A1160Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK?Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori.Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation.Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuerResultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK.

Purpose: The purposes of the current study were to investigate whether there were any differences in the perceptual ability between professional and non-professional ice-hockey players and whether professional players are better at distinguishing, paying attention to and concentrating on what is important during intense physical activity. Method: Twenty male ice-hockey players (10 from both the Swedish first and third divisions) participated in the study. Wingate test were used for physiological measurements while three psychological tests were presented in front of the participants. Stroop, Flanker and Fast counting tests were used to measure perceptual and coping abilities during intense physical activity and the differences between the two groups. Results: Fast counting and Flanker word 2 tests showed a significant difference between the two groups, whereby the professional groups was faster and more accurate than the non-professional group in answering.

Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhåller sig till professionell etikFörfattare: Elin Helgesson Kurs, termin och år: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014.Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord.Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet är en central fråga som PR-skrået i helhet tampas med. Det sätt som branschen försökt uppnå en yrkeslegitimitet är att påvisa sitt arbete för allmänintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrågasätts PR-konsulternas förmåga att representera allmänintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmänintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att främja olika särintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrågasätter etiken i branschen.

Relationer är ett av de grundläggande band vi har i livet och är en viktig aspekt för den psykiska hälsan. Denna studie behandlar en speciell typ av relation, nämligen relationen mellan kontaktpersoner och deras brukare. Studien fördjupar sig i kontaktpersonernas egen upplevelse av många gånger en diffus relation som de har till sina brukare. Den diskuterar om den betalda relationen mellan kontaktpersonerna och brukarna är vänskaplig eller om den är mer professionell i sin natur samt belyser en del etiska problem som kan uppkomma i den här typen av relation. Den aktuella studien innefattar en kvalitativ ansats och bestod av semistrukturerade intervjuer i syfte att belysa relationen mellan kontaktpersoner och sina brukare.

Bakgrund: Omvårdnadsforskning med genusperspektiv är ett eftersatt område. Ett vanligt använt begrepp när ett genusperspektiv ska anläggas är heteronormativitet. Det är tänkt att belysa de normer som strukturerar hur ett lyckat heterosexuellt liv bör levas. Där ingår en kontinuitet mellan kön, genus och sexualitet samt en rad normer för hur livsnarrativet ska se ut i övrigt. I sjuksköterskans arbete är begreppet professionalitet centralt.

Tidigare forskning har visat att nyexaminerade lärare upplever svårigheter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla nyexaminerade lärare sedan 2011 genomgå en intro-duktionsperiod, där en erfaren lärare är mentor för en ny lärare. Än har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vår studie. Vi undersökte nyexaminerade lärares upplevelser av mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska introduktionsperioden påverkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrån en kvalitativ analys har vi kommit fram till att mentorskapet utformas olika beroende på relationen till mentorn och arbetslaget, synen på mentorskapet och kunskap om syftet av introduktionsperioden.

Internationella uppdrag är en utmanande upplevelse för de individer som åker för att arbeta för sitt företag i ett annat land. En utlandsstationering omfattar tre faser i individens karriärcykel - före resan, under vistelsen och slutligen efter hemkomsten. Uppsatsen utgår från en narrativ analys och metod, där intervjuer använts som teknik för insamlande av fyra utlandsstationerades berättelser. Studien inspireras av Kohonen (2005a, 2005b, 2007, 2008) som forskat på ledares identitetsrekonstruktion under utlandsstationering. I sin forskning finner hon stöd för att identiteten för de utlandsstationerade förändras, kulturellt eller professionellt, eller både professionellt och kulturellt men det finns individer vars identitet inte förändrats.

Handledning och dess effekter har tidigare belysts inom såväl utbildnings- som yrkesprofessionella sammanhang. Handledning innebär reflektion över personligt upplevda arbetsrelaterade situationer och tidigare forskning inom området har visat att handledning kan stimulera till professionell och personlig utveckling. Vid bearbetandet av reflektioner i handledningen kan Orlandos omvårdnadsteori utgöra en lämplig grund. Teorin är en interaktionsteori, vilket innebär reflektion över vad som händer i det enskilda mötet mellan sjuksköterska-patient och den grundar sig på frågor som berör upplevelse, tanke, känsla och handling. Reflektion är ett centralt begrepp även i handledningsprocessen och likartade frågor bearbetas i mötet mellan handledare-handledda och kan väckas i mötet mellan chefmedarbetare. Syftet med detta arbete var att belysa huruvida handledning kan utgöra ett redskap som stärker och utvecklar ledarskapet hos första linjens chefer.

