Sök:

Sökresultat:

697 Uppsatser om Professionell sćngerska - Sida 10 av 47

Professionella som byter bransch : Hur vill de bli styrda?

The purpose of this study is to extend the understanding of how professionals in modern organisations want to be managed. We especially investigate professionals changing industries to describe if, and how, aprofessional in this situation is becoming a professional again after the change. This to find connections between intrinsic motivation and attitudes towards professionalism on one side, and applicable managerial methodson the other. Best practice in managing professionals is traditionally considered to be non-invasive methodologies such as indoctrination and training. Beyond that, operational-level management is usually considered to be bound to fail.The analysis suggests the following:? A professional changing industry will become professional again.? The driving force for becoming professional again is the strive for horisontal specialization, induced by higher education.? Management of professionals needs to account for the integrity of the horizontal specialization of the professional.

Revisorns icke finansiella beroende : en experimentell undersökning av klientidentifikation

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utstrÀckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstÄ genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter pÄ revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan pÄverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. SÄledes har vÄr problemformulering varit ?Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta pÄverkar revisorns objektivitet? Hur pÄverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ?.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkÀtundersökning som skickades ut till 1200 godkÀnda och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkÀten skickades ut i samband med alla deklarationer.

Med hjÀrta, sjÀl och öron : om managerns roll och relation till artister.

Syfte och ForskningsfrÄgorSyftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur relationen och rollfördelningen mellan managers och artister kan se ut och vad som pÄverkar detta, samt hur manageryrket har pÄverkats av den förÀndring som skett i musikbranschen i och med den tekniska utvecklingen.För att nÄ upp till detta syfte har vi arbetat med tre forskningsfrÄgor:Vilka roller och vilken arbetsfördelning finns mellan managers och artister?Hur ser managers relationer till deras artister ut och vad pÄverkar detta?Hur pÄverkar nya förutsÀttningar managerns roll och relation till artister?MetodVÄr forskning har haft en induktiv ansats dÄ vi ville utgÄ ifrÄn empirin och lÄta de intervjuades berÀttelser styra uppsatsens riktning. Vi valde en kvalitativ metod dÄ vi ville fÄ en bild av hur vÄra intervjupersoner sjÀlva upplevde sina roller och relationer. VÄr empiriska studie bestÄr av intervjuer med 6 managers och 4 artister.SlutsatserVi har genom vÄr analys och slutdiskussion sett att roller, arbetsfördelning och relationer mellan managers och artister kan se vÀldigt olika ut frÄn fall till fall. I grunden anses att artisten ska ansvara för de kreativa delarna och managern för de affÀrsmÀssiga delarna av artistskapet.

Sprututbytesprogram i Sverige : ur sjuksköterskans perspektiv

BakgrundNarkotikamissbruk Àr den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar i Europa och i Sverige berÀknas över 500 mÀnniskor varje Är dö till följd av narkotikarelaterade orsaker. Definitionen av ett tungt narkotikamissbruk Àr att en person, en eller flera gÄnger, injicerat narkotika under en 12-mÄnadersperiod eller missbrukat narkotiska preparat dagligen under de senaste fyra veckorna. I dagslÀget berÀknas cirka 29 500 personer i Sverige ha ett tungt narkotikamissbruk. Injektionsmissbrukare riskerar att smittas av blodburna infektioner, sÄsom hiv och hepatit C, pÄ grund av delning av kontaminerade injektionsverktyg. Sprututbytesprogram implementerades i Sverige Är 1986 och har som syfte att minska spridning av blodburna infektioner.

Sjuksköterskans stöd till kvinnor med bröstcancer - en litteraturstudie

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje Är. Ett cancerbesked innebÀr ett förÀndrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgÄng. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Betalsystem pÄ webben för utvecklaren

Rapporten tar upp och behandlar Àmnet betalvÀxlar utifrÄn en utvecklares perspektiv. TvÄ företag som varit i eller nÀra inpÄ processen att utveckla en webbshop har intervjuats och jÀmförts med utbudet hos ett antal olika betalvÀxlar. Intervjuerna har visat ett resultat som Àr mycket troligt att man som ny utvecklare kommer i kontakt med i början. Positionen kan dÄ vara bÄde som utvecklare eller som Àgare till webbshoppen. Det gick Àven att konstatera att det fanns ett antal betalvÀxlar lÀmpade för olika kunskapsnivÄer.

