Många forskare har under årens lopp studerat leken och dess innehåll. Beroende på vilkenforskare man utgår ifrån så används begreppet lek olika och har också getts varierandeinnehåll. Gemensamt för flera forskare är dock att leken är ett grundläggande behov för barn ialla åldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag iden nya skolan.Barns lek och sociala samvaro är sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt attfokusera på hur jag som pedagog kan vara behjälplig med att utveckla sexåringens socialakompetens med hjälp av lek. Pedagogen ska vara närvarande som en ledsagare för berördabarn, in i och ur leken men också finnas i bakgrunden som stöd.Jag har valt att använda mig av metoder som intervju, observation och loggbok.Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro där huvudsyftet har varitatt åskådliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form ellerbrist på densamma. Att ställa sig frågan varför väljer eller kan en del barn inte leka har varitaktuell men ett entydigt svar på denna fråga går inte att finna då det ofta är en komplexsituation som styrs av flera faktorer.Den cykliska process som finns i aktionslärande har varit en väg att finna svar som gjort detmöjligt att hitta strategier för mig som pedagog att använda mig av för att bland annat lotsa?leksvaga? barn in i gruppen.Resultatet har också visat att det är viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen,uppmuntrar, ger stöd, förslag på lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfälletbefinner sig i när de startar sitt första år i skolan och förskoleklassen..

SammanfattningBakgrund:Samlingen är i stort sett det enda tillfället under dagen då alla barn är samlade samtidigt och blir då en möjlighet för pedagogen att se och bekräfta dem. För att skapa ett så bra samspel som möjligt gäller det att anpassa samlingen utifrån barnens intressen, det är viktigt att samspelet och kommunikationen är av betydelse för barnen. I vår undersökning har vi valt att undersöka hur samspelet mellan pedagog och barn ser ut i samlingen och om det är någon skillnad i bemötandet beroende på om det är en pojke eller flicka.Syfte: Vårt syfte med studien var att fördjupa oss i ämnet samspel, i förskolan. Frågeställningarna vi valde att utgå ifrån var:? Hur yttrar sig ett fungerade samspel mellan pedagog och barn i samlingen?? Bemöts flickor och pojkar på olika sätt i samlingen?Metod: Resultatet grundas på kvalitativ studie i form av metoderna observation och intervju.

Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett antal förskolepedagoger tänker kring förskolebarns utagerande beteende; vad sådant beteende är, vad orsaken till det är samt hur man bör hantera det som pedagog. Jag har använd mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat fem pedagoger. Frågan vad utagerande beteende hos barn är associerar informanterna först till olika slags konkreta yttringar, som bråk och skrik. Man associerar också till avvikande, störande beteenden. Orsaker till utagerande beteende associerar man till en mängd olika faktorer som hemmiljö, psykologiska faktorer och förhållanden i själva förskolemiljön.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fem av Sveriges sto?rsta advokatbyra?er arbetar praktiskt med att motivera sina bitra?dande jurister i yrkesrollen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras pa? Maslows behovshierarki. Motivationsarbetet utva?rderas i uppsatsen om det kan bidra till att de bitra?dande juristerna stannar kvar pa? byra?erna eller inte.

I den här undersökningen har vi tagit del av diskussioner på två nätforum. Det ena är Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra är Soctanterna på nätet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. Vårt material består av trådar där unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hälsan och som därför har sökt hjälp på dessa forum. I studien jämförs de två forumen med utgångspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna på nätet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer på Flashback.

I min studie granskar jag Sjukhusskolans verksamhet, i Malmö. Syftet är att undersöka vilka skillnader och likheter det finns vad gäller att arbeta och verka som pedagog i Sjukhusskolan respektive den "vanliga" skolan, hur återkoppling och samarbete mellan de båda verksamheterna fungerar samt hur sjukhuspedagogerna ser på sitt pedagogiska uppdrag, vilket i första hand avser Lpo 94 och kursplanerna. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, där jag har intervjuat tre sjukhuslärare ifrån tre olika Sjukhusskolor i Malmö. Jag har även intervjuat två "vanliga" pedagoger som arbetar inom den kommunala grundskoleverksamheten i Malmö samt en förälder. Samtliga av dessa informanter har erfarenhet av att ha elever eller ett barn inskrivna i Sjukhusskolans regi. Min undersökning visar att skillnaderna mellan att arbeta och verka som sjukhuspedagog respektive "vanlig" pedagog är förhållandevis stora. I min studie framkommer det att återkoppling och samarbete överlag fungerar väl.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på fritidspedagogers syn på sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de är förberedda inför den uppgiften, med fokus på om de anser sig fått tillräckligt från sin utbildning eller från skolan de arbetar på. Frågeställningarna som behandlades är: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier använder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskåren en gemensam strategi eller är den individuell från pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet från intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda på arbetet med barn som har diagnosen ADHD från sin skoltid.

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur pedagogerna i dagens förskola praktiskt tillämpar bildskapande och hur de skulle vilja utveckla ämnet som metod ihop med barnen i förskolan..

I syfte att belysa de yngsta barnen med annat modersmål än svenska i förskolan har intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten utförts. Undersökningens fokus har lagts vid enskilda pedagogers åsikter och erfarenheter. Studien fokuserar på hur kommunikationen ser ut mellan barn och pedagog, hur deras modersmål bevaras och hur språkinlärningen sker. Barnens kultur och språk kommer i fokus då dessa är direkt sammankopplade till identiteten och dess utveckling. Samtliga respondenter betonar hur viktigt det är att vara tydlig, med både ord och kroppsspråk.

Undersökningens syfte har varit att belysa hur de yngsta barnens kontakttagande och samspel fungerar på förskolan i den fria leken inne och ute samt vilken betydelse en närvarande pedagog har i dessa situationer. Arbetet grundar sig på observationer som metod i samband med bearbetad litteratur i ämnet. Tyngdpunkten för vårt teoretiska perspektiv utgår från Daniel Sterns teori om det samspelande barnet. Observationerna som är både skriftliga och filmade är kvalitativt redovisade och analyserade.Observationerna visar på att imitation och/eller fysisk aktivitet ofta är inkörsporten till samspel mellan barnen. Flera saker av samma sort inspirerar till samspel eftersom imitation då möjliggörs.

Att inte veta vad du vill arbeta med i framtiden och inte förstå vilka kunskaper som krävs, kan leda till en känsla av frustration, oklara planer och oro för din egen framtid. Egna erfarenheter och tidigare forskning på området väckte mitt intresse av att närmare undersöka hur några ungdomar på det yrkesinriktade Handels- och Administrationsprogrammet (HP) upplever sin situation. Vilka tankar om yrkesval har de och vilken förståelse av kompetens i ett framtida yrke leder detta till? Hjälper 15 veckor av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) dem att hitta "rätt" arbete? Eleven på HP ska enligt riktlinjerna få grundläggande kunskaper för arbete inom yrkesområdet och insikt i de villkor som gäller för företagande. APU syftar till att eleven i praktiken ska möta den miljö och de krav som ställs på en kommande arbetsplats.

Detta examensarbete handlar om långtidssjukskrivna kvinnor och om hur de upplever sin situation som sjukskrivna. Vilka hinder upplever de för att komma tillbaka till arbete? Vilken roll skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna spela för att övervinna dessa hinder..