Psykologi är ett ämnesområde som hittar nya tillämpningsområden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte är att förstå hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in på hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingång i att arbeta med friska människors behov av växt och utveckling. Intervjuer utfördes med åtta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching är ett mångfacetterat område, där utbildningar och branschstandard fortfarande är fragmenterat och svårt att få en överblick över. Coacher som inte är psykologer eller beteendevetare använder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk.

En Venture Capital satsning innebär att en investerare satsar pengar i ett företag för att efter en tid kunna sälja sina andelar. Venture capital-bolagen specialiserar sig på att gå in med aktivt affärsstöd (riskkapital och kompetens) till företag med utvecklingspotential oftast med ett tidsbegränsat engagemang. Investeraren har redan vid begynnelse av investering en målsättning att lämna och sälja sitt innehav, vilket benämns exit. Med exit menas det sätt på vilket ledning och investerare kan likvidera den värdetillväxt som uppkommit.Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva de drivkrafterna som ligger bakom olika former av exitstrategier. För att uppnå uppsatsens syften gjorde vi fallstudie med hjälp av kvalitativ undersökningsmetod.De teorier som tillämpades i uppsatsen var till att börja med de första viktiga stegen mot exiten nämligen investeringsbeslutet.

Samhället eftersträvar att förhindra våld. Tre ansatser har etablerats för att avgöra farlighet och för att bedöma risk för våld; den ostrukturerade professionella bedömningsansatsen, den aktuariska bedömningsansatsen, samt den strukturerade professionella bedömningsansatsen. HCR-20 är ett strukturerat professionellt bedömningsinstrument med hög validitet och interbedömarreliabilitet i bedömning av risk för våld. HCR-20 genomgår en evidensbaserad uppdatering och den reviderade versionen skall utvärderas - syftet med studien var därför att undersöka interbedömarreliabilitet för den tredje versionen av HCR-20 [HCR-V3]. Vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall riskbedömdes 35 patienter som inskrivits för tvångsvård under februari 2010 till oktober 2011.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Språkbarriärer i samband med den stora invandringen över hela världen har blivit ett problem i olika vårdkontexter där sjuksköterskor och patienter inte kan tala och kommunicera med varandra, vilket kan leda till sämre vårdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor som inte behärskar samma språk. Utifrån tre frågeställningar har kunskap sammanställts. Frågeställningar var hur kommunikation beskrivs, vad kan underlätta kommunikation samt vilka hinder beskrivs i kommunikation. Totalt har 12 vetenskapliga artiklar ingått i analysen.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat under de senaste åren, vilket har medfört att sjuksköterskan kommer att få möta många patienter från olika kulturer. Att ge en god och likartad vård är viktigt oavsett vilken kultur patienterna kommer ifrån. En god kommunikation är av betydelse för att göra patienterna mer delaktiga i sin vård. Syfte: att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som kommer från en annan kultur i samband med vård på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Kvinnomisshandel är idag ett komplicerat och tabubelagt folkhälsoproblem. 38 % av kvinnor runt om i världen har någon gång blivit utsatta för misshandel i en nära relation. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för misshandel av män i en nära relation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod användes i resultatet. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Kvinnomisshandel ? ett tabubelagt ämne bland vårdpersonal, Att axla sin professionella roll i mötet med misshandlade kvinnor, Kunskapens betydelse för omvårdnad och Organisationens påverkan på omvårdnad.

Demens är en sjukdom som huvudsakligen drabbar de äldre och som i hög grad också påverkar livet för de närstående. Det är ofta de närstående som tar huvudansvaret för omvårdnaden och det är viktigt att de får stöd. Stödet kan ges i olika former och kan komma både från professionella vårdare och från familj och vänner. Syftet med denna studie var att belysa närståendes upplevelser av stöd vid vård av en person med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ metod i form av intervjuer med sex närstående och innehållsanalys användes.

Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur makt och maktrelationer beskrivsoch teoretiseras i forskningen mellan socialsekreterare och klient med fokus på klientensbeskrivningar. Denna studie är en integrativ och kvalitativ forskningsöversikt med enabduktiv ansats, där 29 tidigare studier har tematiserats och analyserats med hjälp av maktensfyra ansikten. Studien påvisar att maktbegreppet är ett komplext och svårdefinierat begrepp.Studien visar hur makten kan betraktas utifrån maktens fyra ansikten inom det sociala arbeteti mötet mellan klienten och socialsekreteraren. Vidare diskuteras rekommendationer gällandemaktaspekten för det sociala arbetet utifrån olika studier samt rekommendationer för fortsattforskning. Det är viktigt att klienternas perspektiv, såsom upplevelsen av makt och kontroll,tas upp angående deras möte med de professionella.

Utländska direktinvesteringar är avgörande för en regions utveckling. Investerarna i sin tur är intresserade att investera i miljöer där det finns positiva förutsättningar för en lyckad investering. Sådana förutsättningar kan bland annat, vara; gynnsam storlek på marknad, stabil ekonomisk situation, grad av öppenhet, infrastruktur och kostnad för arbetskraft och investeringar. De båda delstaterna Pernambuco och Para i Brasilien har länge haft svårt att attrahera utländska direktinvesteringar. Följaktligen ligger man efter övriga Brasilien i många avseenden när det kommer till exempelvis levnadsstandard och utbildningsnivå.Syftet med uppsatsen är att redogöra för respektive stats förutsättningar att attrahera investeringar baserat på variabler som tidigare forskning presenterat.

Forskningen gällande mäns våld mot kvinnor har inte jämfört hur olika professionella utifrån sina olika yrkespositioner anser om gemensam vårdnad, där kvinnorna har blivit utsatta för sina mäns våld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrån sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och därmed bidra med något nytt till forskningen.   Begreppet mäns våld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, känslomässiga och verbala kränkningar samt alla handlingar vars syfte är att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).     Mäns våld mot kvinnor beror på många faktorer, men tillvägagångssättet som männen använder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till våldet som de utsätts för, resulterar i att de får det svårt att separera från de våldsamma männen (Beausang, 2003, s.

De flesta storföretag som idag driver vårt näringsliv har en gång i tiden varit småföretag som har vuxit och blivit stora. För att småföretag skall kunna existera på marknaden, växa och bli stora krävs en tillväxt som i sin tur ofta kräver investeringar. Detta investerande är inte alltid förenat med en säker utgång, vare sig för företaget eller för investeraren. Därför har en riskkapitalmarknad vuxit fram som tillhandahåller kapital förenat med en viss risk. Denna undersökning visar på vilka villkor investerare inom denna marknad ställer på företag för att tillhandahålla kapital..

Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Denna studie handlar om samtal som utförs på Migrationsverket med de asylsökande. Vi har valt att ta upp strukturen på dessa samtal, handläggarnas upplevelser samt vilka svårigheter man stöter på i dessa samtal och vilka kompetenser och styrkor informanterna menar att man behöver som handläggare. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där vi utförde åtta intervjuer med handläggare på Migrationsverket. De teorier vi har valt att analysera vårt empiriska material utifrån är Egans (2010) samtalsmodell, Lipskys (2010) närbyråkratsteori samt Hägg och Kuoppas (2007) modell för professionella samtal. Resultatet av intervjuerna visar att handläggarna på Migrationsverket sysslar med utredandesamtal där samtalen innehåller mycket information.