade intervjuer med fyra professionella inomområdet. Studiens teoretiska utgångspunkter är det professionellaförhållningssättet och behandlingsrelationen mellan professionellaoch individer med självskadebeteende.

Syftet för studien är att utifrån ett återhämtningsperspektiv ta reda på hur personal inom psykiatrin i Australien jobbar för att möjliggöra en återhämtning hos klienten samt vilka krav detta ställer på personalen. Till detta har formulerats fyra stycken frågeställningar som lyder;1) Vad lägger personalen själv i begreppet återhämtning? 2) Hur ser personalen på återhämtningens möjligheter och begränsningar för klienten? 3) Vilka möjligheter och begränsningar ser personalen med deras egen del i återhämtningsprocessen? 4) Hur ser personalen på professionella gränser?Studien har utförts i Sydney, Australien där fem stycken professionella har intervjuats som samtliga jobbar inom en organisation med ett tydligt återhämtningsfokus för klienter med svåra psykiska sjukdomar. Resultatet visar att personalen ser stora möjligheter med återhämtningsprocessen, både för klientens liv samt den professionella yrkesrollen. Samtidigt visar resultatet att personalens syn på professionella gränser är mycket genomtänkt och tydlig, inte lika komplex som forskning på området tidigare har beskrivit.

Nuförtiden blir hemsjukvård allt mer vanligare för vårdtagare i livets slutskede. Då den sjuke vårdas i det egna hemmet kan anhöriga lättare följa med i sjukdomsförloppet. Vid vårdmöte mellan vårdtagare och professionel vårdare är det viktigt att vårdare är lyhörd och lyssnar på vårdtagare. Den professionella vårdarens personlighet är viktig för att han/hon ska kunna sätta sig in i vårdtagarens situation. Med professionell vårdare menas att vårdaren ska ha självkännedom, empati och kunskap. Studiens syfte har varit att beskriva vårdmöte i den palliativa vården mellan vårdtagare, dess anhöriga och professionella vårdare i det egna hemmet vid livets slutskede. Metoden var en litteraturöversikt, bestående av material från databaserba Cinahl, Elin och Libris. Materialet bearbetades med en kombinerad manifest och latent innehållsanalys.

Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur professionella inom socialt arbeteupplever att klienter med samsjuklighet påverkas av att tvångsvården, för missbruk ochpsykisk ohälsa, i Sverige idag är skild. Studiens syfte är också att undersöka vilkamöjligheter de professionella har att samverka, samt hur de upplever sin arbetssituation.Resultat och analys bygger på de sju semistrukturerade intervjuer som gjordes medprofessionella som i sitt arbete kommer i kontakt med samsjukliga klienter som lider avbåde ett missbruk och en psykisk ohälsa. Intervjuerna transkriberades och en tematiskanalys användes. Empirin indelades i tre huvudteman och sammanlagt åtta subteman.Dessa presenteras i studiens resultatdel tillsammans med författarnas analys. Analysenhar genomförts med hjälp av de begrepp som valts för att utgöra studiens teoretiskareferensram: handlingsutrymme, motmakt och mortifikationsprocesser.

Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, så kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de använder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Titel: Revisorers professionella agerande- I enlighet med professionens etiska värderingarBakgrund och problem: Revisorer är medlemmar av en profession, vilket ställer särskilda krav på dem att agera professionellt och i enlighet med professionens etiska värderingar. Professioner är viktiga för samhällets välbefinnande och samhället måste ha ett förtroende för professioner och dess medlemmar för att det samhällsekonomiska systemet ska fungera väl. På senare år har dock förtroendet för revisorer börjat ifrågasättas, vilket till stor del beror på de företagsskandaler som ägt rum. Många gånger har revisorer agerat på ett sätt som inte är förenligt med professionens etiska värderingar. Vad är det då som påverkar revisorers professionella agerande i olika situationer? Och går det att förklara revisorers professionella agerande?Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera faktorer som kan förstärka eller försvaga revisorers professionella agerande.Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt i vår studie, där tidigare forskning fått ett stort utrymme.

Bakgrund: Inom h?lso- och sjukv?rden ?r det vanligt att m?ta migranter och det finns ofta spr?kbarri?rer som f?rsv?rar kommunikationen. F?r att bryta denna spr?kbarri?r kan tolkar anv?ndas, men att anv?nda tolkar i v?rdm?tet kan ocks? ha konsekvenser. Syfte: Syftet ?r att belysa migranters och sjuksk?terskors erfarenheter av tolkanv?ndning. Metod: En litteratur?versikt har genomf?rts som baseras p? 10 vetenskapliga artiklar, varav 8 anv?nder sig av kvalitativ metodik och 2 anv?nder sig av kvantitativ metodik. Resultat: Resultatet sammanfattades i 3 huvudteman och 6 subteman; huvudtemat ?Informella tolkar? med subtema ?Familjemedlemmar och anh?riga som tolkar? och ?V?rdpersonal som tolkar?, huvudtemat ?Professionella tolkar? med subtema ?Anv?ndning av professionella tolkar i den kliniska v?rden?, ?Erfarenheter av tolkanv?ndning inom h?lso- och sjukv?rden?, ?Egenskaper hos tolken som p?verkar tolksituationen? och ?Tolkens professionella kompetens? samt huvudtemat ?Organisatoriska faktorer som p?verkar tolkanv?ndningen?. Resultatet visar hur olika faktorer p?verkar tolkanv?ndningen. Slutsats: Anv?ndningen av tolkar inom h?lso- och sjukv?rden kan ha olika konsekvenser beroende p? vilket typ av tolk som anv?nds.

Musikbranschen är en bransch som växer sig allt starkare i dagens samhälle och många människor väljer en yrkesbana inom musiken. För professionella sångare och sångerskor skiljer sig arbetssituationen starkt från de flesta andra yrken. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod undersöka professionella sångares situation vad gäller deras arbete och deras upplevelser av hur de påverkas av sina arbetsförhållanden på ett emotionellt plan. Sex yrkesverksamma sångare och sångerskor inom populärmusikgenren intervjuades. Resultatet av en tematisk analys visade på många problematiska aspekter av att arbeta som sångare eller sångerska inom populärmusik och beskrev hur deltagarna valt att hantera dessa, men visade även framförallt på att samtliga deltagare trivs med sitt yrkesval och anser att de positiva aspekterna väger tyngre än de negativa.

Denna studie undersöker professionella möten i relation till fartygsindustrin. Uppsatsen fördjupar sig i hur företag arbetar för att skapa professionella möten ombord på fartyg samt vilka aspekter som potentiella konferensresenärer anser vara viktiga vid möten. En kvalitativ ansats har använts där intervjuer ligger i fokus för uppsatsens empiriska grund. Teoretiska utgångspunkter har använts för att analysera och förstå det insamlade empiriska materialet. Även tidigare forskning har använts för att få insikt i ämnesområdet.

Forskning visar att få personer har möjligheten att få välja att dö i sina egna hem. De viktigaste faktorerna som inverkar på möjligheten att få vårdas hemma är tillgång till anhöriga och personella resurser. Patienter och anhöriga måste kunna känna sig trygga i hemmet och att de resurser som behövs finns tillgängliga. De professionella vårdarna ska kunna lyssna och skapa en god relation med patienterna och de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa möjligheten för patienten att kunna välja att vårdas hemma under sista tiden i livet.