Självskadebeteende innebär ett upprepat och ett impulsivt beteende där individen skadar sig själv. Handlingens syfte är inte att dö utan att lindra psykisk smärta. Människor uttrycker sitt lidande på olika sätt, ofta räcker orden inte till utan vi blir tvungna att omvandla vårt lidande till en annan observerbar uttrycksform. Den vanligaste typen av självskada utförs oftast i syfte att dämpa ångest och befria sig från svåra känslor. Vårt syfte med studien är att belysa upplevelsen av att vårda patienter som självskadar utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.

SOS-barnbyar är ett hem för omhändertagna barn och finns som världsomfattande verksamhet och i vårt grannland Finland. Här placeras barn som på grund av biologiska föräldrars bristande föräldraförmåga inte längre kan bo kvar hemma. Målet med SOS-barnbyar är att alla barn ska få en trygg familj att växa upp i där de får sina behov tillgodosedda och en familjär uppväxt. Syftet med studien var att belysa hur barnhemsmammor på SOS-barnbyar i Finland ser på barns anknytning och vad barnhemsmammans egen roll är gällande att främja barns anknytning. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som genom kodning och kategorisering.

Bakgrund Inom dialyssjukvården möts dialyssjuksköterskor och patienter regelbundet flera gånger varje vecka, kanske under flera år. Detta medför många möten där relationer uppstår.Syfte Att beskriva dialyssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av långvariga vårdrelationer med personer med kronisk njursjukdom som kräver hemodialysbehandling.Metod Tolv dialyssjuksköterskor i Mellansverige intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes.Resultat Tillfredsställelsen av långa vårdrelationer med dialyspatienter berikar dialyssjuksköterskan både professionellt och som person. Möten med patienter under lång tid ger många positiva känslor och det är roligt att få följa patienternas utveckling. Upplevelsen av Komplexiteten i långa vårdrelationer, att möta och nötas mot samma patienter över lång tid, ibland över flera år kunde upplevas utmanande att i professionen hantera dessa på ett bra sätt.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Detta examensarbete syftar till att observera och diskutera bruket av en pedagogisk praxis som berör populär- och ungdomskultur inom bildämnet. Problemställningen täcker aspekter som den populärkulturella integrationen i dagens bildundervisning, ungdoms-kulturens fördelar och nackdelar i undervisningssammanhang, samt hur bildpedagoger kan närma sig en engagemangspedagogik som på lämpligt sätt drar fördel av populär- och ungdomskultur. Undersökningen som utfördes är en kvalitativ-kvantitativ intervju/enkät som fokuserar på tjugo stycken kommunalt yrkesverksamma lärare. Frågorna berörde punkter som deras föreställningar och resonemang kring den egna praktiken och dess tematiska innehåll och arbetsmetoder, samt vilka professionella värderingar de lägger till begrepp som tradition, ungdomskultur och senmodernitet i koppling till bildundervisning. Studien samlade också in data på lärararnas observationer gällande önskemål och viljor hos elever kring ett populärkulturellt ämnesinnehåll.

Syftet med arbetet är att få veta mer om hur lärare i årskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsättning. Arbetet belyser vad betygsättning innebär för dessa lärare som har lite eller ingen erfarenhet alls av detta. Arbetets bakgrund utgår från intresset att lära sig mer om vad betygsättning innebär i årskurs 6 och hur lärare i årskurs 4-6arbetar med att förebereda och betygsätta elever. Det fokuserar på lärarens arbete med betyg och bedömning, vad för stöd de fått att förbereda för att betygsätta och hur de anser att professionen påverkas av detta. Det belyser hur lärare i årskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsättning och vad det innebär för lärare som har tidigare eller ingen erfaret alls av betygsättning.

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

En beskrivande och problematiserande studie om stödgruppsarbete som metod i socialt arbete. I studien beskrivs fem olika verksamheter som arbetar med barn som har växt upp med missbruk i familjen.I studien beskrivs hur de professionella, stödgruppsledarna ser på och arbetar med den problematik som kan finnas hos barn som växer upp med missbruk. Den handlar om hur stödgruppen hjälper barnen och de unga, hur olika förutsättningar i de intervjuades verksamheter påverkar arbetet samt vilken betydelse ledarnas egen roll har i stödgruppsarbetet. Stödgruppledarnas uppfattningar har kopplats till forskning och teorier om barn som växer upp med missbruk, teorier för socialt arbete samt tidigare forskning på området stödgrupper. Slutsatserna av resultat och analys är att det finns många olika sätt man kan bedriva stödgruppsarbete på och att olika förhållningssätt till problematiken kan ha betydelse för arbetet.

