Avsikten med denna studie var att ta reda på pedagogers åsikter kring åldersindelade grupper i förskolan. Det som har undersökts är vilka för- och nackdelar det finns med denna gruppsammansättning och av vilken anledning studiens pedagoger har denna indelning. Datainsamlingarna består av intervjuer med fyra verksamma pedagoger som arbetar på förskolor med åldersindelade barngrupper. Resultatet visar att det finns både för- och nackdelar med åldersindelade grupper, men att det till största delen är fördelar och mestadels praktiska sådana. Anledningen till att pedagogerna i studien har åldersindelat är för att verksamheten lättare kan anpassas efter ålder, likaså miljön och de aktiviteter de har med barnen.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur man som pedagog kan arbeta med digital portfolio i förskola samt hur digital portfolio kan fungera som ett underlag till reflektion över pedagogens verksamhet samt som ett verktyg till att förändra den. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i förskolan som arbetar med digital portfolio. Min studie visar att pedagogerna anser att digital portfolio är ett arbetssätt som synliggör barns lärande för pedagogerna, barnen själva samt för föräldrarna. Studien visar även att digital portfolio används till att förstå och förändra den egna verksamheten men att pedagogerna inte på ett medvetet sätt använder digital portfolio till det syftet. I min diskussion för jag ett resonemang om resultatet samt om möjligheterna med digital portfolio..

Syfte: Syftet är att undersöka hur två pedagogers förhållningssätt påverkar förutsättningarna för de ?tysta och försiktiga? barnens möjlighet till delaktighet. För att besvara syftet utgår studien från tre frågeställningar. Vad innebär det för dessa pedagoger att arbeta utifrån icdp:s förhållningssätt i sitt samspel med barnen? Hur går diskussionerna utifrån begreppen: förhållningssätt, förutsättningar och delaktighet vid planering och utvärdering av den dagliga verksamheten? Hur ser förutsättningarna ut under dagens olika aktiviteter för de tysta försiktiga barnen?Teori: Sociokulturellt perspektiv, kommunikativt relationsinriktat perspektiv och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Metod: En kvalitativ undersökning med metoderna: Deltagande observationer, ostrukturerade intervjuer samt två djupintervjuer.Resultat: Det visar sig vara av stor vikt hur de två pedagogerna bemöter de tysta försiktiga barnen.

Syftet med den här litteraturstudien har varit att ta reda på mer om olika beteendeproblem hos sällskapskatter: orsaker, frekvens, konsekvenser och hur de kan behandlas. Relevanta artiklar har hittats på PubMed och Web of Knowledge och visar att ängslighet hos katten och katter som klöser sönder möbler är de vanligaste problemen och kan ses hos var sjätte katt. Revirmarkering inomhus, aggressivitet och katter som inte är rumsrena är de problem som kattägare ser som mest allvarliga och alla tre är problem som ägare är mycket benägna att söka hjälp för. Bristande rumsrenhet är den enskilt största orsaken till att en kattägare tar sitt djur till en beteendeklinik. Beteendestörningar hos sällskapskatter kan antingen bero på eller leda till stress hos katten, vilket är en av anledningarna till varför man bör sträva efter att behandla katter med oönskade beteenden så snart som möjligt.

That all children today receive the opportunity to explore all of their capabilities is not certain at all preschools. Today there are preschools that are not able to work actively to explore the children's abilities because the large number of children and not enough teachers. Therefore I want to find out with my research how the educators would react when there is a crisis with the youngest children, the toddlers. I also want to find out different ways of acting in everyday situations at the preschool and why the teachers act in that way. I have relied on qualitative methods and I have used the critical incident method in my study.

I min uppsats har jag valt att undersöka hur och i vilket syfte pedagoger använder sig av musik i förskolan. Undersökningen baserar sig på litteratur och kvalitativa intervjuer. Fyra förskolelärare har intervjuats och resultatet visar att samtliga förskolelärare använder sig av musik med syfte att stimulera barnens språkliga, motoriska och sociala utveckling. Trots detta tycks musiken inte användas tillräckligt i förskolan. Det finns få situationer, där barnen självaspontant får skapa och experimentera med musik.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarens syn på utomhuspedagogikens betydelse för barns lärande och utveckling. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Metoden används för att ta del av förskollärares uppfattning gällande begreppet utomhuspedagogik och hur de ser på möjligheter och svårigheter kring begreppet. Urvalet av respondenter är 10 förskollärare från två kommuner. Resultatet visar att utomhuspedagogik används av samtliga förskollärare och de anser att utevistelse och uterummet har en positiv effekt på barns lärande inom motorisk utveckling, hälsa, sociala relationer och lek.

