Arbetets art: C ? uppsats i Barndoms ? och ungdomsvetenskap Sidantal: 49 Titel: Tankar kring barn med utvecklingsstörda föräldrar ? utifrån lärares, socialsekreterares och kuratorers perspektiv Författare: Maria Hansson & Malin Larsson Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2005-12-15 Bakgrund: Det förekommer idag att några få elever i förskola/skola har utvecklingsstörda eller svagt begåvade föräldrar. Vi ville uppmärksamma detta, eftersom det är viktigt att få kunskap om hur man som pedagog bemöter de föräldrar som har en utvecklingsstörning och de barn, som har utvecklingsstörda föräldrar. Hur är det egentligen att vara barn och växa upp med en utvecklingsstörd förälder? Syfte: Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur det kan vara att ha utvecklingsstörd förälder/föräldrar.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om KME-pedagogens yrkesidentitet. Vi ville undersöka om nedläggningen av utbildningen har någon betydelse för KME-pedagogens yrkesidentitet och i så fall hur. Följande frågeställningar undersöks: Hur ser en KME-pedagog på sin yrkesidentitet? Har införandet av lärarlegitimationen påverkat verksamma KME-pedagogers yrkesidentitet? Uppsatsen bygger på intervjuer med fem tidigare KME-studenter på Malmö Högskola samt en intervju med Göran Levin, tidigare utbildningschef på Malmö Högskola. Samtliga intervjuer är av kvalitativ art.

Syftet med examensarbeten är att undersöka demokrati- och inflytande frågor. Vi har valt att fokusera på pedagogernas arbetssätt och även på barnens uppfattning om demokrati och inflytande i den dagliga verksamheten. Därför kommer vi att utgå från barnperspektiv och barns perspektiv. Studien avgränsas till en undersökning på två förskolor. Vi har följande frågeställningar: #1; Hur ser pedagogerna på barns inflytande och delaktighet i förskolorna? #1; På vilket sett får barnen möjlighet att påverka och vara delaktiga i den dagliga verksamheten? #1; Vilken uppfattning om demokrati och inflytande har barnen på de undersökta förskolorna? Vi har använt oss av kvalitativa metoder och genomfört vår undersökning på två förskolor som tillhör våra partnerområden.

This essay follows a Media Teacher in her work as a coordinator and an artistic leader for a European project called Legalopoli concerning laws and ethics in a senior level school for 13-16 year-olds in Mora, Sweden. The students write film stories about how their characters have to make choices in ethical dilemma situations. Then the learners create interactive computer games together through practical film work. At the same time we can see how the educator also gets into difficult ethical situations, when she is working with the students. This forces her to self-reflection.

Det finns en stor önskan hos elever att lära sig läsa. Detta är ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och föräldrar inför starten i grundsärskolan.  Syftet med studien är att undersöka hur, när och vad som kartläggs inom läsutveckling hos elever i grundsärskola.Det är en demokratisk rättighet, för alla elever, att få utveckla sin läsförmåga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsärskolan, visade att eleverna inte ges tillräckligt med förutsättningar för att utveckla sina kunskaper i ämnet svenska. Dessutom är uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfällig. Inom grundskolan har man olika kartläggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas läsutveckling under skolåren, men hur gör pedagogerna inom grundsärskolan?Vår teoretiska grund vilar på Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och därmed dess förmåga att tillgodogöra sig undervisningen.

En person som begått brott under inflytande av psykisk ohälsa kan mot sin vilja dömas till rättspsykiatrisk sluten vård. Sjuksköterskor möter ofta i detta sammanhang både aggressiva och passiva patienter. Verbala hot som upplevs kränkande är vanligt. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever omvårdnad av personer som är dömda till rättspsykiatrisk vård. Sex legitimerade sjuksköterskor med erfarenhet av att vårda personer dömda till sluten rättspsykiatrisk vård intervjuades.

