Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

Syftet med undersökningen var att undersöka behandlares uppfattningar om och erfarenheter av relationsskapande som en grund för förändring med klienter som blivit dömda för sexualbrott. Vi använde oss av en hermeneutisk utgångspunkt med kvalitativ ansats med intervju som metod eftersom respondenternas egna uppfattningar och erfarenheter var av relevans för frågeställningen. Vid analyseringen av resultatet användes meningskoncentrering som metod. Resultatet har tolkats utifrån von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna anser att relationen mellan behandlare och klient är den viktigaste delen i behandlingsarbetet med klienter som blivit dömda för sexualbrott, och att den relationen påverkar klientens förändringsprocess.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur de verksamma pedagogerna definierar begreppet läs- och skrivsvårigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Metoden som vi har använt oss av i vår undersökning för att samla in information från våra respondenter är via en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet läs- och skrivsvårigheter innebär finns hos de verksamma pedagogerna, men de anser sig inte ha tillräckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd åt dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter och många av dem får specialhjälp, men behovet av hjälp finns hos fler elever. Vår slutsats utifrån vår undersökning är att behoven av extra stöd bland eleverna är större än vad vi i början trodde.

Studiens syfte är att beskriva, tolka och analysera betydelsen av vägledning i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, utifrån ett deltagar- och tjänstemannaperspektiv. För att få svar på detta gjorde vi en kvalitativ intervju med sex personer, tre deltagare och tre tjänstemän på en Arbetsförmedling i en medelstor kommun i södra Sverige. Vi har undersökt vägledningens betydelse vid Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion.Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden i vår undersökning eftersom vår avsikt var att få en djupare kunskap inom det specifika området och för att få tillgång till personliga berättelser genom intervjuer. Med utgångspunkt från intervjuerna har en analys gjorts om deltagarnas och tjänstemännens behov och perspektiv på vägledningens betydelse inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.Resultatet visar att två av deltagarna inte upplever någon särskild vägledning inom programmet, medan en av deltagarna ser samtalen med handläggaren som upplyftande, positiva och i viss mån vägledande. Uppfattningen som tjänstemännen har om vägledning är att det är svårt att hinna med att utöva professionell vägledning den första tiden i programmet.

This qualitative study is aimed to find out how teachers at one preschool relate to influence and boundaries. This has been carried out through qualitative interviews whose contents have been analyzed and processed. The theoretical framework of the study is the philosophy of John Dewey derived from Pragmatism, where thought and action is seen as one where the child needs to try and experiment to learn. We are two authors who stand for this study in which we both were present at all times for the interviews.The interviews revealed that teachers believe that influence is important for children's self-esteem, to become a good citizen of the community and to learn that certain things are expected. It also emerged that influence combined with boundaries is seen as very important.It appeared that the teachers look at influence in preschool in three different ways - influence here and now, influence in the future and influence for the children self-esteem.

Syftet med studien var att beskriva och förstå arbetsterapeuters erfarenheter av att möta etiska dilemman inom habilitering. För att studera detta intervjuades tolv arbetsterapeuter verksamma inom kommun och primärvård med erfarenhet av att möta klienter inom habilitering. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av klientens delaktighet?, ?Att respektera klientens integritet?, ?Att prioritera handlingsalternativ? samt ?Att sätta gränser och vara professionell?.

Sammanfattning: Mina syften med uppsatsen är att med hjälp av ett test se om eleverna, i årskurs 1 på gymnasiet besitter de kunskaper inom matematik som står beskrivet i Lgr11 för skolår 9 samt att se om ett matematikspel kan öka elevers kunskaper och motivation. Genom att på 50 elever göra 2 tester med ett intervall på 2 veckor, där 24 av de 50 eleverna fått använda ett matematikspel för att se om kunskapsförbättring uppnåtts. Det första testet har även använts för att få en inblick i hur elevernas matematikkunskaper är. En enkätundersökning om matematikspelet gjordes av de eleverna som använt spelet. Resultatet visade att eleverna som använt spelet gjorde en större progression än de elever som inte haft tillgång till spelet. Eleverna hade inte kunskaper som det krävs att de ska besitta enligt Lgr11 för skolår 9. De flesta elever var positivt inställda till matematikspelet. Resultatet av studien stöds av litteratur då flertalet författare menar att om man som pedagog kan hitta andra former än läroböckerna kan detta öka motivationen till lärande. .

Vårt examensarbete belyser hur betydelsefull leken är för barnet i förskolan och att det krävs utrymme för att den ska utvecklas och skapa mening. Våra huvudfrågor är följande: Hur tänker förskolepedagogen angående vilket utrymme leken ska få i förskolan?På vilket sätt kan förskolepedagogen inspirera till lek?För att nå ett resultat använde vi oss utav kvalitativa intervjuer, där vi skribenter intervjuade sju stycken förskolepedagoger på olika förskolor i en kommun i Blekinge. De teman som framkom i resultatet var: Lek och lärande går hand i hand, Utrymmet påverkar leken, Miljön en inspirationskälla och Inspirera utan att ta över. I resultatet av den kvalitativa undersökningen synliggjordes det att det krävs en aktiv pedagog för barnets lek och att miljön ska vara inspirerande och locka till lek.

Min uppsats handlar om situationer där jag har svårt att fördela min uppmärksamhet. Mitt fokus läggs antingen på barnet med speciella behov eller på barngruppen.I essän för jag en diskussion runt mitt eget förhållningssätt kring detta.Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med särskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet är naturligtvis gott, men min upplevelse är att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill säga att de barn som inte fungerar som förväntat kan känna sig ännu mer utanför vilket kan få konsekvenser för att uppnå kunskapsmålen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essä undersöker jag problemet med hjälp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik..

Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

Sammanfattning Studiens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger i förskolan använder sig av och resonerar kring utomhuspedagogik. Vår problemställning är hur pedagoger använder utomhuspedagogiken i den dagliga verksamheten och om de tar tillvara på barnens intresse i utomhusmiljön samt vad utemiljön och utomhuspedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barns utveckling och lärande. Utomhuspedagogik är ett viktigt komplement till barns lärande i förskolan. Att som pedagog arbeta i en utomhusmiljö och bli en medupptäckare tillsammans med barnen bidrar till deras utveckling och lärande. John Dewey och Jean Piaget ansåg att barnen framförallt utvecklas och lär genom att göra.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

The present study deals with the importance of play for children's learning in preschool. The purpose is to investigate the importance of play for children's learning in preschool from a pedagogue?s perspective. The study is based on two issues: How does the pedagogue´s who were interviewed reason about the impact the play has on children's development? How does the pedagogue´s approach to make play a learning situation? The empirical data is based on semi-structured interviews with four preschool pedagogue´s.

Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmässigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens välbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrån Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell.