Syftet med studien var att undersöka hur konflikthantering går till i praktiken i förskolan samt vilka konflikter som kan förekomma i verksamheten. Studien genomfördes på två förskolor i två olika kommuner. Vi har använt oss av ett kombinerat metodval genom att observera barngruppen och intervjua både barn och pedagoger. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning om konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att barnen klarar av att lösa konflikter på egen hand men även kan behöva stöd och hjälp från pedagoger i vissa situationer. Resultaten visade också att pedagogen behöver lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att hjälpa de lösa konflikten på ett konstruktivt sätt. Vår slutsats är att pedagogerna använder sig av olika metoder för att förebygga och hantera konflikter.

Syftet med studien är att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolämnen i årskurs 1-3 i Västerås Stad. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och är baserad på en webbenkätundersökning med frågor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i årskurserna 1-3 i Västerås stad tillämpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom något skolämne. Resultatet visar att många pedagoger använder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. Många pedagoger använder musik i sin undervisning för att skapa glädje, avslappning och stimulera lärandet. Resultatet visade också att ju äldre man är som pedagog, desto mer använder man sig av musik i sin undervisning.

Inom palliativ vård är en professionell interaktion väsentlig såväl för sjuksköterskan som för patienten och dennes närstående. Interaktionen utgör grunden i omvårdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes närstående inom palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående ansågs utgöra basen i omvårdnaden så var det väsentligt att sjuksköterskan med hjälp av interaktionen förmedlade stöd, bekräftelse och respekt.

Den här uppsatsen behandlar vad det innebär att vara KME-pedagog i förskolan och hur denna roll förhåller sig till en officiell bild av ämnet KME. Syftet med uppsatsen är att jämföra den officiella bilden av huvudämnet Kultur, medier och estetik med hur utbildade KME-pedagoger upplever att de arbetar i förskolan. Kvalitativa intervjuer har använts i undersökningen och sex pedagoger har intervjuats om hur de upplever att de arbetar med KME i förskolan. Pedagogernas svar har jämförts med hur ämnet KME officiellt beskrivs i dokument som redogör för vad huvudämnet KME är. Resultatet visar på att förskolans ramar och miljö har stor inverkan på i vilken mån pedagogerna arbetar med KME och hur de arbetar.

The purpose of this thesis is to gain insight into educators? views and work with circle time in preschool. To find out, I have referred to the following questions: How is your circle time performed in preschool? What objectives have teachers with the circle time? What impact has your circle time for the children in preschool?I have chosen to carry out qualitative interviews with three preschool teachers. After the interviews, I compared the educators? response to previous research.The survey shows that the circle time is one of the day´s highlights for preschool children.

Syftet med studien är att undersöka hur bekräftande av barns hemkulturer i förskolan kan tänkas påverka barns identitetsskapande och förståelse för allas lika värde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger är den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer använts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av flera medvetna strategier för att bekräfta barns hemkulturer på förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhållningssätt som en del i strategierna. För att stärka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver få känna sig stolt över sin bakgrund.

Detta arbete ämnar undersöka hur pedagoger förhåller sig till litteratur och litteraturläsning som undervisningsinnehåll i förskoleklassen. Vilken litteratur väljer pedagogen att använda i sin undervisning och varför? Undersökningen baseras på intervjuer.Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger i denna undersökning har en positiv attityd till litteratur och anser att det är viktigt att barnen får tillgång till litteratur och högläsning både hemifrån och ifrån skolans verksamhet. Syftet och tillvägagångssätten varierar och skiljer sig dock lite åt. Några generella mönster går att utläsas av intervjusvaren.

