Den psykiska ohälsan bland elever ökar. Skolsköterskor möter idag många etiska och moraliska problem. Skolsköterskor ägnar mycket tid åt att stödja och hjälpa barn med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att kunna ge stöd och hjälp till barn som mår psykiskt dåligt i skolmiljön. Sju skolsköterskor från Norra Sverige deltog i studien.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna.

Den digitala utvecklingen kan vara den största utmaningen som skolan ställts inför sedanboktryckarkonsten. Lärarens roll och hur man ser på lärare kommer att förändras i grunden. Föratt kunna verka i denna skola behöver lärare en digital kompetens. Hur man utvecklar den ochvilka faktorer som påverkar den behandlar detta examensarbete. I arbetet används enutvecklingsmodell för lärares digitala kompetens.

Syftet med denna examensuppsats var att undersöka vad unga vuxna själva upplevde hjälpte dem i deras psykoterapier, och vad de tyckte var negativt i dessa. Undersökningen gällde även hur de såg på betydelsen av psykologens ålder och kön. Analysmetoden var grundad teori. Med hjälp av en halvstrukturerad kvalitativ intervju intervjuades sex före detta klienter med en medianålder på 21 år. Resultatet utmynnade i sex kategorier med tillhörande underteman, nämligen Vad klienten ser av sig själv: Att vara ung och ovan i terapisituationen.

Syftet med studien var att undersöka vad som får män som brukar våld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att få professionell hjälp, samt att påbörja och fortsätta ett förändringsarbete. De frågeställningar som använts handlade om hur männen hittar motivation, vad som gör att de vill förändras, vad i den professionella relationen de tycker är positivt respektive negativt för förändring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller främjar förändring. För detta användes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre män som gick i ett behandlingsprogram via frivården efter att ha utövat våld i nära relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i männens berättelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjälp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp från generell systemteori och socialpsykologi.

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om långtidssjukskrivna arbetslösa personer som har varit med i ett rehabiliteringsprojekt på Zenit Dialog AB i Hässleholm, detta är ett kunskapscenter inom arbetsliv, hälsa och lärande. Vårt syfte med arbetet är att undersöka på vilket sätt Zenits rehabilitering har påverkat långtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att återgå till arbete. Våra tre frågeställningar är följande: ? På vilket sätt har rehabiliteringen påverkat individens personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter på arbetsmarknaden? ? Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra förblev arbetslösa? ? Hur skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna vara till hjälp i Zenits arbete med långtidssjukskrivna arbetslösa? Metoden vi har valt är kvalitativ och vi har intervjuat sex personer, tre som har fått arbete efter avslutad rehabilitering och tre som fortfarande är långtidssjukskrivna arbetslösa. Vi har kunnat konstatera att den rehabiliteringshjälp som Zenit erbjuder till individer som är långtidssjukskrivna har en positiv effekt på dem.

Män utsatta för våld i nära relationer är en målgrupp som får begränsad uppmärksamhet i vårt samhälle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur män utsatta för våld i nära relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrågor. För att få en djupare förståelse av bemötandet använde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannämnda verksamheter, och hade varit i kontakt med män utsatta för våld i nära relationer.Den teoretiska utgångspunkten i studien har främst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med målgruppen.

Det fanns många studier avseende attityder och kunskaper gentemot ECT bland både läkare och patienter. Däremot fanns ett fåtal studier ur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters perspektiv gällande attityd, kunskap och omvårdnad vid ECT behandlingen. Syftet var att ur ett omvårdnadsperspektiv beskriva ECT behandlingen avseende attityd, kunskap och omvårdnadshandling. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en kvalitativ, funna genom litteratursökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, CSA Psychology, PsycInfo, PubMed, SweMed+, Scopus och Web of Science. Resultatet visade motsägelsefulla fynd angående attityderna.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Genom att arbeta i den palliativa vården möter sjuksköterskor döende människor och deras närstående. När sjukdomens förlopp inte går att stoppa men med god omvårdnad underlättas patientens lidande och då mår närstående bättre när de ser att den sjukes symtom lindras. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta närstående inom palliativ vård. En manifest kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera nio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fyra kategorier; att hantera utmanande situationer; att kunna se närståendes behov av information; att visa respekt för andliga och kulturella åsikter; att anförtros en nära relation.

Bakgrund: Diabetes är en av de främsta orsakerna till synnedsättning och blindhet. Dåförekomsten av diabetes ökar utgör de synrelaterade komplikationerna ett växande globalt hälsoproblem. En ökad förståelse för hur personer med diabetesretinopati upplever att synnedsättning påverkar deras dagliga kan vara till stor hjälp i mötet med dessa personer. Syfte:Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetesretinopati. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

SyfteSyftet med denna studie är att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förändringarna inom revisionsbranschen påverkat samhällsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkät som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpå en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen är enade. Revisorer identifierar sig både professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rådgivning är positivt för samhällsnyttan, de upplever även att ISA har en positiv inverkan på samhällsnyttan. Äldre revisorer är dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förändring ökar eller minskar samhällsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mätas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

Syftet är att synliggöra förstelärares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig på att undersöka hur en god lärandemiljö ser ut och skapas av läraren. Studien har utgått från två olika urvalsgrupper: förstelärare årskurs 7-9 och elever som genomgått svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelärare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lärarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lärandemiljö. Lärarens förmåga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lärarens ämneskompetens, förmåga att planera och inta en professionell roll betonas.