Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje år. Ett cancerbesked innebär ett förändrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgång. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Rån ökar i samhället och därmed kommer behovet av krishantering att öka. Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå den drabbades upplevelse under ett rån på sin arbetsplats och hur de upplever krishanterings­hjälpen. Fyra bandade intervjuer genomfördes ute på del­ta­garnas arbetsplatser. Deltagarnas berättelser och upplevelser under rånet beskrivs i intervjuerna. Samtliga deltagare upplever att de fått ett mycket bra krisstöd och säger sig ha återhämtat sig väl efter rånet.

?Livsfrågor är något man måste äga in i märgen?- en kvalitativ studie av två olika skolor om pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrågor och vilket förhållningssätt pedagogerna anser sig ha då barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, då målet var att få en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrågor. Intervjuerna har skett på två olika skolor där den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever från skilda kulturer.

Bakgrund och problematisering: Med utgångspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte är att ses som tillräckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer på kommunnivå ser på uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare också analysera hur den kommunala revisionen skulle påverkas av en konstruktion där revisionsenheten flyttades längre ifrån kärnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras både det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försäkra sig om en tillräckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Syftet med detta arbete var att belysa pedagogernas förhållningssätt ur ett genusperspektiv. Intervjuer och observationer har legat till grund för insamling av data där tre förskollärare delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper kring genus. Resultatet påvisade både skillnader och likheter i pedagogernas förhållningssätt som väckte intressanta infallsvinklar utifrån ett genusperspektiv. Resultatet pekade på de olika förhållningssätt som pedagogerna hade där slutsatsen var att det fanns många olika, men bra sätt att hantera situationer ur ett genusperspektiv för att få alla barn, flickor som pojkar, inkluderade..

Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur anmälnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter särskilt fram vad personal inom skola och socialtjänst upplever som problematiskt när en anmälan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar även det sunda förnuftet när det gäller om en anmälan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en värdegrund som skulle gälla för skolans verksamhet. Värdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rättigheter och studiemiljö är. Utifrån denna bakgrund är det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall värdegrunden får det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna går det att se i vilken grad de lever upp till den värdegrund de är satta att förmedla. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats på hur värderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lär?Resultatet visar en i många delar god överensstämmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse av hur pedagoger i förskolan definierar och jobbar med barn med svårigheter i sociala samspel. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån intervjuer av tio förskollärare som arbetar med åldrarna ett till sex år.De huvudsakliga resultaten som framkommer är att pedagogerna definierar barn med svårigheter i sociala samspel främst utifrån hur miljön påverkar men också utifrån att barnet har svårigheter inom sig själv. De lyfter fram att barnet kan uppvisa ett utagerande eller inåtvänt beteende där det senare är lättare att missa. Förekomsten av barn med sociala samspelssvårigheter upplevs ha ökat genom åren och det finns tre till fem barn i en barngrupp som har dessa svårigheter. De arbetssätt som nämns vara de mest effektiva med barn som har svårigheter i sitt sociala samspel är dels ett proaktivt arbetssätt där miljöns betydelse och en närvarande pedagog framhävs.

AbstractThis act is about how five children with dyslexia consider and understands their diagnosis. It is also about their self-image, future sights and about how their school life is compared with before they got their diagnosis. The study is implemented autumn 2011 on a medium-sized school in central Sweden. The survey was implemented through interviews with the five children, of which four was girls and one was a boy. The study shows that the children understand their dyslexia relatively well, but that they experience that it is bothersome to live with dyslexia.

Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer avmetoder att tänka används då en person transponerar en notbild, och i så fall hur dessametoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument på högamatörnivå och i några fall professionell nivå. Utifrån resultatet kunde fyrahuvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning ? då man tänker sig en annan skrivennot och kan läsa av den.

Att väcka lusten till läsning är en väsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vår studie är att öka vår förståelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till läsning och vilka faktorer som är betydelsefulla för elevers ambition att läsa litteratur. Litteraturen är en värdefull kunskapskälla och för att kunna ta del av denna kunskap krävs det att man vill och kan läsa. Vi försöker också finna svar på frågan om all typ av litteratur - utan hänsyn till kvalitetskriterier - lämpar sig för att öka barnens motivation.

Att väcka lusten till läsning är en väsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vår studie är att öka vår förståelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till läsning och vilka faktorer som är betydelsefulla för elevers ambition att läsa litteratur. Litteraturen är en värdefull kunskapskälla och för att kunna ta del av denna kunskap krävs det att man vill och kan läsa. Vi försöker också finna svar på frågan om all typ av litteratur - utan hänsyn till kvalitetskriterier - lämpar sig för att öka barnens motivation..

En studie om sex pedagogers tankar och förhållningssätt på barns försök till ansvar.

The purpose of this study is to extend the understanding of how professionals in modern organisations want to be managed. We especially investigate professionals changing industries to describe if, and how, aprofessional in this situation is becoming a professional again after the change. This to find connections between intrinsic motivation and attitudes towards professionalism on one side, and applicable managerial methodson the other. Best practice in managing professionals is traditionally considered to be non-invasive methodologies such as indoctrination and training. Beyond that, operational-level management is usually considered to be bound to fail.The analysis suggests the following:? A professional changing industry will become professional again.? The driving force for becoming professional again is the strive for horisontal specialization, induced by higher education.? Management of professionals needs to account for the integrity of the horizontal specialization of the professional.

Studien visar att autistiska barn behöver hjälp med att förstå sin värld och bli förstådda därför är pedagogers arbete och förhållningsätt grundläggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, här har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tålamod när man arbetar. Pedagogerna och skolledaren är ense om att skolan är en möte plats för alla samt att varje barn har rätt till att påverka sin undervisning och känna gemenskap i skolan..