Sammanfattning I Barns inflytande över material i förskolans inomhusmiljö, författad av Emelié Holmgren och Josefine Möller, studeras barns inflytande och delaktighet kring material i en förskolas inomhusmiljö. Åldern på barnen är tre-fem år. Syftet med denna studie är att förstå arbetet med barns delaktighet och inflytande över förskolans material ur ett demokratiskt synsätt, samt att vi även är intresserade över hur pedagogerna ser på detta. Intervjuer och observationer har legat till grund för denna studie. Våra teoretiska begrepp är delaktighet, inflytande och makt. Under arbetets gång har vi förstått det som att man som pedagog kan ha en vision om hur man vill att arbetet kring verksamheten och barngruppen ska utföras men att det är mycket runt omkring som avgör hur arbetet utförs.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger agerar under den fria leken. Med denna studie vill vi se hur dessa ger barnen utrymme och material för att den fria leken ska skapas och utvecklas. Studien har baserats på intervjuer och observationer på två förskoleavdelningar på en förskola i mellersta Sverige. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att pedagoger ofta använder sig av en lekledarroll eller närgranskarroll för att ta sig in i leken. Resultatet visade även att barns lek behöver en vuxen som kan närvara och stödja både leken och lekens deltagare.

Abstract Sofie Johansson (2009). Konflikter i förskolemiljö, en studie om barns och pedagogers syn på konflikter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Syftet med studien är att få en så bra bild som möjligt av hur konflikter upplevs och hanteras av barn och pedagoger på förskolan. I min undersökning utgår jag från tidigare forskning om konflikt och konflikthantering och utgår från följande frågeställningar: Vilka är de vanligaste konfliktorsakerna i förskolemiljö? Hur resonerar barn och pedagoger kring konflikter och vilka strategier använder de för att lösa konflikter? Vilka känslor kopplar barnen ihop med konfliktsituationer finns det skillnader mellan könen? För att besvara frågeställningarna har jag används mig av kvalitativa forskningsmetoder så som barn och pedagog intervjuer och observationer. Resultatet tyder på att barn använder sig av följade strategier när de hanterar konflikter: går där ifrån, hämtar en pedagog eller försöker lösa konflikten verbalt.

Studiens syfte är att ta reda på hur pojkar och flickor bemöts ur ett genusperspektiv i klassrummet. Bakgrunden till att vi valde att undersöka detta ämne är att vi under våra verksamhetsförlagda utbildningar har sett tendenser på att pedagogerna gör skillnad på pojkar och flickor vad det gäller bemötande. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av en observation och fallstudie. I vår litteraturbakgrund kunde vi utläsa att skillnad i pedagogers elevbemötande omedvetet gjorts ur ett genusperspektiv. I vårt resultat av fallstudien har vi kunnat konstatera att det inte gjordes någon skillnad i bemötande genom kroppsspråk och kroppskontakt mellan pedagog och elev oavsett kön.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vad som låg i fokus i ungdomars diskussioner, på ett webbaserat community, kring självskadebeteende. Urvalet blev 114 ungdomar mellan 13 och 25 år på communityt Helgon.net. Frågeställningarna var: ?Vilka huvudteman ligger i fokus i ungdomarnas diskussioner??, ?Fungerar diskussionerna på forumen som ett socialt stöd?? och ?Vilka erfarenheter har ungdomarna av professionell hjälp?? Den metod som användes var en kvalitativ analys av de fyra huvudtemana ?Självskadetrend?, ?Varför skada sig själv?, ?Sårskador, ärr och skamkänslor? och ?Behandling och stöd?, som skapades utifrån vad som låg i fokus i ungdomarnas diskussioner. Enligt Alderman, Ahmed och Stacey är självskadebeteende ett sätt att hantera känslomässigt svåra situationer och att därigenom återställa den inre balansen, alltså en slags överlevnadsstrategi.

Syftet är att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska språken med ett teoretiskt skolämne som i detta fall är svenska. Vår problemställning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid läs- och skrivinlärning på ett socialt inkluderande sätt? Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsmetod då vi har närmat oss vår problemställning. Vårt undersökningsresultat baseras på empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vår empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden väsentypsmetoden.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal från förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsområde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lärare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lärarna planerar, lägger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att få en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett färdiginspelat material, där studerades det hur boksamtalen gick till i både förskola och skola.

En av sjuksköterskans uppgifter efter en patients död är att finnas som stöd för patientens närstående. Sjuksköterskan ska hjälpa dem att bearbeta sorgen och bidra till en känsla av meningsfullhet. Detta kan vara en krävande arbetsuppgift och det är en utmaning för sjuksköterskan att inte involvera sig allt för mycket känslomässigt. Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur sjuksköterskan hanterar sorgen som kan kännas efter en patients död. Metoden som användes för att uppnå syftet var en litteraturöversikt med avsikt att få en överblick över forskningsområdet.