Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka några komvuxelevers inställning till att lära sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lärarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlärningen. Studien bygger på teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten.Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lågt intresse för matematikinlärningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsätter att försämras. Utifrån studien kan man se att motivationen har en stor inverkan på dessa elevers matematikinlärning och de tre viktigaste faktorerna som påverkar dem till att motivera sig till matematikinlärningen är enligt eleverna 1) lärarens kompetens, inställning och förmåga; 2) läroböckers innehåll och skoluppgifters svårighet; 3) elevernas mål med matematikinlärningen.Studien visar att för att öka dessa elevers glädje, lust och intresse för matematik har läraren åtminstone fyra uppdrag: 1) att förstå sina elever och kunna sätta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna få dem att känna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lämpligt mål i matematikinlärningen; 4) att finna skoluppgifter med ?lagom är bäst? intentionen åt sina elever så att de känner lusten och motivationen för matematik..

Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som kan ligga till grund för att lärarna på min praktikskola upplever en skillnad mellan de elever som går närkurser och de elever som går distanskurser. Jag har valt att med hjälp av en enkätundersökning undersöka fyra områden, studievana, motivation, förkunskaper eller kunskapssyn, hos eleverna i en när- respektive distansklass i Naturkunskap B för att se om jag inom dessa områden kan se några skillnader mellan när- och distanseleverna. För att en bredare bild av de möjliga orsakerna bakom uppfattningen att när- och distanseleverna skiljer sig åt har jag dessutom intervjuat en lärare som undervisar i de båda kurstyperna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av enkätundersökningen på att eleverna i distanskursen har något bättre förkunskaper och studievana än eleverna i närkursen. Detta är dock svaga samband och i övrigt skiljer sig inte de två elevgrupperna nämnvärt från varandra..

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer ta del av hur elever i årskurs 9 upplever de praktiska/estetiska ämnenas motivationshöjande möjligheter. Detta för att få en fördjupad kunskap om de praktiska/estetiska ämnenas betydelse för elevernas motivation till lärande. Resultatet grundar sig på nio stycken intervjuer med elever i årskurs 9. Sammanfattningsvis kan sägas att ämnena inte påverkar elevers motivation i lika stor utsträckning som vad läraren i sig gör. De praktiska/estetiska ämnena påverkar elevers inlärning genom att de skapar intressanta och lärorika pauser i det mer teoretiska arbetet.

Syftet är att genom kvalitativa intervjuer undersöka fyra lärares föreställningar om vad elevinflytande innebär för elevernas motivation och hur de menar att de arbetar med elevinflytande i spanskundervisning i årskurs sju. Resultaten visar att lärarna arbetar på ett traditionellt sätt i spanska. De gör likadana aktiviteter i spanskundervisningen, de vill att eleverna ska lära sig ?ett levande språk?. Intervjupersonerna menar vidare att variation, läromedlet och att låta elever välja stoff samt arbetssätt är viktiga för elevers engagemang.

The aim of this piece of work is to highlight and investigate young female?s motivation in participation of P.E classes and the degree to which the content of classes affect their motivation. To support this piece of work two theories have been utilized, the Self-determination Theory and a gender related perspective theory. The research consists of six qualitative interviews of young females who are perceived to be less motivated. These interviews focus on their views and attitudes in relation to P.E within the Swedish high school setting.

Den här studien behandlar belöningssystem och om incitament av monetär karaktär kan komma att påverka revisorers beteende och revisionskvaliteten. Utifrån teorier av Kohn (1993); Gneezy och Rustichini (2000); Bonner och Sprinkle (2002) förutsätts det att finansiella belöningar försämrar arbetsprestationen och kvaliteten. Syftet är att undersöka om kvalitetshotande beteende uppstår och skapar en konflikt mellan att vidhålla revisionskvalitet och målet att bli belönad. Ytterligare aspekter som kommer undersökas är belöningssystemets funktion och dess kopplingar till motivation. Den empiriska undersökningen centraliseras runt belöningssystemet på PricewaterhouseCoopers (PwC) och hur revisorerna förhåller sig till belöningssystem, motivation och revisionskvalitet.Slutresultatet av denna studie baserat på våra kvalitativa intervjuer är att monetära belöningar inte utgör något direkt hot mot revisionskvaliteten.

Kompetensutveckling kan ses som ett sätt för organisationer att utvecklas samt att kunna hantera snabba förändringar i omvärlden genom att skapa förutsättningar för lärande i arbetet. En väldigt stor del av all kompetensutvecklingen sker utanför det formella utbildningssystemet. Det är av stor betydelse att arbetsgivaren har förmåga att identifiera, ta till vara och utveckla individernas kompetens för att det ska ske kompetensutveckling på arbetsmarknaden och man kan anta i ett allt mer individualiserat samhälle att det ställs krav på individernas egen motivation och initiativförmåga gällande kompetensutveckling för optimalt lärande i det dagliga arbetet. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka vilka attityder som anställda har till kompetensutveckling samt vilka faktorer som kan vara av vikt för de anställdas motivation till kompetensutveckling och lärande i sitt arbete. Studien har ett kvantitativt angreppssätt där en enkätstudie har genomförts på en kundtjänst inom ett rikstäckande företag inom telekommunikationsbranschen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur elever i behov av specialpedagogiskt stöd uppfattar att bedömning påverkar deras motivation och lärande. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem 18-åriga gymnasieelever som alla hade behov av specialpedagogiskt stöd. Med hjälp av en tematisk analys bearbetades det kodade materialet. Resultatet visade att elever uppfattar vissa brister i den feedback de får av sina lärare. De förstod inte alltid vad lärarna menade, till exempel hur de skulle göra för att utveckla sina resonemang.

ERP-implementeringar a?r ofta fo?rknippade med la?nga anpassningsperioder som tenderar att bli resurskra?vande. En bakgrund till den problematiken ligger i att medarbetarnas interaktion med systemet inte motsvarar den fo?rva?ntade interaktionen, vilket pa?verkar utfallet. Implemen- teringar som fa?r ett ova?ntat utfall leder ofta till missno?je bland medarbetarna.

The purpose of this study is to investigate, and if possible explain, how background, childhood, and education in a municipal or regional context can affect young peoples? life trajectories.The living conditions for the population in the coastal region Roslagen with its geographical and historical specificities has during centuries largely been characterized by practical crafts-manship. With a growing share of non-permanent residents in the region with demand for help and services, this culture has during the later years been able to prosper. The social reproduc-tion in the municipality also seems to be extensive. In addition to original background, appar-ently the municipality?s service-dominated trade and industry culture has also affected the choice of education and profession of the youth in Norrtälje.

Vårt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka om verklighetsnära matematik ökar motivationen hos elever. Undersökningen gjordes i två klasser i årskurs åtta, med 22 elever i den ena och 9 elever i den andra klassen. Eleverna har arbetat med verklighetsnära arbetsuppgifter under en period av fem veckor parallellt med sin ordinarie undervisning. Undersökningen avslutades med att eleverna svarade på en enkät som vi framställt. Dom jämförde den verklighetsnära matematiken med den traditionella undervisningen som dom annars har.

AbstractBackground: Becoming a parent to a child in need of Neonatal Intensive Care can be a traumatic experience. During a time when the parents may need support, guidance and a sense of control ? the family might need to relocate to a hospital away from home if the child needs highly specialized medical care at a Neonatal Intensive Care Unit. Aim: The aim of this study is to investigate the parents? experience of having to change neonatal care unit.

Detta är en studie som syftar till att ta reda på hur två pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi går igenom några centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vårt syfte använde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vår tolkning är att pedagogerna blandannat använder sig av datorerna för att motivera eleverna. Vår studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet där vi lyfter framnågra egna tankar samt att vi ger tips på vidare forskning..

Ledarskap har genom historien förändrats från att styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren.

I lärares uppdrag ingår att anpassa undervisningen till alla elever för att främja deras fortsatta lärande. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur verksamma lärare anser att klassrumssituationen är för de högpresterande eleverna, samt hur lärare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom området samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Samtliga arbetar i årskurserna 1-6. Resultatet visar att de medverkande lärarna använder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjälp av olika strategier och därför kan ges till alla elever.