Barnhälsovårdens föräldragrupper har en central och betydelsefull roll för föräldraskapet. I rollen som gruppledare måste därför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos föräldrar. Därför var syftet med examensarbetet att beskriva föräldrars upplevelser av att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård. Fem intervjuer med föräldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stärker föräldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhållningssätt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, Förväntningar av att få information och kunskap och Innehåll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

I denna studie undersöks syn på professionalism i tre länder, Sverige,  Tyskland och Belgien. Syften är att se hur lärarna anser att staten, media och aktörerna i den lokala kontexten påverkar deras självbild som professionell och att undersöka likheter eller olikheter i synen.I kapitlet om litteratur behandlas de traditionella teorier i Sverige och nya synsätt på professionalism i internationell litteratur. Med förändringen i samhället de senaste åren har även här utvecklats en ny syn på professionalism. Globaliseringen och kommersialiseringen har tagit över och har stort inflytande på skolor och lärare. Vissa forskare kräver ett nytt bemötande av den nya situationen och ett annorlunda tänkande med anpassningen till de nya förhållandena.Jag valde kvalitativ forskningsintervjun som metod för att komma fram till detaljerade svar.

Detta arbete handlar om mobbning. Syftet är att ta reda på vad pedagogen ska göra då den upptäckt mobbning. Jag har valt att avgränsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas även målsman och elever upp, eftersom de är viktiga parter i detta sammanhang.Mobbning finns i alla åldrar och försämrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar påverkar barn och elevers beteenden.

This paper is an examination of how you as pedagogue can strengthen students self-esteem. I have acknowledge that there are possibilities to do this by the art of dancing. I want to with this paper to give a deeper understanding that shows of how you as a pedagogue can strengthen students self-esteem by using dance at junior level. To answer this question I have used this questions:- Can dance strengthen students self-esteem by the art of dancing and if that is so how can this be done?- What pedagogical attitude can be to an advantage when the goal is to strengthen students self-esteem.I have chosen to use ten qualitative interviews which brings up my questions at hand.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll har i tidigare forskning beskrivits utifrån två unikakompetenser: den vårdgivande och den radiografiskt tekniska. Behoven i den kliniska vardagenstyr den professionella utvecklingen och kan leda till en förskjutning av ansvarsområden.Syftet med studien var att undersöka och identifiera vilken kompetens röntgensjuksköterskornaanvändning av kompetens vid ordination och prioritering.Frågeställningarna: Vilken kompetens använder sig röntgensjuksköterskan sig av vid utförandeav utökade arbetsuppgifter? Vilken kompetens anser sig röntgensjuksköterskan behöva vidutökade arbetsuppgifter? Har nya unika kompetensområden tillkommit utöver de som tidigaredefinierat för professionen?Semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade röntgensjuksköterskor ochanalyserades med kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom fyra kategorier: Medicinsk kompetens, Professionell kompetens,Individuella förutsättningar och Praktiska förutsättningar.Medicinsk kompetens är ett kompetensområde för röntgensjuksköterskor som synliggjorts idenna studie. En gynnsam förskjutning av ansvarsområden är inte enbart beroende av denenskilda röntgensjuksköterskans kompetens utan också ett verksamhetsstöd i form av tid,tydlig delegering samt en arbetsmiljö, där interprofessionell kommunikation och feedback ären naturlig del, vilket krävs för att denna utveckling skall gynna alla inblandade..

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av hur pedagoger på tre förskolor arbetar för att synliggöra matematiken, med fokus på problemlösning, för förskolebarn i åldern fem år. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger från var sin förskola. Även löpande observationer har gjorts på de intervjuades förskolor.Resultaten visar att matematiken med fokus på problemlösning finns överallt under hela dagen på förskolan. Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt vilket är betydelsefullt för barnens utveckling. De menar vidare att deras uppgift är att arbeta aktivt med att synliggöra matematiska problem för barnen på ett roligt och lustfyllt sätt.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

I denna uppsats behandlas frågor om vilka orsaker som gör att det uppstår konflikter mellan förskolebarn och hur de hanterar konflikter. Tanken är att rapporten ska vara behjälplig för pedagoger i arbetet med barns konflikthantering. Den här undersökningen har gjorts med hjälp av observation under lek där barnens filmades. Resultatet visar att det finns flera orsaker för barnens konflikter. Dessa orsaker handlar bland annat om leksaker och dess roll samt lekens handling.