Sökresultat:
703 Uppsatser om Professionell byrćkrati - Sida 37 av 47
Preventivt arbete mot sexuellt överförbara infektioner, En litteraturstudie om motiverande samtal som metod för sjuksköterskor.
I sjuksköterskans kompetens ingÄr enligt kompetensbeskrivningen för legitimeradsjuksköterska förmÄgan att kunna informera, ge stöd och vÀgledning samt undervisa patienter isyfte att frÀmja hÀlsa. STI stÄr för sexuellt överförbara infektioner och det finns tio styckensom vanligen nÀmns. Det preventiva arbetet för att minska spridning av STI sker pÄ bred frontdÀr landsting, regioner och kommuner har en nyckelroll. De mÄl som finns uppsatta Àr blandannat att antalet nyupptÀckta fall av HIV, dÀr smittoöverföringen skett i Sverige, skall hahalverats till Är 2016 samt att kunskapen om HIV och hur det Àr att leva med infektionen skallförbÀttras. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur MI fungerar som metod i avseende attminska förekomsten av STI hos sÀrskilt riskutsatta grupper och hur sjuksköterskor kan arbetamed metoden.
Hur uppfattar lÀrare sin profession utifrÄn tid och rum?
Syftet med studien har varit att försöka finna svar pÄ frÄgestÀllningen: Hur uppfattar lÀrare sin profession utifrÄn tid och rum? Och vilka omstÀndigheter Àr avgörande och ligger till grund för lÀrares utformning av sin undervisning samt vilka delar av arbetet behöver bearbetas för att lÀraryrket ska kunna nÄ en högre professionell nivÄ? Metoden som vi anvÀnt oss av för att försöka fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har varit kvalitativa intervjuer, som vilar pÄ enhermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats, dÀr intervjufrÄgorna innehar en lÄg grad av standardisering och strukturering. För att studien ska belysas pÄ bÀsta möjliga sÀtt sÄ presenteras relevant litteratur och tidigare forskning inom omrÄdet i studiens bakgrundskapitel. Resultatet som framkom genom intervjuerna tyder i stor utstrÀckning pÄ att lÀrare kÀnner sig stressade i det dagliga arbetet och att de Àr begrÀnsade i sitt yrke utifrÄn den tid som Àr avsatt för arbetet. En viss uppgivenhet mÀrks hos informanterna utifrÄn att det Àr sÄ mycket de vill ta till vara pÄ och utveckla, men att tiden inte rÀcker till.
"DÄ blir det en hÀndelse och inte ett övergrepp". En diskursanalys över hur socialarbetare talar om sina kÀnslor vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn.
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att diskursanalytiskt undersöka hur socialsekreteraretalar om de kÀnslor de hade vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn och hur de talarom hur de hanterade kÀnslorna. Vi vill undersöka hur de i intervjuerna positionera sig sjÀlvaoch sina klienter samt maktaspekter knutna till dessa positioner. Vi vill ocksÄ undersöka vilkakonstruktioner de gör utifrÄn olika diskurser och hur de anvÀnder sprÄket för att ?göra kön?.Metod: Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem socialsekreterare som allanÄgon gÄng utrett sexuella övergrepp mot barn. Vi har anvÀnt oss av kritisk diskursanalys iarbetet med empirin.
Utformning av projektorsystem
Det hÀr examensarbetet pÄ D-nivÄ har utförts i samarbete men företaget XM reality i Linköping. Företaget jobbar med att ta fram olika system inom omrÄdet mixed reality, som pÄ svenska översÀtts till förhöjd verklighet. Syftet med projektet var att utforma tvÄ olika handhÄllna projektorsystem. Produkterna skulle utformas för att passa in i sjukhusmiljö. BÄda enheterna har samma funktion men innehÄller olika komponenter. Produkterna Àr anpassade till en ny teknik som företaget har utvecklat.
Lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagare
Följande framstÀllning behandlar frÄgan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagaren. LÀsaren bör vara medveten om att frÄgan om lojalitetsplikt mellan kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rÀttskÀllor som finns att tillgÄ. FrÄgan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frÄgan alls har behandlats i rÀttspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svÀvande. I framstÀllningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhÄllandets natur. Med borgensförhÄllandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrÀtten.
Musik i hemmastudion
I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utstrÀckning det i en hemmastudio Àr möjligt att Äterskapa ett sound frÄn en professionell inspelningsstudio. Denna frÄga Àr intressant för mig dÄ jag fastnade för hur en produktion lÀt i ljudbilden. Dels instrumentuppsÀttningen och deras rytmisering men frÀmst soundet pÄ helheten i mixen. Det kÀndes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var sÄ mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmÄga att skapa och producera musik men har inte tillgÄng till sÄ mycket kvalitativ utrustning.
Lastfördelning och effektmÀtning med Arduino och PLC
Detta arbete var bestÀllt av Sjöfartshögskolan i Kalmar. Skolan ville ha en enhet som kunde mÀta aktiv-, reaktiv- och skenbar effekt, ström, spÀnning, frekvens och cos? pÄ en generator och som kommunicerade vidare dessa vÀrden till en PLC. Detta för att kunna lastfördela lasten mellan ett antal generatorer i kursen TillÀmpad elteknik 15 hp dÀr studenterna bygger en generatorinstallation med tre generatorer. Ett funktionsblock för lastfördelning skulle ocksÄ programmeras.
Upplevelser av att vÄrda barn i livets slutskede pÄ en neonatalavdelning : En intervjustudie med specialistsjuksköterskor
Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors upplevelser av att vÄrda barn i livets slutskede pÄ en neonatalavdelning.Bakgrund: Den palliativa vÄrden har stor betydelse för barnets ÄterstÄende liv samt död. Att bemöta hela familjens behov krÀver mycket av sjuksköterskor. Att vÄrda barn i livets slutskede Àr en svÄr upplevelse och ett kÀnslomÀssigt pÄfrestande arbete.Design: Kvalitativ ansats.Metod: Tretton kvinnliga sjuksköterskor, varav tolv med specialistkompetens rekryterades frÄn tvÄ neonatalavdelningar i Sverige. Tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes vÄren 2015. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier med tillhörande sexton underkategorier.
GuldÀgg till frukost och bra betalt : - Vad pÄverkar reklamares val av arbetsplats
ProblemDet Àr viktigt att som reklambyrÄ ha duktiga medarbetare, eftersom vÀrdet för kunderna ligger i medarbetarnas kreativitet, kunskap och skicklighet. För mindre byrÄer och byrÄer utanför Stockholm kan det vara ett problem att hitta duktiga medarbetare med erfarenhet. En förutsÀttning för att kunna attrahera denna grupp Àr att veta vad de anser viktigt vid val av arbetsplats.SyfteUppsatsens syfte Àr att undersöka olika variabler som pÄverkar arbetsval hos kreativa arbetstagare, med avgrÀnsning till dem som varit eller Àr anstÀllda vid reklambyrÄer i Stockholm, samt att undersöka vilka variabler som skulle kunna fÄ denna grupp att övervÀga att arbeta pÄ en reklambyrÄ utanför Stockholm.MetodUndersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter, vilka samtliga hade minst tvÄ Ärs erfarenhet som strateg eller kreatör vid en reklambyrÄ i Stockholm samt varit tillgÀngliga för intervju mellan den 6 november och den 27 december 2007.ResultatResultatet i utredningen beskriver mÄlgruppens uppfattning gÀllande variabler som pÄverkar val av arbetsplats. I slutsatserna diskuteras vad utredningens resultat innebÀr för en reklambyrÄ som arbetsgivare. Utredningen visar pÄ att det för byrÄer utanför Stockholm kan bli svÄrt att rekrytera mÀnniskor som byggt upp sin karriÀr i StockholmsomrÄdet och hunnit rota sig dÀr.
Att famla i blindo : En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av papperslösa och asylsökande i hÀlso- och sjukvÄrden
Bakgrund: Papperslösa och asylsökande rÀknas till samhÀllets mest utsatta och tillhör de grupper vilka FNs mÀnskliga rÀttigheter syftar till att skydda. Svensk lagstiftning Àr inte förenlig med dessa rÀttigheter. Papperslösa och asylsökande lider ofta av fysiska och psykiska problem och vÀgen till hÀlso- och sjukvÄrd Àr kantad av hinder. Den svenska yrkesetiska koden för sjuksköterskor beskriver en professionell plikt att vÄrda alla pÄ samma villkor. OmstÀndigheter som hindrar sjuksköterskor att ge jÀmlik vÄrd stÀller dem inför problem och dilemman.
Den aseptiska miljön i samband med interventionell radiologi
Bakgrund: Interventionell radiologi (IR) Àr en snabbt vÀxande specialitet inom röntgen dÀr utvecklingen av ingreppen har gÄtt frÄn att i huvudsak vara diagnostiska till att delvis ersÀttas av olika typer av behandlingar. De radiologiska interventionerna kan mÄnga gÄnger ersÀtta kirurgiska operationer, vilket för patienten innebÀr mindre risk, mindre smÀrta och kortare konvalescenstid. Men Àven om ingreppen har relativt smÄ ingÄngssnitt jÀmfört med kirurgiska ingrepp ska de utföras under aseptiska former för att reducera risken att patienten drabbas av en vÄrdrelaterad infektion. FörutsÀttningarna för att kunna bevara de aseptiska förhÄllandena pÄ en interventionell radiologisk avdelning ser dock annorlunda ut jÀmfört med operationsavdelningar. BÄde den fysiska miljön och arbetssÀttet skiljer sig Ät.
Villkorad (be)handling Patientkonstruktioner, alienation och sjÀlvstyrning i en tvÀrprofessionell kontext
Studien baseras pÄ observationsreferat och transkriptioner frÄn Ätta tvÀrprofessionellateammöten, utan patientdeltagande, inom ramen för neurologisk rehabilitering. Syftet var attproblematisera patientkonstruktioner i teamens framstÀllningar. Dessa konstruktioner harvidare problematiserats genom organisatoriska/institutionella logiker och praktiker samtövergripande samhÀlleliga perspektiv. Materialet har analyserats med hjÀlp avinteraktionistisk-konstruktivistisk observationsmetodik och kritisk diskursanalys. Blandstudiens resultat mÀrks att de patientkonstruktioner som skisseras Àr inkluderande pÄ sÄ sÀttatt de innehÄller fler faktorer Àn verksamhetens primÀra fokus, samtidigt som de Àrexkluderande pÄ sÄ sÀtt att patienterna genom dessa konstruktioner beskrivs som mer ellermindre möjliga att hjÀlpa och behandla, baserat bland annat pÄ sociala faktorer.
KLOCKAN BARA Gà R - DET Mà STE FINNAS Nà ŽT ANNAT. : brukarnas berÀttelse om Sjöliden
Syftet med föreliggande studie Ă€r att utifrĂ„n ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar anvĂ€ndandet av webbaserade sociala nĂ€tverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Ă
tta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanstÀllda, pÄ Tekniska Verken. Utöver detta har en observation anvÀnts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhÄllningssÀtt, vikten av att vÀlja rÀtt kanaler, ett antal sÀtt att nÄ massan, tvÀtta bort den grÄa stÀmpeln, tvÄ-vÀgs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens anvÀndande av webbaserade sociala nÀtverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhÄllningssÀtt och vikten av att vÀlja rÀtt kanaler innefattar förutsÀttningar för employer branding genom webbaserade sociala nÀtverk.
Perioperativa sjuksk?terskors erfarenheter av donationsoperationer
Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler
organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad.
F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda
omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar
m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att
medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om
donationsoperation.
Personer som utsatts för vÄldsbrott och deras upplevelser av kontakten med polisen
Att bli utsatt för brott innebÀr ofta starka kÀnslomÀssiga reaktioner och sÀttet som brottsoffer hanterar situationen beror till stor del pÄ upplevelser som de har strax efter det intrÀffade brottet. Eftersom polisen i regel Àr de första att möta personer som utsatts för brott sÄ har polisen en unik möjlighet att hjÀlpa brottsoffren att hantera det akuta traumat och undvika att de drabbas av sekundÀr viktmisering. Forskning har visat att brottsoffer, Àven de som utsatts för vÄldsbrott, generellt Àr nöjda med polisens hjÀlp och upplever kontakten med polisen som positiv. Denna uppsats syfte var att undersöka hur personer som utsatts för vÄldsbrott upplevde kontakten med polisen i samband med anmÀlan av brottet och vid utredningen av brottet. En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer.