Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

Statistik visar att antalet sökande till Omvårdnadsprogrammet (OP) blir allt färre. Behovet av utbildade och kompetenta undersköterskor kommer i framtiden att öka. Syftet med denna studie är att belysa och lyfta fram tankar och uppfattningar om hur en lokal inriktning ? Omvårdnadsprogrammet med samhällsinriktning (OP-s) - skapades i ett försök att höja statusen och intresset för vårdyrken. Genom en enkät till elever på OP-s och genom kvalitativa intervjuer med en pedagog, programrektorn och utvecklingssekreteraren i kommunen, har vi försökt få fram olika tankar och uppfattningar kring inriktningen. Uppsatsen belyser följande frågor: Hur upplever en OPs klass, en pedagog, rektorn på OP och utvecklingssekreteraren i kommunen alla skolans valmöjligheter? Är OP-s en utvecklingsmöjlighet för OP? På vilka sätt påverkar OP-s elevurval och nivågrupperingar? Varför är OP-s nerlagd? Resultatet visar att eleverna och pedagogen, som skapade inriktningen, upplevde inriktningen som mycket lyckad, då den gav en gedigen yrkesutbildning och särskild behörighet till många utbildningar på universitet och högskola.

Omvårdnadsrelationen och omvårdnadsmötet är omvårdnadens livsrum. Ett vårdmöte med tolk inblandad borde ses som en interaktion mellan tre eller möjligen fler personer. Detta arbete syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationerna i sådana möten.Sjuksköterskor med erfarenhet av tolkanvändning ombads att besvara en enkät innehållande kvantitativa och kvalitativa frågor. Utöver detta gjordes två semistrukturerade intervjuer. Svaren analyserades med öppen innehållsanalys.Tre huvudkategorier hittades: trygghet, tolkteknik och kulturella aspekter.

Vårt syfte med den här undersökningen var att undersöka på vilket sätt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Vi ville ta reda på om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn på genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vår undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att få ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda på om deras tankar stämde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den här undersökningens resultat samt vår slutsats är att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen.

Cirkus Cirkör i Alby håller i gymnasium, kurser och professionell träning i nycirkus. Idag har de sin kontorsverksamhet och träningslokal i två separata byggnader men som de vill slå ihop till en byggnad - cirkushallen. Dagens cirkushall är till det yttre en anonym industrilokal med det överraskande inre. Samma känsla vill jag bevara i den ombyggda, nya cirkushallen - ett introvert yttre och ett extrovert inre..

En av sjuksköterskans uppgifter efter en patients död är att finnas som stöd för patientens närstående. Sjuksköterskan ska hjälpa dem att bearbeta sorgen och bidra till en känsla av meningsfullhet. Detta kan vara en krävande arbetsuppgift och det är en utmaning för sjuksköterskan att inte involvera sig allt för mycket känslomässigt. Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur sjuksköterskan hanterar sorgen som kan kännas efter en patients död. Metoden som användes för att uppnå syftet var en litteraturöversikt med avsikt att få en överblick över forskningsområdet.

Vår empiriska undersökning handlar om hur pedagogerna arbetar med barnlitterartur och högläsning i förskolan. Vi har i vår undersökning intervjuat fyra pedagoger för att få en inblick i hur arbetssätten kan gå till med barnlitteratur och högläning i förksolan..

AbstractI denna studie utreds hur elever i verksamheten upplever sin skolmiljö, utifrån förhållandena mellan elev och pedagog, elev och elev/grupp, pedagog och föräldrar och elev och föräldrar.Ur elevernas perspektiv framkommer vilka situationer som upplevdes som goda -respektive konfliktfyllda i skolmiljön. Elevernas svar på frågorna var det resultat varpå vi grundade våra slutsatser.Enkäten delades ut i två klasser i år 5 och fem klasser i år 6. Två av klasserna från skolår 6 kom från en skola som låg på landsbygden. Övriga klasser gick på skolor som låg centralt inne i en stad.I undersökningen deltog 137 elever, varav: 73 tjejer och 64 killar? Från skolår 5 var det sammanlagt 41 elever, varav: 24 tjejer och 17 killar? Från skolår 6 var det sammanlagt 96 elever, varav: 49 tjejer och 47 killar?Från staden var det sammanlagt 102 elever, varav: 54 tjejer och 48 killar? Från landet var det sammanlagt 35 elever, varav: 19 tjejer och 16 killarUndersökningen visar att det inte var någon större skillnad på svarsalternativen mellan tjejer och killar, mellan elever från staden eller från landet eller mellan elever från skolår 5 och skolår 6.

I Skollagen står det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Jag har under mina år i skolans värld sett att detta inte uppfylls så som det bör göra. Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger, elever och rektorer ser på individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lägga upp sin undervisning för att individualisera den utifrån varje enskild elev. Jag har, genom att ha läst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda på vad individanpassad undervisning är och hur man kan använda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom ämnet kom jag fram till att rätt förhållningssätt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek är faktorer som påverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Studien avser att genom ett kvalitativt fältarbete få förståelse för hantering av känslor för socialsekreterare inom socialt arbete på en socialförvaltning. Syftet är även att få en inblick i vilka faktorer som eventuellt har en inverkan på denna hantering och vad denna emotionella hantering kan ha för konsekvenser för socialsekreteraren. Det insamlade materialet i studien baseras på intervjuer för att få en detaljrik uppfattning om informanternas arbetssituation. Intervjuerna utfördes med åtta socialsekreterare som utreder ärenden angående barn, unga och familjer inom en specifik kommun. Att de arbetade under en gemensam arbetsstruktur och kultur underlättade ytterligare vår undersökning.Resultatet visar att det som minskar risken för psykisk ohälsa hos socialsekreterarna är social respons och stöd från bl.a.

Syftet med studien var att undersöka hur läsvila sker i förskolan. Vidare ville vi genom observationer ta reda på hur pedagogen agerar vid läsvilan samt hur miljön där läsningen sker ser ut. Observationer har gjorts vid nio tillfällen med videokamera som hjälpmedel. Resultatet av studien visar att pedagogens interaktion med barnen påverkar hur läsvilan ter sig. Pedagogens agerande vid högläsandet påverkar barnens intresse och koncentration och en engagerad pedagog som läser med inlevelse fångar barnen på ett djupare plan än den pedagog som helt eller delvis saknar inlevelse.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det förekommer att den professionella har starka personliga känslor för klienten och om det förekommer att ett privat förhållande inleds mellan professionell och klient. Uppsatsens frågeställningar lyder: Har det uppstått starka positiva eller negativa känslor för en klient? Hur har den professionella hanterat dem? Har det uppstått något privat förhållande till/med en klient? Hur har den professionella hanterat det? Mitt empiriska material har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetande kvinnor inom missbruks- och beroendevården. Analysen av intervjuerna har skett genom en eklektisk och teoretisk analysmetod. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av Goffmans (2009) interaktionistiska teorin.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsättningar för dagens elever. Vi valde att titta på hur lärarens ledarstil påverkar gruppen, om lärarna ger goda förutsättningar för eleverna samt hur lärare och elever beskriver en god pedagog med fokus på lärarens kompetenser och de kompetenser som efterfrågas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lärare och dela ut 146 enkäter till elever från sex olika klasser i grundskolans senare år till gymnasiet. Vi har även tittat på dessa elevenkäter ur ett genusperspektiv. Av studien framgår att de lärare vi intervjuat stärker det kollektiva beteendet hos eleverna genom grupparbeten, tydliga mål, fasta ramar, disciplin och ordning.

Utbildningen till Studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola är tre år lång. Under dessa tre år läggs mycket tid ner på att studera själva samtalet i vägledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av människor som var och en har sin egen unika livsvärld, byggd på erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa människor på ett respektfullt sätt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stämma av och knyta samman våra livsvärldar i ett temporärt förtroendefullt samarbetsavtal under själva vägledningssamtalet. Denna fas inom vägledningsområdet kallas för Tuning in.

Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera några pedagogers syn på hur de anser att den uppmärksamhet de dagligen ger barn ser ut, och om den leder till någon givande kommunikation mellan pedagog och barn. Ytterligare ett syfte var att undersöka på vilket sätt pedagogerna talar till eller med barn, hur de lyssnar på vad barn har att säga samt hur de bäst anser att de ger barn goda förutsättningar för att kunna uttrycka sina åsikter och känslor.Kvalitativa ostrukturerade intervjuer genomfördes med 12 pedagoger bosatta i en medelstor stad, ett mindre samhälle och på landsbygden.Pedagogerna beskrev att tidsbrist och stressiga situationer ofta bidrog till att de kände sig tjatiga gentemot barnen trots att de var medvetna om att detta beteende inte gynnade barnen och deras förståelse.Studien visar även att pedagogernas uppfattning var att det var av största vikt att föra en dialog med barn istället för att tala över huvudet på dem med hjälp av exempelvis uppmaningar och tjat. Att stärka varje barns självkänsla genom samtal och beröring och att arbeta med språklig medvetenhet var fakoter som lyftes fram som positiva att använda sig av för att ge barn de bästa förutsättningarna till att kunna bli väl kommunicerande individer..