Syftet med arbetet har varit att få en uppfattning om hur olika förskolor arbetar med ämnet rörelse samt rörelsens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Metodvalet för undersökningen har varit enkäter där 16 pedagoger på fyra förskolor har deltagit. Enkäterna har samlats in genom fysiska träffar för att jag samtidigt skulle kunna tacka för medverkan. Arbetet har främst fokus på ämnet kring barn med koncentrationssvårigheter där slutsatsen visar att det är viktigt som pedagog att ha kunskap kring barns utveckling. Resultatet visar att pedagoger idag är medvetna om rörelsens betydelse men har ofta för lite tid att utföra en daglig organiserad rörelseaktivitet. Ett flertal pedagoger tror mer på att ta vara på barnens spontana infall med rörelse än att ha en bestämd dag och aktivitet..

Avsikten med uppsatsen var att undersöka arbetet med ensamkommande asylsökande barn i Östersunds kommun med inriktning på hur de verksamhetsaktiva uppfattar insatserna. Hur, menar de verksamhetsaktiva, har barnen mottagits, vilka är deras behov och hur har dessa behov tillgodosetts? Undersökningen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Studiens informantgrupp bestod av en områdesansvarig, en pedagog, en vägledare, en särskild förordnad vårdnadshavare och en fritidspedagog som alla var verksamma i arbetet med de ensamkommande asylsökande barnen. Ett viktigt resultat handlar om att de verksamhetsaktiva omdefinierat målgruppen och att de inte längre betraktar de ensamkommande flyktingbarnen som en extremt utsatt grupp.

Denna handlar om vilka ord och begrepp elever använder när de beskriver naturvetenskapliga fenomen eller händelser. Genom att visa eleverna olika experiment som de fått förklara så har jag undersökt hur eller om de använder naturvetenskapliga ord.Mitt resultat pekar på att elever vill förklara, men orden räcker inte till. De använder sig ofta av vardagsförklaringar som är baserade på tidigare upplevelser. Att förstå hur elever kan förklara och uttrycka sina kunskaper ger mig som pedagog möjlighet att bemöta eleverna på rätt sätt. Ordet är viktigt och elever måste få visa sina kunskaper med ?sina? ord och uttryck och då är det viktigt att jag som lärare förstår vad de säger och vad de menar med sina förklaringar.

This essay is about children in grief. This subject is very wide, therefore I have chosen to focus on childrens questions in relation to losing someone close to them. I got the idée for this study in 2004 when the tsunami hit south Asia.The result in this study reflects three different pedagogues experiences about how they have experienced childrens questions when they have lost a person near to them. During this study I have reached the knowledge that as an adult you should answer childrens questions straight and honestly. It is important that children get information about what has happened, they must get a chance to participate.

My essay is about a dilemma that came up on a preschool that I worked in. My purpose with my essay is to examine and to get an understanding for what children with attachement and separation anxiety goes through, and how a preschool teacher the best way can help them.The background story is about a boy named Sixten (not his real name). When separated from one of the preschool teachers Sixten exhibits a great deal of separation anxiety. In the story I give some clear examples of situations where Sixten displays this separation anxiety. I have in the essay viewed it from different perspectives and I have questioned my own role as an educator, but also my entire team.

Det psykosociala omvårdnadsbehovet kan vara stort hos kvinnor med bröstcancer. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av kvinnliga bröstcancerpatienter ur ett psykosocialt perspektiv. I litteraturstudien bearbetades tio vetenskapliga artiklar utifrån detta syfte. Resultatet belyste vikten av självhjälp och psykosocialt stöd från närstående i form av coping-strategier samt kommunikation och bemötande. Det belyste även det professionella stödets betydelse genom kommunikation och bemötande samt vikten av ett holistiskt och personcentrerat engagemang.

Mitt syfte är att få ökad förståelse för vad drama kan bidra med för förskolebarns lärande. Den empiriska delen i studien har genomförts på den förskola där jag gjorde min senaste verksamhetsförlagda utbildning till lärare för tidigare år, vilket omfattar förskolan och upptill skolans tredje år. Barnen som deltog i mina dramaaktiviteter var mellan tre och fem år. I studien har jag använt insamlingsmetoder av kvalitativ karaktär som observation, samtal/intervju och barnens bilder som jag tillsammans med barnen förde ett samtal kring. Resultatet visar att barnen genom dramaaktiviteterna utvecklade sin fantasi och nyfikenhet och därigenom sitt lärande.

I den här studien har vi undersökt hur vårdnadshavarnas och pedagogernas bemötande gentemot barnen påverkar deras identitet, samt om förskolans miljö har en inverkan på dem. I läroplanen för förskolan är jämställdhet ett skrivet mål som skall genomsyra verksamheten. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden där vi genom observationer, frågeformulär och intervjuer har fått fram ett underlag till vår studie. Resultatet visar generellt att pedagogernas och vårdnadshavarnas förhållningssätt och handlingar påverkar barnens möjligheter och hur de ser på sig själva som pojke eller flicka. Även förskolans miljö har en inverkan på barns val av aktiviteter.