Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur en grundskola, med låg andel behöriga elever till gymnasiet året innan detta arbete startade, organiserar de pedagogiska insatserna i skolår 9 till elever i behov av särskilt stöd. Jag valde att genomföra en kvalitativ studie där jag intervjuade fyra mentorer och två specialpedagoger på en grundskola. Intervjufrågorna var baserade på mina forskningsfrågor och jag ville ta del av informanternas personliga åsikter. Resultatet av min studie visar att mentorernas förmåga att anpassa undervisningen till elevernas olika behov och förutsättningar många gånger var bristfälliga. De intervjuade lärarna formade bilden av en elev i behov av särskilt stöd utifrån diagnos eller problembeskrivning och de specialpedagogiska insatserna dominerades av individfokusering och ett exkluderande arbetssätt.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur lärare upplever klädselns betydelse för hur man blir framgångsrik i sin yrkesroll. Om klädseln har betydelse, på vilket sätt bidrar den till lärares professionalitet? Bakgrund: Ord som professionell, kompetent och utvecklingsinriktad används flitigt i både media och marknadsföring. Inför anställningsintervjuer ges råd och direktiv för hur du ska skriva ditt CV, svara på intervjufrågor och hur du ska klä dig för att ge ett professionellt intryck. Estetisk kompetens är ett relativt nytt begrepp som introducerats som komplement till formell, social och emotionell kompetens och då framförallt inom handeln.

Är alla organisationers öde att utvecklas mot oligarki även då syftet är att de ska drivas demokratiskt och huvudsakligen på frivillig basis? Robert Michels, i sitt kända arbete från 1911 om organisationer och demokrati ? Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie ? talar om oligarkins järnlag. En växande organisation ökar behovet av anställda - organisationen professionaliseras. Anställda får ett kunskapsövertag gentemot de frivilligt arbetande vilket genererar en handlingsfrihet och ett maktövertag. Medlemmar betraktas som mindre kompetenta vilket gördet legitimt för ledningen att dominerar, styra och ta egna beslut.

Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser råda kring begreppet beteendevetare. Med den utgångspunkten har en kartläggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund säger om beteendevetare i den information de har på sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjälp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrån olika professionsteoretiska perspektiv. Vi använder oss både av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. Då vi inte funnit någon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi på forskning om samhällsvetare och socionomer.

The aim of this master thesis is to study how academic librarians can overcome the gap between themselves and the user. The gap, as we see it, is generated by the user's deeper knowledge surrounding her subject in comparison to the librarian. This knowledge gives the user possibilities to handle certain discourses attached to the subject and a knowledge how sub-subjects relate to each other within the main subject. At the same time the user is in need of help to find information within her subject, this need needs to be explained to the librarian as a search expert. The scope of this master thesis is to find how the librarian, tactically, can reach the users need despite lack of subject knowledge.

En kvalitativ studie genomfördes med syfte att undersöka personalvetares upplevda yrkesidentitet och dess utveckling med ökande erfarenhet i rollen.Ansatsen är interpretativ och materialet samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med personalvetare. Materialet transkriberades för att genom meningskoncentrering och tematisering kunna analyseras.Studien visar att yrkesrollen är tydlig men att den i låg grad internaliserats av intervjupersonerna. Två spänningsområden framträder; den beteendevetenskapliga kunskapen kontra arbetsrättens dominans och humanism som värdegrund i relation till förväntan att företräda arbetsgivarens nyttotänkande. Diskrepansen mellan förväntningar och verklighet försvårar socialisationen in i yrket och kräver en re-identifikation. Avsaknaden av verifikation från omgivningen visar på att professionen inte är institutionaliserad i samhället vilket ytterligare försvårar identifieringen med yrket.

Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom såväl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var även att belysa deras åsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet på lärarlegitimation. Studien har utgått från en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt.

The purpose of this thesis is to shed light on a present trend of professionalization in Swedish local environmental politics, which have recently seen a decline in active participation of the citizens in favor of an increased governmental regulation. With the aim to closer investigate this relatively new phenomenon, the paper is a qualitative single case-study of environmental policies in the Swedish municipality of Karlskrona. In this case, the municipality is obviously balancing between regarding the interests of the national level and the interests of its own citizens at the same time. This motivates the use of system-theory, and relates to the classical political paradox between participation and efficiency which is also a present theme in the paper.This text-analysis based on interviews with personnel and documents from the municipality shows a visible trend of professionalization in the local politics of the municipality of Karlskrona, from a large grade of participation and a strong bottom-up approach in the days of Agenda 21 to now being more strongly top-down defined by national environmental objectives and principally operated on a professional level..

In this essay, I explore the history of the ideas that have shaped the profession of landscape architecture, in a Swedish context. To this purpose, I have sampled the professional debate on landscape architecture at four points in time. These are the years around 1890, 1930, 1970 and 2010. Drawing on G N Brandt (1920), I make the distinction between two arguably crucial approaches, i . e., naturalism and formalism. By identifying these perspectives, and by dividing the arguments of each time period according to this classification, I am able to compare the course of the debate over time. I take on the task through hermeneutics.

I samband med skolans decentralisering på 1980-talet uppstod det krav på att lärare skulle bli mer professionella i sin yrkesutövning. Då regeringen ställer högre krav på lärarna är det därför nu naturligt att de går lärarna till mötes då det gäller en utredning om lärarauktorisation.Vi valde att ställa oss frågan hur lärarfacklig press argumenterar för eller emot en lärarauktorisation för att uppnå det specifika syftet som är: att belysa vad en lärarauktorisation kan betyda för lärarkårens Professionaliseringssträvanden.I vår empiriska undersökning valde vi att förhålla oss till metoden argumentationsanalys då metoden lämpar sig bra när argument skall lyftas ut och förstås ur tidsskrifter. Mer specifikt valde vi att förhålla oss till modellen orsak-problem-lösning för att få en överblick av och en insikt i argumentationen för eller emot en auktorisering.Med hjälp av metoden kom vi fram till att argumenten i hög grad kunde härledas till lärares Professionaliseringssträvan mot "social stängning". Detta innebär att en eventuell lärarauktorisation skulle betyda en hel del för lärarkåren, exempelvis att lärarkåren lyckas avgränsa sig gentemot andra yrken och därmed kanske på sikt uppnå högre status..

I denna uppsats undersöks ungdomars användning av gratis mobilapplikationer. Uppsatsen lyfter fram faktorer som påverkar applikationsanvändningen och förklarar hur faktorerna i jämförelse med varandra påverkar användningen. Genom detta nyanseras även skillnader mellan användningen av gratis-applikationer och betal-applikationer.En kvalitativ studie gjordes i form av två fokusgrupper där den åtskiljande faktorn var förvärvsinkomst. Deltagarna fick i grupper diskutera olika teman, till exempel pris, sociala påtryckningar och attityd kring användningen av mobilapplikationer. Resultatet av gruppintervjuerna tolkades och analyserades utifrån en tolkningsram baserad på företagsekonomiska teorier.

The preschool should lay the foundations for lifelong learning in a good educational activity. Preschool curriculum is designed to enhance the quality of the educational activities. To translate the curriculum in business, the importance of early childhood special education knowledge. With regard to the completion of theoretical knowledge requires the ability to translate theory into real action. Professionalism is essential to anchor the curriculum in daily operations.The study's purpose was to investigate preschool teachers' perception of professionalism and how the implementation of the preschool curriculum in their daily business functions.The study was an interview with four pre-school professionals with the spread in age and experience.

En skola där kretsloppstanken fått genomsyra både konstruktion, system och pedagogik. Med hänsyn till området och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hänsynsfullt tillägg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, är tillgänglig för allmänheten och fungerar därför som en sammanbindande länk mellan områdets invånare.  Privata innergårdar, takterassen och kontakten med den allmänna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i anspråk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hälsosam miljö för skolbarnen både rumsligt och materialmässigt. De obehandlade mjuka träytorna nöts av barnens närvaro och ger barnen möjlighet att sätta sitt märke på historian.

Lidande är en naturlig och oundviklig del av det mänskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vården innebär att lindra lidande. Därmed är det aktuellt att undersöka områdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvårdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvårdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?Vårdlidande?, ?Den vårdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.

Genom vår forskning ville vi ta reda på om, och i så fall hur den pågående deProfessionaliseringen av bildjournalistiken kan ha någon påverkan på den tekniska kvaliteten på bilderna som publiceras i Skånska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet Snällposten. Forskningen grundar sig i Gunnar Nygrens (2008b) teorier om Professionalisering och deProfessionalisering. För att kunna få svar på våra frågeställningar genomfördes en metodutveckling ta fram ett systematiskt tillvägagångssätt som vi kunde använda för att dels analysera upphovsmakare och storlek på bilderna, men också kategorisera den tekniska kvaliteten på bilderna utifrån exponering, vitbalans och skärpa. Detta kompletterades med intervjuer med beslutsfattare på de båda tidningarna.I den kvantitativa undersökningen visade det sig att Skånska Dagbladets bilder till en högre grad var avvikande på någon eller flera av de punkter som undersöktes för att fastställa kvaliteten på bilderna. Den tekniska kvaliteten var också något som diskuterades i våra intervjuer.