Organisationsstruktur och styrsystem - en fallstudie av UMAS

UMAS Àr i nuvarande organisation en kombination av professionell byrÄkrati, divisionalisering och en liten del innovativ organisation. En decentraliserad organisationsstruktur gör det möjligt att styra med ekonomiskt ansvar, men stÀller ocksÄ ökade krav pÄ kontroll och uppföljning. De formella styrsystem som anvÀnds pÄ UMAS Àr framför allt enheter med kostnads- och resultatansvar, internpriser och budget. Budgeten Àr ett effektivt styrmedel i en anslagsfinansierad verksamhet som UMAS, genom att ansvar förtydligas och kontroll och uppföljning möjliggörs. Det Àr ocksÄ viktigt att det i styrsystemen och organisationsstrukturen skapas incitament för att fÄ medarbetarna till att arbeta för verksamhetens bÀsta, för att dess mÄl och visioner ska uppnÄs.

YrkeslÀrare och yrkeskompetens. En undersökning hur sjöfartsyrkeslÀrare kan bevara och utveckla sin yrkeskompetens

BakgrundEn yrkeslÀrares kompetensutveckling kan delas in i pedagogisk och didaktisk kompetensutveckling samt professionell yrkeskompetensutveckling. Denna studie behandlar sjöfartsyrkeslÀrare vid gymnasieskolans riksrekryterande sjöfartsutbildning och deras syn pÄ sin sjöfartsrelaterade professionella yrkeskompetensutveckling. Eftersom att sjöfarten i snabb takt utvecklas bÄde tekniskt och operativt Àr det viktigt att lÀrarna har rÀtt kompetens. Sjöfartsutbildningens examensmÄl hÀnger tÀtt samman sjöfartsyrkeslÀrarens professionella yrkeskompetens vilken Àr avgörande för elevernas kunskapsinsamling. Hur vÀl fungerar den professionella yrkeskompetensutvecklingen för sjöfartsyrkeslÀrarna vid sjöfartsutbildningen idag och hur kan den utvecklas? Sjöfartsbranschen liksom sjöfartshögskolorna stÄr i beroende av att eleverna frÄn sjöfartsutbildningen Àr vÀlutbildade.

Politisk, privat eller professionell praktik? ? Om ideellt arbete pÄ kvinnojour

Uppsatsens syfte Àr att belysa enskilda ideella jourkvinnors syn pÄ kvinnojoursrörelsen och pÄsitt engagemang i denna rörelse. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de pÄ sitt uppdrag?? Hur ser de pÄ kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhÄller sig jourkvinnorna till bÀrande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre frivilligt socialt arbete med vÄldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna Àr denvanligaste titeln pÄ frivilligt engagerade pÄ ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaÀr sprungna ur 1970-talets vÀsterlÀndska kvinnorörelse.

Upplevelsen av patientdelaktighet

I ett alltmer vÀlinformerat samhÀlle, ökar individens kunskap om hÀlso- och sjukvÄrd samt om patientens rÀttigheter och skyldigheter. Detta stÀller krav pÄ sjuksköterskor att arbeta aktivt för ökad patientdelaktighet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka patientens upplevelse av patientdelaktighet pÄ en cytostatikamottagning pÄ ett sjukhus i södra Sverige. Datainsamling skedde med hjÀlp av enkÀt, utdelad pÄ mottagningen. Materialet bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i tvÄ huvudkategorier: Kommunikation mellan patient och sjuksköterska och hantering av sjukdomsupplevelsen.

Högerextremism - professionellas förestÀllningar om sin roll i processer som rör attitydförÀndring hos klienter. : En kvalitativ intervjustudie.

Tidigare forskning som ligger till grund för denna studie belyser bland annat faktorer som pÄverkar ingÄng i och avhopp frÄn högerextrema grupperingar samt processer som rör attitydförÀndring i relation till detta. Det finns Àven forskning som belyser professionellas olika förutsÀttningar för att arbeta med klientgruppen och med förÀndringsarbete. Vidare belyses möten mellan professionell och klient med fokus pÄ förhÄllningssÀtt och makt samt strategier för att bemöta högerextremister. Baserat pÄ denna forskning har vi identifierat en kunskapslucka för forskning rörande hur allt detta uppfattas av de professionella som i praktiken möter klientgruppen. Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för professionellas förestÀllningar om sin roll i processer som rör attitydförÀndring hos klienter. Fokus för studien Àr professionella som i sitt arbete möter personer som riskerar att dras in i, Àr aktiva i eller som valt att hoppa av högerextrema grupper.

Attraktiv och trovÀrdig karaktÀrsdesign : En kvalitativ studie med tre professionella spelgrafiker

Syftet för denna studie var att explorativt undersöka vad som ansÄgs som god visuellkaraktÀrsdesign enligt svenska spelgrafiker hos tvÄ olika studios. Med inspiration avtidigare forskning inom omrÄdet var mÄlet att utröna vad de ansÄg var trovÀrdig ochattraktiv design, utifrÄn deras erfarenheter som professionella karaktÀrsdesigner. Tregrafiker med olika erfarenhet av karaktÀrsdesign valdes ut och intervjuades. Resultatetvisade att attraktivitet och trovÀrdighet kunde appliceras pÄ hur designerna skapadesina karaktÀrer, men pÄ olika sÀtt och beroende pÄ vilket spel de arbetade pÄ. Iblandvar det spelarna som hade tolkningsföretrÀde pÄ vad som var god karaktÀrsdesign,medan i andra fall karaktÀrsdesignern sjÀlv.

ICD-patienters livskvalitet efter en ICD-implantation

En implanterbar defibrillator (ICD) Àr nuförtiden en vÀl beprövad behandlingsmetod för patienter som överlevt ett hjÀrtstopp eller har en avancerad hjÀrtsjukdom och dÀrmed har ökad risk för ventrikulÀra arytmier. Syftet med vÄrt arbete var att beskriva ICD-patienters livskvalitet och de livsomstÀllningar som en ICD-implantation medförde. Studien genomfördes som en litteraturöversikt enligt Willman et al. Resultat visade att livet med en ICD innebar omstÀllningar och förÀndringar som mÄnga patienter inte var helt förberedda pÄ. En defibrilleringschock visade sig inverka negativt pÄ livskvaliteten.

Professionalism i förskolan : En kvalitativ studie om vad nÄgra förskollÀrare anser kring professionalism i förskolan samt vad deras professionella ansvar handlar om.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskollÀrares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollÀrares uppdrag och svÄrigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen bestÄr av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrÄn tre omrÄden. Dessa omrÄden var ansvar, uppdrag och svÄrigheter. Studiens slutsater Àr att förskollÀraryrket Àr komplext och Àven om förskollÀraryrket Àr professionellt Àr det inte alltid enkelt att agera pÄ ett professionellt sÀtt i alla situationer..

Sociala identitetsperspektiv pÄ revisorers oberoende

Syfte: Debatten kring revisorers oberoende har pÄgÄtt lÀnge. Idag Àr frÄgan om revisorers oberoende en av de viktigaste frÄgorna inom redovisning vilket delvis beror pÄ de företagsskandaler som intrÀffat under senare Är. Tidigare studier visar att sociala identifikationer kan utvecklas vid nÀra relationer vilket bÄde kan ha en positiv och en negativ pÄverkan pÄ revisorers oberoende. För att utvidga tidigare studier har vi lagt till personlig identifikation för att studera detta pÄ individnivÄ. Vi har Àven valt att lÀgga till en faktor, det karismatiska ledarskapet, för att undersöka om detta pÄverkar samtliga identifikationer.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->