SammanfattningI mitt examensarbete om dyskalkyli eller som det också kallas, specifika matematiksvårigheter vill jag visa på problematiken kring dessa inlärningssvårigheter, dels vill jag visa att det inte råder enighet bland forskare och andra professionella på ämnesområdet. Om verkligen dyskalkyli är en rimlig diagnos eller inte. Oenighet råder också om problemets omfattning samt vilka orsakerna är till att vissa elever får inlärningssvårigheter i matematikämnet. Jag drar även vissa paralleller och jämförelser med dyslexi eftersom denna diagnos är sedan länge accepterad och används utan ifrågasättande både i skolans värld och i resten av samhället.För att kunna genomföra detta examensarbete så har jag ägnat mig åt litteraturstudier, Internetsökningar, idéutbyte med matematiklärare samt tillbakablickar på mina egna erfarenheter som lärarvikarie. Eftersom jag själv under min skoltid och som student på lärarutbildningen haft stora problem med delar av matematiken så har det varit extra intressant att försöka belysa problemet kring inlärningssvårigheter i matematik.När jag studerat litteraturen så har jag funnit att två personer representerar skilda ståndpunkter angående matematiksvårigheter.

Hur påverkas socialarbetares handlingsutrymme och relation till brukare i arbete medmanualbaserade metoder, enligt de yrkesverksamma? Vilka hinder kan uppstå när manualbaserademetoder importeras och används i svenska förhållanden? Hur kan den lokala organisationen tahänsyn till dessa kulturella skillnader? Vad kan arbete med manualbaserade metoder innebära försocialarbetarna? Hur påverkas professionen och socialarbetarnas syn på sin yrkesroll?Vad kanarbete med manualbaserade metoder, enligt socialarbetarna, innebära för brukare?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbete med manualbaserade metoder, i en utvaldstadsdel i Göteborg, kan påverka det sociala arbetet som profession, samt hur det kan påverkasocialarbetare och brukare. Vi har intervjuat tio socialarbetare, verksamma inom behandlande ochförebyggande arbete med barn och familjer. Dessa semi-strukturerade intervjuer analyserar viutifrån begreppen humanism, etiska värden, normer och värderingar samt teorier ombehandlingsarbete och bemötande i socialt arbete.För de yrkesverksamma finner vi att arbetet med manualbaserade metoder kan leda till enlojalitetskonflikt mellan rollerna hjälpare och utvärderingsassistent. Relationen till brukarnaförändras så att teknik, kompetens och ekonomiska värden får ökad betydelse, kanske på bekostnadav humanistiskt hänsynstagande.

Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen?Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier.

Att arbeta som intensivvårdssjuksköterska innebär att vårda och ge omvårdnad till kritiskt sjuka personer i en högteknologisk miljö. Etiska svårigheter av olika slag och komplexitet hör till vardagen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av etiskt svåra situationer inom professionen. Datainsamling gjordes via fokusgruppintervjuer och analyserades med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier.

Background: Markets in Financial Instruments Directive, MiFID, was implemented in Swedish law in 2007 and aimed to increase competition of the securities market in order to achieve efficiency and lower transaction costs and to enhance investor protection. Another aim was to increase confidence in the market. After the implementation of MiFID some doubts had been highlighted regarding its intentional effects. This evoked the authors? interest to examine the directive?s effects and its impact on investors? trust.Aim: To examine how various participants in the Swedish securities market experienced changes since the implementation of MiFID in 2007, and its impact on the securities market and minor investors' trust.Method: The study applied a qualitative method with a deductive approach to describe, interpret and understand the problem area.

Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av de föreställningar om psykiskt funktionshinder som påverkar mötet mellan hemtjänstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frågeställningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, våra frågor är: Vilka upplevelser/föreställningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka föreställningar påverkar personalens förutsättningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsättningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet är insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde två gruppintervjuer med totalt åtta informanter där samtliga arbetar inom hemtjänst. När vi sedan analyserade vårt material använde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering.

Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.