Problem: Kommunikation med patienter är en viktig del i hälso- och sjukvårdsarbete. Därför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rädsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur många av de socionomstudenter vid Göteborgs universitet, som gjorde sin praktik höstterminen 2012 (ht12), som upplevde sig bli diskriminerade, sexuellt trakasserade eller på något annat sätt upplevde sig bli illa behandlade av någon professionell på sin praktikplats.Med en kvantitativ studie undersökte vi socionomstudenters (ht12) upplevelser av bemötandet på sina praktikplatser. Den webbenkät som skickades ut till de socionomstudenter som var registrerade på kursen Handledd studiepraktik ht12 besvarades av 89 studenter. I enkäten frågade vi om upplevelser av att ha blivit diskriminerad, sexuellt trakasserad och på annat sätt illa behandlad av någon professionell på praktikplatserna. Vi ställde också frågor kring upplevd stöttning, riktat till de utsatta. Enkäten avslutas med en fråga rörande nöjdhet med praktiktiden.Vi fick fram resultatet att 36 socionomstudenter som gjorde sin praktik ht12 utsattes för diskriminering, sexuella trakasserier och/eller blev illa behandlade på något annat sätt av professionella på sina praktikplatser.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att ta reda på vilka funktioner självhjälpsgrupper idag fyller i samhället inom olika hälsoområden. Syftet var också att belysa hur självhjälpsgrupper anser att deras arbete går att kombinera med professionell hjälpverksamhet och då i synnerhet om och hur en hälsopedagog kan och bör samarbeta med självhjälpsgrupper.MetodStudien inleddes med en litteraturgenomgång för att ta reda på forskarnas inställning till professionellas arbete med självhjälpsgrupper. Via internet och sökmotorn på www.msn.se har lämpliga självhjälpsgrupper för studien sökts fram. Urvalet till grupperna är baserat på de hälsoämnen som ingått i hälsopedagogutbildningen på Idrottshögskolan i Stockholm under tiden 2002-2005. I samtliga fall har en eller två av organisationen utsedda representanter som arbetat för sin respektive självhjälpsgrupp eller dess samordnare intervjuats.

Titel Politisk professionalisering och röda tårtspadar. En kvalitativ studie av valrörelsen 2010 års strategiska kommunikation hos Hallands Socialdemokratiska PartidistriktFörfattare Therese StoltzKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin Höstterminen 2010Handledare Mathias FärdighAntal ord 16 732 (inkl. bilagor)Syfte Att studera ett politiskt partis förutsättningar för att inför och under valrörelsen 2010 arbeta med strategisk politisk kommunikation.Metod Kvalitativ metod. Intervjuer samt analys av strategidokument och medietexter.Material Intervjuer med politiska företrädare inom Hallands Socialdemokratiska Partidistrikt. Strategidokument i form av de nationella och regionala valstrategierna samt en handlingsplan för fackligpolitisk samverkan.

Problem: Kommunikation med patienter är en viktig del i hälso- och sjukvårdsarbete. Därför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rädsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal.

Forskning tyder på att den professionella relationen är betydelsefull för resultatet av en insats inom socialt arbete och att det finns många olika faktorer som den professionella måste förhålla sig till. Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattning om den professionella relationen, samt hur man som professionell kan förhålla sig i relation till klienter som saknar ett brett social nätverk. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som arbetar på Hem för vård och boende samt stöd- och utslussningsboende för ensamkommande barn. Det insamlade materialet har strukturerats utifrån Grounded Theory för att därefter analyseras hermeneutiskt. Studien har mynnat ut i en modell som synliggör den avvägning socionomen måste göra mellan att delge eller inte delge i relation till klienten.

2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor.