Syftet med denna uppsats var dels att kartlägga vilken professionell hjälp våldsamma män kan få i Stockholms län samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Undersökningen består delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter där alla var professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrån ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har använts är de som handlar om relationsvåld och maktlöshet med olika orsaksförhållanden såsom samhällsrelaterade och våldsrelaterade. Även en samarbetsmodell, samt tidigare forskning användes vid analysen av resultaten.

VoIP-system inom fo?retag blir mer vanligt. Sa?kerheten bo?r da? beaktas fo?r att undvika hot som riskerar konfidentialitet, integritet och tillga?nglighet. Denna rapport visar resultat fra?n tva? olika VoIP-systems sa?kerhet med hja?lp av praktiska penetrationstestscenarion i labbmiljo?.

Övervikten är en betydande riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. För att påverka detta hälsotillstånd är motivationen av stor betydelse. Motivation styr beteendet och har vanligtvis två sidor, den stimulerar beteendet och leder beteendet mot ett mål. Genom att stödja den enskilde med att sätta realistiska och uppnåbara mål kan sjuksköterskan underlätta förändringsarbetet. Målet med beteendeförändring är att uppnå förändringar som medför positiva hälsoeffekter för den enskilda individen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur jourkvinnor på två kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta får för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra områden: samtal, de hjälpsökande, gränser samt professionell och icke professionell.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Övervikten är en betydande riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. För att påverka detta hälsotillstånd är motivationen av stor betydelse. Motivation styr beteendet och har vanligtvis två sidor, den stimulerar beteendet och leder beteendet mot ett mål. Genom att stödja den enskilde med att sätta realistiska och uppnåbara mål kan sjuksköterskan underlätta förändringsarbetet. Målet med beteendeförändring är att uppnå förändringar som medför positiva hälsoeffekter för den enskilda individen.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och känslomässig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom två olika organisationsformer. De teoretiska grunden är Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom ämnet. Studien är kvalitativ och består av sex semistrukturerade intervjuer varav tre är genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre på en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefär lika mycket, medan den känslomässiga lojaliteten är starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt känslomässigt undervärderade av arbetsgivaren och tenderar att istället vara mer professionellt lojala.

Syftet är att undersöka, förstå och beskriva socialarbetares tankar om självreflektion. Syftet går attbryta ner i två frågeställningar;Hur resonerar socialarbetaren kring självreflektion?Hur reflekterar socialarbetaren kring relationen mellan behandlare och klient?Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Sex intervjuer medverksamma socialarbetare som arbetar med längre behandlingsrelationer har genomförts. Empirinhar analyserats utifrån tidigare forskning om självreflektion och självkännedom, samt utifrånteoretiska utgångspunkter i systemteori och intersubjektivitetsteori.I resultatet framkommer socialarbetarnas tankar och erfarenheter kring självreflektion i förhållandetill deras behandlingsarbete.

The purpose of this study was to examine how social work professionals view their professional role and how they think about the concept of social work. I also wanted to investigate what they believe characterize a professional social work. For the purposes of this study, I chose a qualitative approach in which I interviewed five people linked to the social work. The theories which I have assumed in the analysis of the results are power theory, organization theory and professional theory. The results of this study show that the respondents believe that a professional social work is performed by someone who has training and experience in the field.

I denna uppsats undersöks hur psykologens yrkesroll formas och utformas på vårdcentral. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem psykologer på vårdcentral, deras verksamhetschefer samt en yrkesutvecklingskoordinator för psykologer inom primärvården. Med utgångspunkt i grounded theory har resultatet analyserats i termer av primärvårdspsykologi, professionell identitet och professionssociologi. Resultatet lyfter fram psykologernas bild av sin yrkesroll, deras upplevelse av relationer till andra i organisationen och till gränsfrågor. Slutsatsen är att psykologens yrkesroll på vårdcentralen befinner sig i jurisdiktionens gränsområde och innebär ett aktivt identitetsarbete, en komplex och dynamisk process i spänningsfältet mellan professionella identitetsideal och organisatorisk reglering..

Bakgrund:Den svenska detaljhandeln har de senaste tjugo åren präglats av en strukturomvandling och andelen enskilda och oberoende detaljhandlare har stadigt minskat. Orsaken till detta har främst varit de stora kedjornas expansion och tillväxt inom framförallt sällanköpshandeln. Syfte:Syftet med denna uppsats är dels att utveckla kunskap i hur de enskilda detaljhandlarna kan differentiera sig mot de stora professionella kedjorna och på så sätt kunna konkurrera mer rättvist mot kedjorna samt att ge rekommendationer till en enskild detaljhandlare. Metod:För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat en enskild detaljhandlare och en professionell kedja och sedan jämfört hur dessa arbetar med sitt sortiment och sin marknadsföring. Slutsats:För att den enskilda detaljhandlaren ska kunna differentiera sig mot en professionell kedja är en slutsats att den enskilda detaljhandlarens kunskap inom området är av stor vikt.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient från olika kulturer.Metod: Litteraturstudie där fjorton artiklar från olika länder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vården. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika länder upplevde olika problem vid vårdvistelse på grund av att inte tala samma språk som vårdgivaren. Språkbarriärer bidrar till en ofullständig kommunikation. Användande av tolk, både professionell och icke-professionell, det vill säga vän eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvåra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hälsa och sjukdom.

Syfte: Syftet för studien var att undersöka förskollärares uppfattning om specialpedagogen som professionell samtalspartner i arbetet med att skapa en förskola för alla.Centrala frågeställningarVilka erfarenheter av specialpedagogen som professionell samtalspartner fanns hos informan-terna? Hur upplevdes handledningen?Vilka metoder upplevdes mest verksamma för den egna kunskapsutvecklingen och (för)skolutvecklingen när det gällde att skapa en förskola för alla?Teori: Studien var från början helt kvantitativ. Litteraturdiskussionen berörde förskolans re-spektive specialpedagogikens historia. Därefter presenterades bakgrunden till den specialpe-dagogiska påbyggnadsutbildningen som grundades 1990 och reaktionerna på densamma. Handledning som begrepp ventilerades liksom några förekommande samtalsmodeller och röster om handledning.

Syftet med studien Med bakbundna armar var att undersöka och beskriva hur socialarbetarna upplever och hanterar arbetet med hemlösa barnfamiljer ur en professionell och personlig synvinkel. Vi har med ansats i hermeneutiken valt att utgå från kvalitativ forskningsmetod. Vi har baserat denna studie på semistrukturerade intervjuer med 8 socialarbetare vid Individ- och Familjeomsorgen i Rosengård, Malmö. Vid analysarbetet har vi använt copingteori samt organisationsteori. Med bakgrund i empirin och således det resultat och den genomförda analysen från intervjuerna, har vi kunnat se att socialarbetarna upplever en arbetsrelaterad stress i förhållande till hög arbetsbelastning, små resurser och ett begränsat handlingsutrymme.